David Sausdal

Gängkriminaliteten har blivit en tragisk del av vår vardag. Dagligen fylls både traditionella och sociala medier av chockerande nyheter om gängens våldsamma verksamhet. Gangsterrap har gått från subkultur till mainstream och belönas med priser, medan alltför många – både pojkar och flickor – dras in i dessa destruktiva miljöer. Gängens ledare, långt borta från gatorna, styr sin kriminalitet genom mellanhänder och krypterade appar, och kriminalpolitiken präglas av krav på hårdare straff och ökad kontroll. Denna bok erbjuder en unik och forskningsbaserad genomgång av gängens verklighet och deras kriminalitet. Det är den första svenska boken som, på ett lättillgängligt sätt, sammanfattar både nationella och internationella studier, och ger konkreta exempel från verkligheten. Boken svarar på viktiga och angelägna frågor: Vad är ett gäng? Vilka ingår i gängen? Var finns de? Vad gör de? Hur tar man sig in i och ut ur ett gäng? Och hur kan vi som samhälle bäst förebygga gängkriminaliteten? Men boken ska inte ses som ett slutgiltigt svar. För bara några år sedan var gängen synliga på gatorna – nu lever de, precis som vi, i en global och digital tidsålder. Så ser nutiden ut, och framtiden får vi bara spekulera i. Den här boken riktar sig till en bred målgrupp. Den är värdefull för studenter på gymnasiet, högskola och universitet, samt för yrkesverksamma inom skolor, kommuner, kriminalvård, polis och andra samhällsaktörer – och givetvis för alla som vill förstå mer om denna växande utmaning i vårt samhälle. FörfattarnaDavid Sausdal är docent i sociologi vid Lunds universitet och har en doktorsexamen i kriminologi från Stockholms universitet. Hans primära forskningsområden och intressen rör gängkriminalitet, gränsöverskridande brottslighet, polisväsendet och övervakning. Sausdal undervisar både universitetsstudenter i kriminologisk teori och metod samt poliser och andra praktiker. Han är dessutom en ofta anlitad expert i media samt i skapandet av policyunderlag. Erik Hannerz är docent i sociologi vid Lunds universitet. Hans primära forskningsområden rör avvikelse, brott, försök till ordning och framför allt subkulturella gruppers användning av staden och sociala medier. Hans undervisning täcker kriminologi, sociologi och etnografi. Hannerz är även en flitigt anlitad föreläsare kring frågor som rör unga, kultur, utanförskap och aktivering. Emil Arvidson (förord) är författare och journalist. Han arbetar även med ung journalistik, där han engagerar unga i att berätta sina egna historier och förstå världen genom media. Emil fokuserar på samhällsfrågor och kultur med en nyanserad och kritisk blick.

The book examines 'the globalization of local policing' through an ethnographic study of the Danish Police. Where many studies are looking into how larger inter- or transnational policing bodies and policies are changing the world of policing, few have gauged how local, public police forces are also globalizing. This book provides some unique insights into this under-researched process. Specifically, it describes the daily practices and perceptions of two Danish detective task forces, tasked with the investigation of organized property crimes committed by foreign nationals. In the book, readers get to see how the detectives think and work, including the many efforts they make in attuning their daily work to a more global reality. More so, readers get to see how the detectives fail and the many frustrations and concerns that such changes include. One the one hand, Danish detectives very much understand the need to de-localize and develop their work. On the other hand, they feel that many of these changes are in conflict with what they find to be real and rewarding police work. For people interested in contemporary issues of policing, the book thus points to a puzzling paradox. Globalization might be making for more mobile and even mobilised local forces, more technologically driven and collaborating with international partners. However, these very processes are also making local officers feel more disarmed than ever. Ultimately, the book describes why that is, its consequences, as well as how to imagine a form of global policing more in tune with its local actors.

The book examines 'the globalization of local policing' through an ethnographic study of the Danish Police. Where many studies are looking into how larger inter- or transnational policing bodies and policies are changing the world of policing, few have gauged how local, public police forces are also globalizing. This book provides some unique insights into this under-researched process. Specifically, it describes the daily practices and perceptions of two Danish detective task forces, tasked with the investigation of organized property crimes committed by foreign nationals. In the book, readers get to see how the detectives think and work, including the many efforts they make in attuning their daily work to a more global reality. More so, readers get to see how the detectives fail and the many frustrations and concerns that such changes include. One the one hand, Danish detectives very much understand the need to de-localize and develop their work. On the other hand, they feel that many of these changes are in conflict with what they find to be real and rewarding police work. For people interested in contemporary issues of policing, the book thus points to a puzzling paradox. Globalization might be making for more mobile and even mobilised local forces, more technologically driven and collaborating with international partners. However, these very processes are also making local officers feel more disarmed than ever. Ultimately, the book describes why that is, its consequences, as well as how to imagine a form of global policing more in tune with its local actors.