Diana Mulinari

Religionerna spelar idag en tydlig roll i offentligheten, i Sverige och internationellt. Det är inte längre självklart att religion försvinner i ett modernt samhälle, alternativt blir något vissa ägnar sig åt privat eller i krympande kyrkor. Utvecklingen tar sig många olika uttryck. Ett uttryck är att kyrkor i Sverige offentligt tar ställning för en generös flyktingpolitik eller mot försämringar i den svenska välfärden, ett annat är pressdebatter om religiösa inslag vid skolavslutningar, omskärelse av pojkar och Guds existens. Ytterligare ett uttryck är religiöst legitimerat våld och terror, ett annat är den centrala roll muslimska föreställningar om människans värdighet spelade för demokratiaktivister under den arabiska våren. Religionens offentlighet. Om religionens plats i samhället behandlar denna utveckling och de frågor den väcker ur samhällsvetenskapliga, historiska, filosofiska och religionsvetenskapliga perpektiv. Med förankring i svensk och internationell forskning beskrivs utvecklingen och diskuteras utifrån konkreta exempel. Konstruktiva förslag ges till hur religiösa organisationer och individer kan delta i offentliga samtal och samhälleligt liv.

I tre decennier har professor Jens Rydström varit med och format historieforskningen om marginaliserade grupper. Han har varit central i etablerandet av homo- och queerhistoria som forskningsfält i Sverige. Han har aldrig tvekat för de mest tabubelagda ämnen, och har varit med och lagt grunden för forskningsfältet sexualitet och funktionshinder i Skandinavien. Jens har även bidragit med banbrytande forskning om sexarbetares historia i Skandinavien. Denna bok presenterar en brokig samling bidrag av forskare som alla har inspirerats av Jens Rydströms vetenskapliga gärning.

I denna bok presenteras feministiska teorier och begrepp tillsammans med fördjupande exempel på hur de kan tillämpas i forskning. Boken kan användas i diskussioner om kön, genus och feministiska perspektiv, men också som redskap då dessa frågor och perspektiv ska integreras med andra frågeställningar. I bokens första del beskrivs feminismens idéhistoriska och teoretiska utveckling. Här diskuteras begrepp som kön, genus och jämställdhet, vilken betydelse det materiella ges i olika teorier och varför kvinnliga teoretiker fått så lite plats i den sociologiska historieskrivningen. I bokens andra del läggs tyngdpunkten på tillämpning och empirisk forskning. Här ges exempel på hur begrepp och teorier har använts inom olika forskningsfält: sociala rörelser, kriminologi, arbetsliv, kropp och hälsa, familj, teknik- och vetenskapsstudier, emotioner samt migration. Feministiskt tänkande och sociologi ges här ut i en reviderad upplaga med nya exempel och hänvisningar till aktuell forskning och teori. Nya kapitel om kriminologi och våldtäkt samt sociala rörelser har också tillkommit. Boken vänder sig i första hand till studenter i sociologi och andra samhälls­vetenskapliga ämnen, men också till dem som vill sätta sig in i hur genusperspektiv och feministisk teori kan förstås och tillämpas.

Hur kan maktrelationer förstås i den postkoloniala världen? Och hur kan utsorteringen av människor i olika kategorier - klass, kön, ras eller sexualitet - möjliggöra maktutövandet och skapa ojämlikhet? På ett pedagogiskt och metodiskt vis argumenterar författarna för ett intersektionellt perspektiv som bortom etablerade kategoriseringar förmår att granska hur makt utövas och ojämlikhet skapas och legitimeras. Boken har sedan den publicerades första gången 2005 haft stor betydelse och genomslagskraft. I denna reviderade andra upplaga är omvärlden en annan än då den första upplagan gavs ut. Med krig som pågår i världen, samtidigt och på olika samhällsnivåer, och hotet om en förintad planet som kryper allt närmare, behöver vi utveckla de intersektionella analyserna för att förstå de patriarkala, nationalistiska och expansionistiska drivkrafter som förespråkar militaristiska angrepp i stället för diplomatiska samtal och fredliga lösningar. Boken riktar sig till studenter, forskare och alla med intresse att förstå och förändra samhällets orättvisor. Ger en introduktion i ämnet och en verktygslåda för aktivister, studenter och forskare. Lyfter de intersektionella analyserna till samtiden. Visar hur kategorisering av människor – klass, kön, ras eller sexualitet – möjliggör maktutövande och skapar ojämlikhet. Sagt om boken:En lysande skarp och pedagogisk introduktion till intersektionalitet som nödvändigt politisk, teoretisk och metodologisk verktygslåda för såväl aktivister, som studenter och forskare. I denna nya utgåva visar de los Reyes och Mulinari varför vi behöver detta för att förstå och navigera komplexa maktrelationer och identitetsprocesser i samtidens alltmer ojämlika globala landskap. /Ulrika Dahl, Uppsala universitet. Intersektionalitet - Kritiska reflektioner över (o)jämlikhetens landskap har sedan den publiceras på första gången 2005 fått stor och banbrytande betydelse för forskning om ojämlikhet, maktutövande och nationskapande. Boken har också varit viktig för feministisk och antirasistisk aktivism. Nu kommer en efterlängtat och reviderad utgåva där intersektionalitet som perspektiv sätts in och utvecklas i relation till en annan samtid än den 2005. Planetens framtid står på spel. Kriget pågår i Ukraina men också på många andra platser i världen och på många olika samhälleliga nivåer. Med denna nya version får vi en vidareutveckling av ett för vår tid mycket centralt teoretiskt begrepp. /Lena Martinsson, Göteborgs universitetOm författarnaPaulina de los Reyes, professor i ekonomisk historia, Stockholms universitet. Hennes intresseområde är feministisk teori, arbetsliv och globalisering. Diana Mulinari, professor vid Genusvetenskapliga institutionen, Lunds universitet. Hennes arbete utforskar koppling mellan genus, nation och det politiska fältet.

Sverige har länge betraktats som en demokratisk förebild och ett öppet och solidariskt välfärdssamhälle. Under 2000-talet har social ojämlikhet och boendesegregering ökat, åtföljd av rasism och en allt mer restriktiv flyktingpolitik. Idag är Sverige är en nation i ombildning. Åtstramningspolitik och högerpopulism har fått bred förankring i partipolitiken. Samtidigt uppstår motrörelser, där civilsamhälleliga aktörer kräver en fördjupad demokrati och social rättvisa. Vi står inför ett skifte. Kommer en nyliberal ekonomisk politik att smälta samman med en auktoritär, rasistisk populism? Eller är de nya rörelserna en öppning mot ett mer inkluderande, jämlikt och rättvist samhälle, där visionen för framtiden byggs på hopp och optimism inte rädsla och hot?* * *I boken medverkar följande författare:Magnus Dahlstedt är professor i socialt arbete vid Linköpings universitet. Forskar om välfärd och medborgarskapande med särskilt fokus på unga, inkludering och exkludering kopplat till migration. Lisa Kings är lektor i socialt arbete vid institutionen för samhällsvetenskaper vid Södertörns högskola. Forskar om urbanteori, civilsamhället, sociala rörelser, ojämlikhet och vardagsliv med särskilt fokus på samhällsarbete och social mobilisering i städer. Vanja Lozic är lektor i pedagogik vid Malmö universitet. Forskar om skola, etnicitet och urbana rum med fokus på ungdomsidentiteter, historiedidaktik, undervisning och samverkan, förändringar i synen på brottsprevention och brottsförebyggande arbete. Åsa Lundqvist är professor i sociologi vid Lunds universitet. Forskar om välfärdspolitik och familjerelationer, särskilt framväxten av arbetsmarknads- och familjepolitikens påverkan på genusrelationer samt framväxten av föräldrastödets politik. Nedzad Mesik är fil dr i etnicitet och migration och universitetslärare i samhälle och kultur i ett skolperspektiv, vid Remeso, Linköpings universitet. Forskar om migration och integration, med särskild fokus på sociala rörelsers engagemang för prekära migrantarbetare, nyanlända och ungdomar. Diana Mulinari är fil dr i sociologi och professor i Genusvetenskap. Forskar om jämlikhet, social förändring, genus och migration samt transnationella praktiker och högerpopulism. Paula Mulinari är lektor i socialt arbete vid Malmö universitet. Forskar om arbetsliv, genus och rasism med fokus på prekarisering och motstånd, ekonomisk sårbarhet och emotioners roll i arbetsprocesser. Anders Neergaard är professor vid Remeso, Linköpings universitet. Forskar om arbetsliv i omvandling med fokus på etnicitet/rasifiering, klass och kön samt högerpopulism och rasism. René León Rosales är fil dr i etnologi och forskningsledare vid Mångkulturellt centrum, Stockholm. Forskar om segregation, diskriminering och rasifiering av staden, ungdomars identitetsprocesser och urbana rättviserörelser. Simone Scarpa är forskare vid Remeso, Linköpings universitet, fil dr i sociologi och socialt arbete. Hans forskning handlar om urban segregering och social polarisering, välfärdsstatlig omvandling, migration samt analys av fattigdom och ojämlikhet. Carl-Ulrik Schierup är professor emeritus vid Remeso, Linköpings universitet. Hans forskning handlar om migration, prekarisering, medborgarskap, etnicitet och rasism, nationalism samt nya och gamla sociala rörelser. Anders Trumberg är fil dr i Kulturgeografi och forskare vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet. Forskar om det svenska utbildningssystemet, segregation och likvärdighet kopplat till elevers val av skola. Viktor Vesterberg är fil dr i etnicitet och migration och postdoktor i socialt arbete vid Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Linköpings universitet. Forskar om utbildning och lärande med fokus på medborgarskap, inkludering och exkludering. Aleksandra Ålund är professor emerita, Remeso, Linköping Universitet. Hennes forskning handlar om etnicitet och migration med fokus på medborgarskap, genus, kulturell produktion och urbana rättviserörelser.

This volume presents an illuminating analysis of the ways in which normalization processes and practices operate in a welfare state in an age of neoliberalism. This informative book problematizes the meaning of the phrase 'normalization processes and practices', that for an Anglophone audience may smack of functionalism. The historical context of the deliberate adoption of normalization processes and practices in Sweden in the post-World War II era was, in the first instance, an expression of the inclusivity designed to decrease inequalities and to achieve social justice. However all the contributors to this volume, show very clearly how notions of normalcy, of normalization, in a neoliberal time operate not only to create an integrating and equalizing context but also, and much more critically, to exclude certain groups of people, and produce a structural inequality that in recent years has been discussed under the term of 'utanf rskap' or outsiderhood. Critiquing these interventions, the contributors to this volume show how diverse groups of people - immigrants, families considered 'at risk' by social services, pregnant women, young girls - are variously the objects of context-specific normalization processes and practices that make any resistance to such interventions difficult, if not impossible. What people 'normally do', cloaks that 'normal doing' with a fog of invisibilization that suffocates any form of protest. Normalization thus takes on specific forms of repression in particular circumstances, for instance through the ethnocentric imposition of norms of behaviour on migrants where that ethnocentricity is neither made evident nor acknowledged. This system of normalization also operates in schools, resulting in the reproduction of inequalities and discrimination from an early age. In such normalization processes 'the normal' or 'the usual' becomes a means for reinterpreting structural inequalities in terms of individual choice, and for displacing the responsibilities for change onto those positioned as outsiders. The individual chapters highlight how the operations of normalizing processes work to obscure their functioning, thus making any critique of both the underlying assumptions and their operationalization almost impossible.

De nyliberala mönster som breder ut sig över Sverige idag behöver utforskas och granskas. Som feministiska genusforskare vill vi undersöka och diskutera den betydelse de får för (o)jämlikheter och (o)jämställdheter, för aktivism, civilsamhälle och inte minst för den feministiska kritikens villkor. Vi vill synliggöra och bråka med sådana både emotionellt motbjudande och samtidigt lockande förändringar som vi själva dessutom upplever oss inbegripna i. Vi vill dra fram dem i ljuset och granska dem. Vi har samlats för att undersöka rådande maktordningar och de ambivalenser och paradoxer de skapar i termer av begränsningar och öppningar, förtryck och möjligheter. Ur innehållet: Feministiska läsningar av nyliberalism begrepp och grepp om samtiden Nyliberal styrning och ideologi i offentlig verksamhet Ambivalenta feministiska positioner i en nyliberal akademi Tillståndet som förlorade sitt namn men fick en fungerande lösning Hur det känns när strukturer kryper in under skinnet Femininitet och agens i nyliberala styrningsnätverk R som i rasism, F som i feminism Den aktiv/istiska företagaren En annan värld är möjlig

En debattantologi om arbetarrörelsens och vänsterns utmaningar inför framtiden. Med texter av Kajsa Borgnäs, Lars Ekdahl, Aron Etzler, Göran Greider, Stig-Björn Ljunggren, Diana Mulinari, Lars-Olof Pettersson, Tiina Rosenberg, Frida Röhl, Olle Sahlström, Hans Tilly, Frances Tuuloskorpi, Sofie Wiklund.

Begrepp som »bistånd« och »fattigdomsbekämpning« riktar blicken bort från vårt eget samhälle. Problemen placeras i de fattiga länderna, det är där de ska lösas, och den rika världen ska bistå i detta. Samtidigt döljer orden biståndets förutsättning: Den enorma rikedomen hos en liten elit och de stadigt växande klyftorna såväl inom som mellan länder. I denna skrift behandlas resursöverföring från den fattiga till den rika världen i form av handel, miljöförstöring och migration. Biståndets roll som verktyg för kontroll över de fattiga länderna diskuteras. Och slutligen ges några exempel på försök att bryta med denna världsordning. Med den här skriften vill Vänsterns internationella forum rikta uppmärksamheten tillbaka mot vårt eget samhälle, mot den del av världen där problemen har sitt verkliga ursprung.>br> Medverkande gör bland andra Evo Morales Ayma, Bolivias president, Eva Björklund från VIF, Jean Bricmont, känd ideologikritiker, Justina Inês Cima från kvinnoförbundet MMC Brasil, Krister Holm, handelsexpert, Lennart Kjörling, aktivist och journalist, Diana Mulinari, fil dr, Kalle Larsson, riksdagsledamot och Ågot Valle, stortingsledamot från Norge.