Dick Claésson

”VAD SÖKER NI? Språk som tecknar rummets tillkomst och upplösning. Språk som tvingar skeenden som hela tiden upphör som hela tiden blir till. (Nattens slut och början.) En fras återkommer. Inte en igenkännbar rytm. Men en inspelning som hela tiden börjar, slutar, börjar.” Ur avgrunden hörs nu ett dovt ljud tecknar, med sexhundrasjuttioåtta diktrader och tre fotografier, en fristående lyrisk fortsättning på Goethe viskar i Schillers öra (2023).

Poeten Anna Greta Wides 1940-tal blev framgångsrikt. Men efter hennes tidiga död 1965 föll författarskapet mer eller mindre i glömska. I samband med hundraårsminnet av Wides födelse 2020 återutgavs hennes poesi i två volymer – och har sedan dess sålt drygt 6000 exemplar. I brevutgåvan Den ödsliga klarheten samlas nu etthundraåttio av Anna Greta Wides brev. Breven ger en unik inblick i hennes vardagsliv och tankar, de kastar ljus över hennes vänskaper och litterära valfrändskaper – och ger en närmare förståelse för hur såväl hennes ångest som hennes värme och humor präglade hennes diktning. Om Vem vänder i ljus mitt mörker och Sedan kan allting hända (2020):”Inte många poeter gör sensation två gånger. Anna Greta Wide, född 1920, har den äran.” DN”en förbisedd svensk poet – men med en fantastisk lyskraft”SvD”oförtjänt förbisedd 1900-talspoet […] står sig väl så bra som, säg, Boye eller Lindegren.” Expressen”Anna-Greta Wides poesi förtjänar en plats bland de svenska klassikerna.” Borås Tidning

Så länge människan har skrivit har hon också läst. Men vilka olika sorters läsning finns det och hur har läsningen förändrats genom tiderna? Hur påverkas det litterära läsandet av den digitala verklighet som vi nu lever i, där ett oändligt flöde av underhållning ständigt pockar på vår uppmärksamhet i de digitala enheter vi bär runt på? Antologin Människan och läsandet ser närmare på dessa och andra frågor kring läsning ur olika perspektiv. I bokens tre partier Tecken, skrift, läsande , Heliga böcker samt Läsande och tolkning finns en samling tankeväckande essäer med hög aktualitet. Vi får läsa om de äldsta skriftsystemen och skriftens betydelse; det handlar bland annat om läsandet som medskapande aktivitet, om kanon, om Litteraturbanken som klassikerprojekt och om läsning som vetenskaplig och kritisk profession. Joel Halldorf skriver om bibelläsning och dess betydelse för politik, kultur och etik i Sverige, Rebecka Kärde tittar på kritikerns roll som läsare och Kristoffer Leandoer ställer frågan om huruvida litteraturen är en existensform.

”Jag värmer dina fingrar mellan mina händer och samtidigt berättar jag för dig om Goethe, om Schiller, om allt jag förlorat. Allt jag säger är genomlyst av en yttre mening som avsätter en inre logik, allt är infattat i en syntax där allt är mening och avsikt. Prästens ansikte, hans döda ögon, väntar mig på andra sidan dörren. Hans blick är ett chiffer. Han väntar mig, han väntar mig, han står alltid framför mig. Evighet flätas av detta. Nu faller Schillers ögon inåt och plötsligt vet jag att jag slutit mina ögon. Jag tvingar mig själv att se. Jag tvingar dig att se. Mörkret uppstår i mig. Det fortsätter och slutar i dig. Plötsligt kastas jag ned i avgrunden, ned i havets djup. Och nu börjar allting om. Och nu slutar det.” Goethe viskar i Schillers öra är ett prosalyriskt arbete som med ett förtätat språk iscensätter ett drömmens och mardrömmens inre landskap.

Anna Greta Wide var en av de mest lästa unga poeterna under 1940-talet, men har nu länge varit nästan bortglömd. En väska med efterlämnat material har under ett drygt halvsekel gömt en litterär skatt. Det är hög tid att läsa Anna Greta Wides dikter - i vår tid. Anna Greta Wide föddes 1920 och dog 1965. Hennes liv blev kort. Sex diktsamlingar, några dikter i tidningar och tidskrifter, ett par psalmer - och ett yrkesliv som lärare. Mer än så hann det inte bli. Hon skrev rimmad dikt när andra sprängde sonetter och hon stod vid sidan av samtidens larm. I de melodiska dikterna från de tidiga åren såväl som i de mer komplexa dikterna från de sista åren var hennes enda ärende: att finna sanningen. Människan är ofri, menade hon. Och sanningen är vägen till friheten.2018 donerade släkten en resväska till brädden full med efterlämnade diktmanuskript, brev och fotografier till Göteborgs universitetsbibliotek. Litteraturvetaren Dick Claésson, huvudredaktör för Litteraturbanken, har sedan dess gått igenom materialet och redigerat de två volymer som ges ut till hundraårsminnet av Anna Greta Wides födelse. Vem vänder i ljus mitt mörker innehåller de dikter som publicerades mellan 1942 och 1964. Sedan kan allting hända innehåller tidigare opublicerade dikter, utkast och fragment från åren 1940 till 1965.

Anna Greta Wide var en av de mest lästa unga poeterna under 1940-talet, men har nu länge varit nästan bortglömd. En väska med efterlämnat material har under ett drygt halvsekel gömt en litterär skatt. Det är hög tid att läsa Anna Greta Wides dikter - i vår tid. Anna Greta Wide föddes 1920 och dog 1965. Hennes liv blev kort. Sex diktsamlingar, några dikter i tidningar och tidskrifter, ett par psalmer - och ett yrkesliv som lärare. Mer än så hann det inte bli. Hon skrev rimmad dikt när andra sprängde sonetter och hon stod vid sidan av samtidens larm. I de melodiska dikterna från de tidiga åren såväl som i de mer komplexa dikterna från de sista åren var hennes enda ärende: att finna sanningen. Människan är ofri, menade hon. Och sanningen är vägen till friheten.2018 donerade släkten en resväska till brädden full med efterlämnade diktmanuskript, brev och fotografier till Göteborgs universitetsbibliotek. Litteraturvetaren Dick Claésson, huvudredaktör för Litteraturbanken, har sedan dess gått igenom materialet och redigerat de två volymer som ges ut till hundraårsminnet av Anna Greta Wides födelse. Vem vänder i ljus mitt mörker innehåller de dikter som publicerades mellan 1942 och 1964. Sedan kan allting hända innehåller tidigare opublicerade dikter, utkast och fragment från åren 1940 till 1965.