Dick Harrison

Antiken har lockat filmmakare alltsedan filmens barndom. Men hur har antiken skildrats i olika tider och medier? I Svärd, sandaler och skandaler undersöker en rad skribenter från olika ämnen de uttryck antiken har tagit sig på film och i tv. Boken är den första i sitt slag på svenska. I fem avdelningar behandlas relationen mellan den antika historien och dess sentida gestaltningar i rörliga bilder, alltifrån filmens tidiga glansdagar kring år 1900 till dagens tv-skildringar. Långt ifrån alltid är det historieskrivning eller litteratur om antiken som har bestämt hur epoken framställts i visuella medier. Till exempel har scenografi och kläder bidragit till att prägla föreställningar om vad som utmärkte antiken. Epoken har även använts i politiska och ideologiska syften. Exempelvis har Noa, Leonidas, Scipio Africanus och kung Arthur varit föremål för omtolkningar som syftat till att fylla dagspolitiska behov i fascismens Italien, efterkrigstidens USA eller det unga 2000-talets Storbritannien. Svärd, sandaler och skandaler vänder sig främst till studenter och forskare i humanistiska ämnen som historia och arkeologi samt antik-, film- och religionsvetenskap, men är givetvis intressant för alla som är intresserade av hur dåtiden gestaltas i rörliga bilder.

Ideologiernas död har förutspåtts ett flertal gånger under åren, men gång på gång har vi också sett gamla ideologier återvända under nya beteckningar. I denna bok behandlar vi både nuet och det förflutna. Vi belyser en del av de politiska idéer och system i historien som fortsätter att utöva inflytande på samtiden. Vi granskar också den auktoritära statskapitalismen, som i fallet Kina, och ställer frågan om den är hållbar. Om så är fallet, hur kommer den att inverka på världen? Kommer den att bli förebilden, precis som liberal demokrati under lång tid har varit det för många människor och nationer? Kommer islamism, främlings- och invandrarfientliga partier och andra rörelser i marginalen av det politiska och ideologiska spektrumet i Europa, USA och den islamiska världen att befästa den rådande ordningen eller undergräva tilltron till den? Vilka är globaliseringens konsekvenser för politik och ideologi? Kommer svaret att bli ett världsparlament, en världsomfattande miljörörelse eller olika strömningar med religion som gemensam nämnare? Eller kommer vi kanske i stället att få se ett annat gammalt spöke återvända: nationalismen? Boken ingår i serien Engelsbergsseminarierna och utges i samarbete med Bokförlaget Atlantis och Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse för almännyttiga ändamål.

Vilken är din relation till Kosmos? Kanske tror du inte att du har någon sådan relation. Det var också vad många av författarna till antologin Texter om kosmos först svarade. Men det blev en eftertänksam och samtidigt utblickande bok. Här skildras tro och vetande, inre och yttre resor samt, inte minst, våra gränser mot universum. Vi får ta del av skilda perspektiv från en rad forskare, författare och en f.d. ärkebiskop. FÖRFATTARPRESENTATIONER:Björn Stenholm (red.), docent i astronomi vid Lunds universitet, tillika redaktör vid Nationalencyklopedin och tidskriften Populär Astronomi. Han lyssnar annars gärna till musik. Ella Carlsson, officer i flygvapnet, civilingenjör i rymdteknik och författare till boken Framåt Mars! Numera är hon verksam vid Institutet för rymdfysik i Kiruna där hon forskar om planeten Mars. Bengt Gustafsson, professor i teoretisk astrofysik vid Uppsala universitet, välkänd och samhällsengagerad popularisator. KG Hammar, sedan hösten 2006 gästprofessor vid Centrum för teologi och religionsvetenskap vid Lunds universitet och var under åren 1997-2006 Svenska kyrkans ärkebiskop i Uppsala. Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet. Han är en flitig popularisator och har gett ut ett tjugotal böcker om främst medeltidshistoria. Han fick Augustpriset år 2000 för Stora döden. Tomas Hode, forskarutbildad vid Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm. För närvarande visiting professor i biologi vid Portland State University, USA. Forskar inom området astrobiologi, dvs. om förutsättningarna för liv och livsformer på andra planeter i rymden. Maja Ljung, journalist, litteraturkritiker och mediekonsulent bosatt i Malmö. Hon skriver om barn- och ungdomskultur, vuxenkultur och allsköns nyheter och är ivrigt intresserad av existensens samtidiga liten- och storhet. Maria Nyström, professor i ämnet Design för hållbar utveckling vid Chalmers. Har lett gruppen kring Star Design vid Lunds tekniska högskola, som inbegriper forskning inom rymdarkitektur. Utnämndes till Årets svenska kvinna år 2000. Marie Rådbo, universitetslektor i astronomi vid Göteborgs universitet, Hon har populariserat astronomin i många former och blev för detta hedersdoktor vid Chalmers 2005. Elisabeth Stjernberg, verksam som lärare i filosofi vid Stockholms universitet. Hon har intresserat sig för filosofisk antropologi och vetenskapsteori, men också för genusapekter inom filosofin. Hon delar tiden mellan filosofi och musik, undervisar i cellospel och spelar gärna själv. Anita Sundman, författare, bildkonstnär och universitetslektor i astronomi i Stockholm. Hon är en flitig popularisator, flerfaldigt prisad, och en av de tre som skrivit Astronomisk uppslagsbok (2005). Bengt EY Svensson, professor i teoretisk fysik vid Lunds universitet. Han har alltid varit intresserad av hur världen är uppbyggd och hur vi kan veta något och lära oss något om den.

1100-luvulla elänyt Tšingis-kaani tuli tunnetuksi sotaretkiensä armottomasta julmuudesta. Tämä kirja antaa kuitenkin monipuolisemman kuvan myyttisestä mongolihallitsijasta. Käsitys Tšingis-kaanista raivokkaana barbaarina, jolla oli sammumaton valloitushalu, vakiintui 1800-luvulla, jolloin länsimaiset siirtomaavalloittajat kuvasivat kaukaisia kulttuureja pelottavina ja sivistymättöminä. Hänet voidaan nähdä myös täysin toisin silmin: miehenä, joka teoillaan avasi maailmaa ja edisti talouden, tieteen ja politiikan kehittymistä ja kukoistamista. ”Mies, jonka rehellisyys oli koeteltu ja viisaus suuri, vaikutusvaltainen puhetaidollaan ja kuuluisa rohkeudestaan”, kuten Marco Polo kirjoitti matkakertomuksissaan 1200-luvun lopulla. Kiehtova maailmanhistoria -sarja kertoo eri aikakausien kiinnostavimmista käännekohdista ja ilmiöistä. Tunnettujen asiantuntijoiden tiiviit tietopaketit avaavat kiehtovat tapahtumat yleistajuisesti ja ytimekkäästi.

Teos kertoo fasismin synnystä ja aatteen perustajasta Benito Mussolinista, Italian kansakunnan kiistattomasta johtajasta. Fasismi on alusta saakka taistellut demokratiaa, sosialismia ja liberalismia vastaan sekä hyväksynyt yhteiskunnan epäoikeudenmukaisuudet. Äärinationalismin vauhdittamana se on innostanut sotiin. Sen johtavana ajatuksena on ollut vahvemman selviytyminen järjen kustannuksella. Italiasta ideologia levisi ympäri maailmaa, aina Latinalaisesta Amerikasta Itä-Aasiaan saakka. Teos kertaa fasismin historiaa aina sen synnystä saakka ja osoittaa aatteen vaarallisuuden vielä nykypäivänäkin. Kiehtova maailmanhistoria -sarja kertoo eri aikakausien kiinnostavimmista käännekohdista ja ilmiöistä. Tunnettujen asiantuntijoiden tiiviit tietopaketit avaavat kiehtovat tapahtumat yleistajuisesti ja ytimekkäästi.

Från romersk utpost till global metropol – Dick Harrison skildrar Londons historia genom krig, handel och migration. Från antikens Londonium, via medeltidens handelsvärld och fram till modern tid. Här tecknas bilden av en stad i ständig förändring. Människor, idéer och makt möts och bryts i en historia som sträcker sig över två årtusenden. En levande berättelse om hur London formades till en av världens mest inflytelserika städer. Londons historia handlar om hur det började, varför London överhuvudtaget finns (staden grundades faktiskt av invandrande ockupanter från Sydeuropa) och hur det kom sig att den tidvis hotade och stundom rentav övergivna staden svällde till att bli en världsmetropol. Med sin omfattande kunskap och lediga stil berättar Dick Harrison om hur en lång resa tar avstamp i en krigisk fas av antiken och leder vidare genom en växlingsrik medeltid till en accelererande expansionsfas under Tudor- och Stuartkungarnas regimer. För att därefter avslutas med 1800- och 1900-talens makalösa urbanisering. Det är också en resa – en historia – utan slut. När detta skrivs befinner sig London, efter en svacka under 1900-talets andra hälft, återigen mitt i en fas av demografisk transformation. Under de senaste decennierna har stadens invånarantal nått nya rekordnivåer.

Dick Harrisons uppväxt var som så många andras men med ett stort undantag – han var förbjuden att läsa. Läsning, kultur och bildning ansågs inte bara onödigt utan skulle till varje pris förhindras. "Förläst" var den inbillade sjukdom som barnet Dick skulle skyddas från. Den förläste kunde bli sinnesslö, hamna på mentalsjukhus och i värsta fall bli ensam och barnlös. Dick Harrison fick under vissa delar av barn- och ungdomen läsa i smyg, med ficklampa under täcket, smuggla in biblioteksböckerna i hemmet eller än hellre stanna på skolbiblioteket eller läsa på kommunbiblioteket i Staffanstorp. Mycket tyder på att Sverige hade blivit utan sin främste historieprofessor om inte just detta kommunbibliotek hade legat på cykelavstånd från Tenngjutarevägen 2, Harrissons barndomshem. Förbjuden att läsa är en djupt personlig bok om en tuff uppväxt – men det är också en berättelse om en enastående revansch och om en kamp, inte bara för sin egen bildning, utan också för andras rätt till kunskap, läsning och kultur. Dick Harrisons bildningstörst är i det närmaste osläckbar och med inlevelse skildrar han sin väg från den kulturella öknen i hemmet till ett liv med omstörtande romanupplevelser, fantastiska operaögonblick och hur en fråga om Picasso och den analytiska kubismen fick honom ignorerad vid ett frukostbord. Boken är en brandfackla för vikten och glädjen av bildning – och en stridsskrift mot dagens dikeskörda skol- och universitetsväsende.

Syyttömien synkkä teurastus. Euroopan yli 1400-luvulta lähtien lainehtinut noitahysteria on historian käsittämättömimpiä tapahtumia. Nälänhädät ja kulkutaudit olivat pitkään ahdistaneet eurooppalaisia. Inhimillisen hädän ja yhteiskunnallisen levottomuuden aikana syntyy helposti tarve löytää syntipukkeja. Syyttävä sormi ei osoittanut vain yhteisöön sopeutumattomia eukkoja vaan vähitellen myös nuoria naisia, perheenäitejä, tavallisia porvarismiehiä ja lopulta jopa arvostettuja aatelisia. Kolmensadan vuoden aikana kymmenet tuhannet viattomat kohtasivat kuolemansa noitarovioissa. Noitavainot antaa kiinnostavan kokonaiskuvan siitä, miten mielivaltaiset vainot syntyivät ja miten ne saattoivat laajeta niin valtaviin mittasuhteisiin. Toisaalta se kuvaa järkyttäviä yksittäisten ihmisten kohtaloita. Kiehtova maailmanhistoria -sarja kertoo eri aikakausien kiinnostavimmista käännekohdista ja ilmiöistä. Tunnettujen asiantuntijoiden tiiviit tietopaketit avaavat kiehtovat tapahtumat yleistajuisesti ja ytimekkäästi. Dick Harrison on historian professori Lundin yliopistossa. Hän on kirjoittanut yli sata teosta Ruotsin ja kansainvälisen historian aiheista. Hän on kolumnisti Svenska Dagbladet -lehdessä ja kirjoittaa säännöllisesti myös Populär Historia -lehteen. Laajemmalle yleisölle hän on tuttu myös asiantuntijana televisiossa ja radiossa.

När européerna på 1600-talet gav sig ut i världen sökte många lyckan längs Indiska oceanens kuster. Konkurrensen var hård och farorna många: sjörövare, giriga furstar och tropiska farsoter gjorde resorna riskfyllda och oförutsägbara. För att överleva grundade nederländare, britter, fransmän, danskar, svenskar och österrikare egna handelskompanier - nätverk som blev trygga baser för köpmännen. Dick Harrison berättar i denna bok om de mytomspunna ostindiska kompaniernas tid. Om sagolika skatter och förmögenheter som hägrade i fjärran, om tusentals människor som satte livet på spel för drömmar om rikedom och äventyr - och om hur dessa riskabla sjöresor beredde vägen för den västerländska imperialismen och industriella revolutionen.

Pohjoismaisen historian myyttisimmät sankarit – viikingit. Keitä viikingit olivat ja millainen heidän maailmansa oikeastaan oli? Viikinkiaika on myytin ja todellisuuden välissä olevaa kiehtovaa historiaa. Vaikka aikakaudelta noin 700-luvulta 1000-luvulle on melko vähän kirjoitettua historiaa, saamme silti tietää paljon viikinkien elämästä, jopa yksittäisten ihmisten kohtaloista. Kirja kuvaa viikinkiajan väkivaltaa, kaupantekoa, kulttuuria ja pitkiä valloitusmatkoja vieraisiin maihin. Se kertoo, miten viikinkiaika alkoi ja mihin se päättyi, samoin kuin mistä itse termi viikingit on peräisin. Viikinkien päälliköt perustivat uusia asuma-alueita ja kaupunkeja. Näin viikinkien tarina on myös kertomus Skandinavian valtioiden syntymisestä. Kiehtova maailmanhistoria -sarja kertoo eri aikakausien kiinnostavimmista käännekohdista ja ilmiöistä. Tunnettujen asiantuntijoiden tiiviit tietopaketit avaavat kiehtovat tapahtumat yleistajuisesti ja ytimekkäästi. Dick Harrison on Ruotsin tunnetuimpia historioitsijoita, joka on myös mediasta tuttu asiantuntija. Harrisonilla on taito tehdä historiasta elävää ja houkuttavaa. Hän on julkaissut useita kymmeniä historia-aiheisia tietokirjoja.

Marco Polos klassiska reseskildring har gjort honom till en av tidernas stora resenärer. Med avfärd 1271 tog sig den unge venetianaren, tillsammans med far och farbror, över Asiens väldiga landmassa ända till Kina, kom i mongolhärskarens tjänst och återvände inte till sitt hemland förrän 1295 – där det hände sig att han togs som krigsfånge av det rivaliserande Genua. Och det var där, i fångenskapen, som hans stora verk skulle födas, ty som medfånge hade han fått en viss Rustichello, flitig författare av äventyrsromaner, vilken tillsammans med Marco och hans anteckningar skulle sammanställa boken om hans resor, och därmed revolutionera det medeltida Europas kunskap om Östern. Från Venedig till Främre Asien, över Sidenvägen runt Asiens bergmassiv till Kina och dess många städer, ner genom Indiska oceanens övärld och sedan västerut till Malabar och Arabien; steg för steg och plats för plats färdas vi genom världen såsom den var på 1200-talet, och med den encyklopediske Marco som guide möter vi underliga djur, lokala sägner, förtrollade sandstormar och besynnerliga, stundom skrämmande seder och bruk. Att följa med på denna resa är en upplevelse som läsare har njutit av i över 700 år. Boken presenteras här i Bengt Thordemans klassiska översättning med ett nyskrivet förord av Dick Harrison. ”Marco Polos stora Resor (1295) är lätt att komma över och borde stå i allas bokhyllor.” – C. S. Lewis, ur Den förkastade bilden: en introduktion till medeltidens och renässansens litteratur ”En av den europeiska litteraturens mest ryktbara klassiker.” – Dick Harrison, ur förordet till denna nyutgåva. ”Marco Polos skildring av sina upplevelser under resorna till och från Kina och under vistelsen där, är i sin anspråkslösa litterära form så fängslande att vi än i dag efter snart sjuhundra år kan avnjuta den som en spännande lektyr.” – Bengt Thordeman, ur inledningen till denna översättning.

Polarisering och ökade klyftor mellan de som har och de som inte har ökar ofta de auktoritära krafterna – vi ser det i Ungern, Ryssland, Italien, Argentina. Men även i mer närliggande europeiska länder blir anti-demokratiska rörelser allt starkare. Partier som AFD i Tyskland och ledare som Le Pen i Frankrike, Farage i Storbritannien och Jimmie Åkesson i Sverige leder utveckling en bort från demokratin. Det mest oroväckande är ändå att världens största demokrati, USA, tar allt fler och allt snabbare steg mot ett auktoritärt styre med Trump som härförare mot universitet och fria medier och demokratiska institutioner. Det är därför viktigt att vi lär oss hur diktatorer kommer till makten, behåller den och tillslut blir avsatta. Det Dick Harrison gör i Diktatorn: Från Caesar till Putin är att försöka förstå vilka omständigheter som gör att ett land kan hamna i klorna på eller ett folk lämna över sina liv i händerna på en despot – men också hur man kan bekämpa och nedstörta envåldshärskare. Genom att studera Caesar, Henrik VIII, Karl IX, Cromwell, Robespierre, Napoleon, Mussolini, Hitler och Stalin gör Dick Harrison det möjligt för oss läsare att förstå samtida efterföljare som Putin och diktator-wannaben Trump som skymtar fram i bokens absolut sista kapitel. Läsaren blir uppmärksam på mönster, politiska och ekonomiska skiften, manipulationer, populism och hur lögner är en bärande del av en diktators väg mot makten. Det mest skrämmande mönstret är nog en despot nästan alltid förlorar makten genom sin egen död. Inte sällan genom ett skickligt genomfört attentat. Tycker man mord är en dålig lösning på maktdelningen bör man se till att de auktoritära krafterna stoppas i tid.

Vad är egentligen fascism? Ordet används idag som ett svepande skällsord, men historiskt är det en av de farligaste totalitära ideologierna. I Fascismen skildrar Dick Harrison dess framväxt i Italien under 1910- och 1920-talen, där Benito Mussolini grundade en rörelse byggd på nationalism, våld och makt. Boken visar hur fascismen blev ett krisfenomen efter första världskriget, ett modernistiskt kulturprojekt - och ett krigiskt fiasko. Men skildringen stannar inte vid Italien. Vi får också följa hur fascistiska idéer spreds och inspirerade regimer världen över, från Latinamerika till Östasien. Mer än något annat är fascismens historia en varning. Harrison visar hur lätt människor dras in i diktatoriska drömmar - och varför historien aldrig får glömmas.

Förintelsen är en av historiens mest fasansfulla katastrofer. Hur kunde ett modernt samhälle begå ett folkmord av denna omfattning? Vad drev förövarna, och hur såg de överlevandes verklighet ut? I Förintelsen skildrar Dick Harrison och Katarina Harrison Lindbergh den långa kedjan av händelser som ledde fram till nazisternas dödsmaskin. Från antisemitismens djupa rötter och nazismens framväxt till skapandet av koncentrationslägren och den systematiska utrotningen av miljontals människor. Här möter vi både de centrala aktörerna – Hitler, Himmler, Eichmann – och de anonyma offren vars röster sällan hörs. Med pedagogisk tydlighet och stor kunskap ger författarna en bred och gripande bild av hur det ofattbara kunde ske. En stark påminnelse om vikten av att minnas, förstå och aldrig låta historien upprepas.

Denna bok handlar om hur ett antal unga män i Bredaryd för över 100 år sedan samlades för att diskutera tidens stora frågor och förbereda sig för det demokratiska genombrottet, när alla skulle få vara med och bestämma om rikets och bygdens gemensamma angelägenheter. De träffades under fem år, mellan 1909 och 1914, en brytningstid både nationellt och lokalt. De diskuterade tidens stora frågor: storstrejken 1909, behovet av sociala reformer, försvaret, kvinnornas ställning, emigrationen, världsfreden, kyrkans skiljande från staten, Bondetåget 1914 – ja till och med frågan om en gemensam valuta! Det var ett sällskap som levde i och med tidens stora frågor. Men de tog sig också an andra, mindre allvarsamma frågor, t ex ska man tro på spöken, vad ska man anse om kortspel, är det orätt att dansa? De genomförde fingerade val till landstinget och höll fullmäktigemöten för att förbereda sig inför kommande uppdrag. De antog resolutioner och skrev protokoll, utförliga, innehållsrika,välskrivna och underhållande. Dessa handskrivna dokument har på senare tid skrivits ut och digitaliserats. Tack var detta har vi som lever på 2020-talet en unik möjlighet att förstå vad som hände och vad som diskuterades i vår hembygd för över hundra år sedan. Det är som Dick Harrison skriver i förordet om protokollen att ”historien kommer till liv”.

Dalslands kanals historia är Dick Harrisons andra bok om Dalsland. En fascinerande resa genom landskapet präglat av industrihistoria, som inleds med en betraktelse av Dalslands kanal i vår tid." En skönhetsupplevelse, skulle flertalet antagligen säga om de efter en färd på Dalslands kanal blev tillfrågade om sina känslor inför anläggningen slussarna, sjöarna, kanallederna, den omgivande naturen. För turister är kanalen mer än något annat en fantastiskt vacker kedja av sammanbundna vattendrag, ett blått band mitt i ett sagoland av skogig och kuperad gränsbygd. Ett underbart stycke vildmark möter ett underbart stycke civilisation, en ericsonsk akvedukt i hesselbomska bygder." Dick Harrison är historiker och professor vid Lunds universitet och har via böcker, radio och teve i många år delat med sig av sin enorma kunskap och inspirerat till ett ökande intresse för historia.

I dag framstår det som obegripligt. Från 1400-talet och tre århundraden framåt avrättades omkring 35 000 människor i Europa, anklagade för att ha ägnat sig åt förbjuden trolldom och orsakat omvärlden skada. Majoriteten av de drabbade tillhörde de lägre socialskikten, med enstaka undantag i högborgerliga och adliga kretsar. De allra flesta av de åtalade var kvinnor. Och ingen av dem hade, såvitt vi vet, verkligen gjort något ont. Hur kunde detta ske? I Häxeri och trolldom i ondskans tid skildrar Dick Harrison med drivet berättande och sedvanlig uppslagsrikedom de stora häxprocesserna och trolldomsförföljelserna i Europa från forntiden och framåt. Särskilt fokus ägnar han åt Norden under 1500- och 1600-talen, då idel oskyldiga människor avrättades för brott som inte existerade annat än i fantasin. Egentligen handlade det om intolerans mot oliktänkande. Med hjälp av hypoteser om Satan och helvetet kunde de bisarra övergreppen rättfärdigas. Människan lärde sig konsten att förfölja sina fiender i organiserad form och skala, med fruktansvärda resultat.» Harrison är en god berättare och här har han tillgång till ett färgstarkt material. Resultatet är en underhållande och bildande bok … Sammantaget är det intressant, allsidigt och väl berättat.« Svenska Dagbladet