Douglas Brommesson

Hur påverkar och påverkas EU av de pågående maktförskjutningarna inom världspolitiken och utmaningarna mot den liberala världsordningen? Att grundpelarna i den liberala världsordningen såsom vi känner den sedan slutet av andra världskriget utmanas av starka krafter både inom och utom EU:s gränser utgör en av unionens hittills mest komplexa utmaningar. Komplexiteten grundar sig inte minst i att EU som organisation på samma gång är ett resultat av denna världsordning och en garant för densamma. EU:s roll i en världsordning under omvandling ger upphov till en rad frågor: På vilket sätt påverkas EU:s förmåga att främja hållbar handel och upprätthålla internationell frihandel av att USA driver en mer protektionistisk handelspolitik? Vilket handlingsutrymme har EU att agera i världspolitiken om multilaterala organisationer och globala regler undermineras? Hur kan EU påverka det internationella klimatsamarbetet givet de globala maktförskjutningar som pågår? Hur påverkas EU och sammanhållningen mellan medlemsstaterna av utomeuropeisk migration? Vilken betydelse har Brexit för EU:s sammanhållning och framtida utveckling? Hur påverkas EU:s politik av att högerpopulistiska partier tar allt större plats i många medlemsländer och hur kan EU-rättens genomslag och efterlevnad säkras gentemot nationalistiska krafter?

This is an open access title available under the terms of a CC BY-NC-ND 4.0 International licence. It is free to read on the Oxford Academic platform and offered as a free PDF download from OUP and selected open access locations. Using the example of Sweden, the authors reassess the grand strategies of small states in international politics from the end of World War II until its new membership in NATO in 2024. Utilizing role theory, they identify a small state's grand strategy through specific national foreign policy roles which at certain times coalesce into master roles. Four foreign policy action strategies, building on domestic agency and the influence of systemic structures, depict this domestic process of role adaptation. Sweden's foreign policy roles were shaped according to the degree of autonomy and integration deemed necessary for security, economic development, and social cohesion as perceived by the domestic political elite. The ensuing empirical analysis identifies this set of evolving roles in an increasingly unstable international security environment. The authors thus explore how a small state can develop certain roles over time and how the dominant roles can coalesce into an overarching grand strategy. The Oxford Studies in Grand Strategy is a major new series of cutting-edge monographs that examine the grand strategies of states, and those intergovernmental organizations and nonstate actors who credibly aspire to sovereignty. Books concentrate on the contemporary aspects of grand strategy, while paying due respect to the historical antecedents of a nation's grand strategy and their relevance for a leadership's current choices. The series is pluralistic in terms of theory and method, and maintains a broad view of the ways, means, and ends that undergird a grand strategy. Analytical and explanatory in contribution, books in the series feature a rigorous analysis of the interaction between domestic factors and global forces and provide a clear understanding of how that interaction shapes a grand strategy's formulation, codification, and implementation. Series Editors: Thierry Balzacq (Sciences Po, Paris), Peter Dombrowski (US Naval War College), and Simon Reich (Rutgers University, Newark)

Sedan mitten av 1990-talet har antalet studenter i högre utbildning i Sverige ökat kraftigt. När fler läser vid högskolor och universitet blir det även fler som har svagare förutsättningar att klara akademiska studier, till exempel de studenter som kommer från studieovana hem eller saknar studievana. Det finns också tecken på att det skett en gradvis, övergripande försämring av studenternas förkunskaper på grund av brister i grund- och gymnasieskola. Har svenska lärosäten de förutsättningar som krävs för att upprätthålla en god kvalitet på undervisningen? Författarna till denna rapport har analyserat hur förutsättningarna för undervisning och forskning kan förbättras så att samtliga studenter kan erbjudas en högkvalitativ utbildning. Författarna landar i ett antal förslag, bland annat att de lärare som möter de mest studieovana studenterna får mer tid till egen forskning för att stärka sin kompentens. Douglas Brommesson är professor i statsvetenskap vid Linnéuniversitetet, Sofia Nordmark är universitetslektor i socialt arbete vid Linköpings universitet, och Jörgen Ödalen är docent i statsvetenskap vid Mälardalens universitet och Uppsala universitet. Rapporten är en del i SNS treåriga forskningsprojekt »Högre utbildning och forskning«.

Traditionellt har högre utbildning och forskning ansetts vara kvalitativt annorlunda än renodlade kommersiella varor och tjänster. Precis som vi har svårt att föreställa oss en marknad för medborgerliga rättigheter eller nobelpris, så skulle många av oss inte tänka på högre utbildning och forskning som en marknad där efterfrågan är den styrande mekanismen. Att vinstintresse och konkurrensfördelar skulle få styra den akademiska verksamheten framstår närmast som blasfemiskt. Ändå är det just en sådan utveckling vi ser. Den här boken presenterar ett teoretiskt ramverk för att studera denna utveckling och undersöker vilka konsekvenser den har för olika delar av den akademiska verksamheten. I bokens inledande kapitel ramar redaktören Marcus Agnafors in de följande kapitlen genom att presentera begreppet kommodifiering. Sharon Rider och Alexandra Waluszewski diskuterar hur begreppen ”effektivitet” och ”innovation” kommer till uttryck inom högre utbildning och forskning och Johan Hyrén redogör för hur olika institutionella logiker påverkar den akademiska verksamheten. Petra Angervall och Dennis Beach undersöker vad kommodifieringen av akademins arbetskraft betyder för olika grupper. Den förlorande gruppen är, menar de, kvinnliga lektorer med undervisningstunga anställningar. Margareta Carlén och Goran Puaca ifrågasätter att en marknadsorienterad högre utbildning, där anställningsbarhet och arbetsgivarens kravbild står i centrum, faktiskt levererar det studenter själva letar efter och det som samhället behöver. Till slut undersöker Douglas Brommesson, Gissur Ó. Erlingsson, Johan Karlsson Schaffer och Jörgen Ödalen hur den pedagogiska meriteringen värderas och bedöms.

This book examines under what scope conditions foreign policy actors adopt media logic. The authors analyze media logic under three specific scope conditions: uncertainty, identity, resonance. First, they lay out the general adaptation of media logic in the general debate of the UN General Assembly 1992-2010. They then explore the adaptation of media logic in Finland, Sweden and the United Kingdom concerning the cases of humanitarian intervention in Côte d’Ivoire and Libya, both in 2011. The results indicate the need to move beyond the assumption of a general process of mediatization affecting politics in total. Instead, they point in the direction of a nuanced process of mediatization more likely under certain scope conditions and in certain political contexts.

Samhällslivet och den offentliga debatten präglas allt mer av samspelet mellan religion och politik. I Påskuppropet för en generell flyktingamnesti och i Hoppkampanjen mot Israels agerande på de ockuperade palestinska områdena har svenska samfund gjort avtryck i den politiska debatten. Frågan om religiösa friskolors vara eller inte vara samt om homosexuellas rätt till välsignelse och kyrklig vigsel väcker starka känslor. I debatten om internationell terrorism som ett växande säkerhetshot har religiös fundamentalism och islam fått stor uppmärksamhet och moskén i Malmö har vid flera tillfällen utsatts för anlagda bränder. Det blir alltmer vanligt att politiker och andra offentliga personer öppet berättar om sin kristna tro. I den typ av kändisenkäter som bl a kvällspressen genomför var under 1970- och 1980-talen frågan »Var står du politiskt?« ofta förekommande. I dag har den ersatts av frågan »Tror du på Gud?«. Från allt fler håll hörs påståendet att vi gått in i en post­sekulär tid. Denna bok handlar om de politiska konsekvenserna av kristen tro. Vad är det som gör att två människor som delar samma kristna tro kan hamna i helt skilda politiska läger? De båda författarna har sina politiska sympatier på varsitt håll en till vänster och en i det politiska mittfältet. I boken diskuteras i dialogform hur de båda, trots den gemensamma övertygelsen i det kristna kärleksbudskapet, hamnar i så skilda uppfattningar i politiska frågor. Ligger förklaringen i olika sätt att tolka evangeliet? Eller är det så att kristen tro inte ger någon vägledning för politisk handling?