Durs Grünbein

Den tyske poeten och essäisten återvänder till filosofen René Descartes (15961650). Berättelsen tar sin början vintern 1619 och slutar trettio år senare i Stockholm. I fyrtiotvå sånger skildras tänkarens liv, trettioåriga krigets fasor och rationalismens födelse ur snöns ande. Om snön räknas som ett av Grünbeins mest centrala verk.

Under snart tjugo års tid har Aris Fioretos och Durs Grünbein stämt träff med varandra - ena gången i tevetornet på Alexanderplatz, andra gången bland sanddynerna i Mojaveöknen. Nu har de bärgat spillrorna av sina möten. I fem slingrande samtal funderar de över hundars lek med benknotor och värdet av pengar, men de dricker sig också berusade i ett helgtomt New York och drömmer om flygfiskar på färjan till Drottningholm. Av och till bekänner de till och med färg och utbyter minnen från det första umgänget med bokstäver - begynnelsen på det stora litterära äventyret. När vännerna inte kan träffas skickar de vykort. Så tillkommer med tiden en rad frågor och svar, som hjälper dem att fylla de i grövsta luckorna i kunskapen om varandra.

Durs Grünbein, Tysklands främste poet och essäist, har särskilt för Ersatz gjort ett urval ur de senaste årens produktion och samlat dem under titeln »Interiör med uggla«. Översättning Anna Bengtsson.

Dikttolkningar Ulrika Wallenström Dikter i urval. Grünbein räknas som Tysklands främste lyriker och har tilldelats en mängd priser, däribland Büchnerpriset 1995. Biologisk vals är en återutgivning av Ulrika Wallenströms dikttolkningar (1999), med efterord av Aris Fioretos. Dikterna arbetar med skilda synvinklar och linser, med historiska panoreringar av senantik tid, skramlande tunnelbaneupptagningar av en berlinsk underjord och detaljerade ögonblicksbilder från den västerländska förnuftsmänniskans olika arenor (operationssalen, bordellen, museet). Boken är tvåspråkig.

Begreppet metafor härstammar från grekiskans metaphorá (bortförande till ett annat ställe), vilket under antiken oftast betydde »med skepp«, så att sjöfarten snart själv blev en metafor för diktkonsten. Skeppet som symbol för uppbrott, livets vågspel, hör sedan dess till litteraturens med inspirerande bilder; havs- och djuphavsfantasier finner vi inte bara hos Homeros och Melville, utan också hos Jules Verne, Baudelaire, T. S. Eliot och Dante. I sin essay i fjorton »dykningar« utforskar Durs Grünbein fascinationen för havet, inte bara i böcker, utan också på Museo Archeologico i Paestum och på botten av Tyrrenska havet. »Tänk«, spekulerar den hänförde dykaren, »om något mer gömmer sig därbakom, en längtan efter evolutionens vagga, varje dödlig cells urhem.«

Ersatz Essay 001 Bakom den storvulna titeln Le Monde döljer sig 1600-talsfilosofen René Descartes mest ambitiösa projekt. Här skulle samtliga skilda kunskapstrådar löpa samman i en så tät väv att därmed allt under solen fick sin förklaring. Vad som drar poeten Durs Grünbein till detta cartesianska universum är inte att en nykter rationalism triumferar. Det som fängslar honom är det drömlika i detta drömprojekt, det fantastiska bakom de abstrakta begreppen, den högtflygande spekulation som Descartes tillåter sig över sina naturvetenskapliga hypoteser kort sagt: bildskapandet, fabulerandet med och bortom all metod. Efteressay av Aris Fioretos Durs Grünbein är född 1962 i Dresden och sedan 1986 bosatt i Berlin, där han är verksam som poet, översättare och essäist. Han har fått ett flertal priser för sina verk, bland annat Peter-Huchel-Preis, Georg-Büchner-Preis, Friedrich Nietzsche-Preis och Berliner Literaturpreis 2006.

Viermal, einer eigenen langen Werkspur und Wahlverwandtschaft mit dem Osten nachgehend, hat Durs Grünbein Japan besucht. Währ aller vier Reisen hat er sein Tagebuch in Form von Kurzgedichten geführt. "Mir, der ich nie photographiere, schien das Haiku das probate Gegenstück zum Polaroid. Es sind Bilder der auf der Oberfläche schwimmen Welt. Nur daß sie in diesem Fall aus nichts als aus Worten gemacht sind. Die Impression wird im nächsten Augenblick Schrift." Grünbeins Haikus sind ihrem Genre treu und eigenmächtig zugleich. Obwohl der Dichter von der japanischen Norm in Vers und Strophe ausgeht, verwandelt er sich die fremde Form an, stört dabei die traditionellen Elemente ihrer Bildlichkeit und die sie kennzeichne Harmonie, durchaus auch drastisch. So entsteht in der fremden Form zwar etwas Privates, ursprünglich nicht für die Publikation Gedachtes, zugleich aber eine Art interkulturelles Gespräch in und mit der Fremde. Das dialogische Prinzip wird in dieser Gesamtausgabe von Grünbeins Haikus durch eine parallele Übersetzung und Verschriftlichung ins Japanische und ein Nachwort seines japanischen Übersetzers verstärkt

Samlingen består av 33 epitafier, eller gravskrifter, som tilsynelatende er skrevet av Pseudonymus 13 i andre halvdel av det 20. århundre og funnet av utgiveren i et arkiv i Dresden. Diktene viser vår mangelfulle måte å hedre de døde på i dag.

Born in Dresden in 1962, Durs Grünbein is the most significant and successful poet to emerge from the former East Germany, a place where, he wrote, 'the best refuge was a closed mouth.' In unsettling, often funny, sometimes savage lines whose vivid images reflect his deep love for and connection with the visual arts, Grünbein is reinventing German poetry and taking on the most pressing moral concerns of his generation. Brilliantly edited and translated by Michael Hofmann, The Selected Poems of Durs Grünbein introduces Germany's most highly acclaimed contemporary poet to a British audience. 'Grünbein is a truly cosmopolitan poet . . . creating poetry which, however subtly, participates in and facilitates Germany's sustained attempts to reconfigurating and redefining itself in post-Cold War Europe.' Michael Eskin, Times Literary Supplement

Born in Dresden in 1962, Durs Gr nbein is the most significant and successful poet to emerge from the former East Germany, a place where, he wrote, "the best refuge was a closed mouth." In unsettling, often funny, sometimes savage lines whose vivid images reflect his deep love for and connection with the visual arts, Grunbein is reinventing German poetry and taking on the most pressing moral concerns of his generation. Brilliantly edited and translated by the English poet Michael Hofmann, Ashes for Breakfast expertly introduces Germany's most highly acclaimed contemporary poet to American readers.