Ebba Witt-Brattström

Minnets ärr är Ebba Witt-Brattströms mest personliga bok hittills – en berättelse om att växa upp i skuggan av krig och uppbrott, bland människor som tvingats lämna allt. Genom familjens rötter och flykt genom Ukraina, Baltikum, Ryssland och Tyskland tecknar hon en bild av 1900-talets Europa, där två släkters öden flätas samman med kontinentens blodiga historia. Barn ser. De kanske inte förstår, men de vet från tidig ålder. Flickan Ebba får bära de vuxnas minnen av Gestapo, flykten undan Röda armén och deportation till Sibirien. I folkhemmets förortsmiljö lever traumat vidare i tystnaderna. ”Det svenska barnet” ska skyddas, hon som är både medel och mål i det nya landet. Minnets ärr är en berörande skildring av hur det förflutna fortsätter att forma dem som kommer efter.

När hennes dramer inte längre blev uppförda, iklädde sig Alfhild Agrell pseudonymen Lovisa Petterkvist och blev sin tids främsta kvinnliga humorist. Hon firade triumfer med reseskildringar som genom en norrlännings möte med huvudstaden höll upp en skrattspegel för hennes samtid. I denna rikligt illustrerade volym samlas Lovisas samtliga reseskildringar, från i huvudsak 1890-talets Stockholm men även runtom i Europa. Ebba Witt-Brattström står för initierat efterord.

»En veritabel bladvändare … Litteraturhistoria som jag helst vill ha den: Ställningstagande och intensiv gör den inte bara litteratur till något brännande viktigt. Boken ger oss också människorna Moa och Harry – och Ebba Witt-Brattströms själ.« Aftonbladet»Smittande och spännande läsning. [...] Ebba Witt-Brattström skriver medryckande och övertygande.« Svenska DagbladetMoa och Harry Martinson var under 1900-talet Sveriges mest kända och lästa författarpar. Den feministiska arbetarskribenten Moa och den lungsjuke luffarpoeten Harry träffades 1927, flyttade ihop 1928, gifte sig kort därpå och skildes med buller och bång 1940. I Moas torp på Södertörn skrev de totalt nitton böcker, varav flera är moderna klassiker som Mor gifter sig (Moa) och Nässlorna blomma (Harry). Vi drabbade samman med våra ödens hela bredd är Ebba Witt-Brattströms hjärtslitande dubbelbiografi över paret Martinson. Det är också en berättelse från kulturens skilda kretslopp: folklitteratur mot höglitteratur. Efter skilsmässan blev Moa folkmoder och bästsäljare, medan Harry 1949 valdes in i Svenska Akademien och fick Nobelpriset 1974. I litteraturhistorien har Moa hamnat i Harrys skugga, men i den här boken framträder de bägge i helfigur, bundna till varandra i passion och litteratur. Deras ödestunga hatkärlek och litterära dialog fortsatte tills döden skiljde dem åt. Ebba Witt-Brattström är Sveriges mest kända litteraturprofessor med en rad böcker, priser och publika framträdanden bakom sig. Hon är trefaldig vinnare av SVT:s Kulturfrågan Kontrapunkt, numera kulturexpert i SVT Muren, belönad bland annat med Mårbackapriset, Samfundet De Nios Essäpris, Ivar Lo-Johanssons personliga pris och Expressens kritikerpris i Björn Nilssons namn. Hon disputerade 1988 på avhandlingen Moa Martinson: skrift och drift i trettiotalet, och har sedan dess velat skriva en bok om både Moa och Harry.

År 2025 firar vi 250 år av judiskt liv i Sverige. Antologin Davids stjärnor är en uppföljare till Jude i Sverige. De båda är förbundna i såväl inriktning som utseende. I Jude i Sverige skrev en rad svenska judar om sin erfarenhet av att leva som jude i Sverige. Den judiska närvaron i Sverige förde med sig en levande judisk kultur vars inflytande trängde långt utanför den lilla judiska minoriteten. Till Davids stjärnor bad vi svenska författare som levt utanför denna minoritet att reflektera kring någon aspekt av den judiska kulturen. Infallsvinkeln lämnades i stort sett öppen: det kan vara en judisk vän, en författare, en kompositör, en poet eller konstnär. I all enkelhet någon eller något som fört en i kontakt med den judiska kulturen, traditionen eller tänkandet. Bidragen är både olika och personliga. Samtliga vittnar om en levande relation till det judiska kulturen och dess avtryck i författarnas liv. Medverkande är: Anders Carlberg, Ingrid Elam, Aris Fioretos, Cecilia Hansson, Bengt Jangfeldt, Maria Modig, Anders Olsson, Daniel Pedersen, Agneta Pleijel, Anders Rydell, Hans Ruin, Astrid Seeberger, Steve Sem-Sandberg, Per Svensson, Björn Wiman och Ebba Witt-Brattström.

»En veritabel bladvändare … Litteraturhistoria som jag helst vill ha den: Ställningstagande och intensiv gör den inte bara litteratur till något brännande viktigt. Boken ger oss också människorna Moa och Harry – och Ebba Witt-Brattströms själ.« Aftonbladet»Smittande och spännande läsning. [...] Ebba Witt-Brattström skriver medryckande och övertygande.« Svenska DagbladetMoa och Harry Martinson var under 1900-talet Sveriges mest kända och lästa författarpar. Den feministiska arbetarskribenten Moa och den lungsjuke luffarpoeten Harry träffades 1927, flyttade ihop 1928, gifte sig kort därpå och skildes med buller och bång 1940. I Moas torp på Södertörn skrev de totalt nitton böcker, varav flera är moderna klassiker som Mor gifter sig (Moa) och Nässlorna blomma (Harry). Vi drabbade samman med våra ödens hela bredd är Ebba Witt-Brattströms hjärtslitande dubbelbiografi över paret Martinson. Det är också en berättelse från kulturens skilda kretslopp: folklitteratur mot höglitteratur. Efter skilsmässan blev Moa folkmoder och bästsäljare, medan Harry 1949 valdes in i Svenska Akademien och fick Nobelpriset 1974. I litteraturhistorien har Moa hamnat i Harrys skugga, men i den här boken framträder de bägge i helfigur, bundna till varandra i passion och litteratur. Deras ödestunga hatkärlek och litterära dialog fortsatte tills döden skiljde dem åt. Ebba Witt-Brattström är Sveriges mest kända litteraturprofessor med en rad böcker, priser och publika framträdanden bakom sig. Hon är trefaldig vinnare av SVT:s Kulturfrågan Kontrapunkt, numera kulturexpert i SVT Muren, belönad bland annat med Mårbackapriset, Samfundet De Nios Essäpris, Ivar Lo-Johanssons personliga pris och Expressens kritikerpris i Björn Nilssons namn. Hon disputerade 1988 på avhandlingen Moa Martinson: skrift och drift i trettiotalet, och har sedan dess velat skriva en bok om både Moa och Harry.

Edith Södergran (1892-1923) är en portalgestalt i modern svensk poesi och räknas till de mest banbrytande modernisterna även i ett internationellt perspektiv. Hennes trotsiga livskänsla och den lidelsefulla elden i dikterna fortsätter oupphörligt att fängsla nya generationer. Denna volym innehåller samtliga Södergrans diktsamlingar samt ett förord av Ebba Witt Brattström

Den rike playboyen Terry, läkaren Jeff och sociologen Vandyck får höra talas om ett land som befolkas endast av kvinnor. De ger sig ut på jakt efter detta land och lyckas snart bli tillfångatagna av kvinnorna. En högt utvecklad civilisation, fri från brottslighet, krig och fattigdom är det sista de har väntat sig att hitta, och ju mer de får veta om Kvinnoland, desto svårare får de att förklara - både för kvinnorna och sig själva - varför deras egen värld ser ut som den gör. Det största mysteriet är att Kvinnoland verkligen är helt fritt från män, men att det ändå springer omkring barn överallt …Charlotte Perkins Gilman, känd för ”Den gula tapeten”, gav ut denna utopi 1915. Den var långt före sin tid då det begav sig, och i flera avseenden - men inte alla - står den sig än i dag. Översatt av Emilia FjeldFörord av Ebba Witt-Brattström

Alfhild Agrell (1849 1923) var en av sin tids mest mångsidiga och betydande författare. Tillsammans med bland andra Victoria Benedictsson och Anne Charlotte Leffler lyfte hon jämställdhetsfrågan i litteraturen under Det moderna genombrottet på 1880-talet. Och efter framgångarna som dramatiker på Stockholms teatrar använde hon sin penna till att belysa situationen i norra Sverige, med både allvar och humor. I denna bok har vi samlat noveller från hela Alfhild Agrells karriär, från debuten i Dagens Nyheter 1879 till den sista novellsamlingen 1919. I novellerna får vi möta flera sidor av Agrells författarskap, och kan upptäcka att de frågor som var viktiga för henne då fortfarande är aktuella för oss i dag. Ebba Witt-Brattström står för ett initierat efterord." Det är vackert, inkännande och humoristiskt. Agrell förtjänar att återupptäckas som en av de starkaste rösterna bland våra svenska klassiker." - Marianne Berglund, BTJ

Märta Tikkanen kirjoitti klassikkoteoksensa Vuosisadan rakkaustarinan vuonna 1978, Ebba Witt-Brattström lähes 40 vuotta myöhemmin Vuosisadan rakkaussodan. Näkökulmaromaanissa vaihtelee puoli elämää yhdessä olleen naisen ja miehen tarina. Suru, viha ja pettymys paistavat heidän dialogistaan. Mikä kerran oli suuri rakkaus, on muuttunut uuvuttavaksi taisteluksi. Vuosisadan rakkaussota ilmentää pettymystä myös sukupuoliroolien ja asenteiden jähmeyteen. Yksi surullisimmista rakkaustarinoista, jonka olen lukenut. – Expressen Ebba Witt-Brattström on hämmästyttävän hyvä. – Dagens Nyheter Voimakas ja surullinen lukukokemus. Samaistuttavuutta todennäköisesti löytyy aivan liian monelle. – Goodreads, Sandra Ahtola Ruotsalainen Witt­-Brattström on Helsingin yliopiston pohjoismaisen kirjallisuuden professori. Hän on kirjoitta­ nut useita kirjoja esimerkiksi Edith Södergranista. Hän on ollut perustamassa ruotsalaista Feministinen aloite­puoluetta. Witt­Brattsrömin entinen puoliso on Ruotsin Akatemian jäsen Horace Engdahl.

A novel of fragments, it is laid out in the form of a hate-filled discourse between the two protagonists, She and He. Peppered with cultural references and in homage to Strindberg as well as Märta Tikkanen, this powerful work from one of the founding members of the Feminist Initiative is unlike anything in contemporary literature right now. “I’m glad to have gotten it over with. And if I can help just one woman to see through this male dominant behaviour, it’s been worth every moment. If my ex-husband has read the book? No, we don’t have any contact with one another. Thank God.” Ebba Witt-Brattström, interview with Åsa Asplid, Expressen.se, February 3rd 2016

Aldrig tidigare i Sveriges historia har det investerats så stora resurser i formell utbildning. Men varken ”flumskolan” eller dess motreaktion där mätbara resultat överordnats allt annat, har visat någon större omsorg för den breda bildningen. Resultatet är att samtidigt som fler tillåts att nå hög akademisk nivå, så ökar även gruppen av människor i motsatt ände av skalan. Bildningsidealet med strävan efter att människan ska vara rustad för ett självständigt liv, där gedigna kunskaper är en förutsättning för kritiskt ifrågasättande och aktivt deltagande i samhället har hamnat i skymundan. Detta vill Bertil Ohlininstitutet och Studieförbundet Vuxenskolan förändra. I Bildningsresan ger tolv skribenter sin syn på bildning. Syftet är att ge underlag för en vitalare diskussion kring ett liberalt bildningsideal. Då utmaningen är angelägen och bildningens potential oändlig blandas självkritik med optimism. Skribenternas egna bildningsresor både utmanar och uppmuntrar. Bildning möjliggör människans frigörelse och då inte endast i tanken, utan som ett av de kraftfullaste redskapen för social rörlighet. En människas klassresa till något annat än den hon är född till, börjar ofta vid de första stationerna längs en bildningsresa. Bildningsresan är utgiven på Bertil Ohlin Förlag och skapad genom samarbete mellan Bertil Ohlininstitutet och Studieförbundet Vuxenskolan. Bildningsresan är ingen ankomst till resans slutstation, utan fortsätter genom samtal studiecirklar, vid lärosäten, i föreningar och hemma vid köksbordet. Bildningsresan är början.