Edward Bulwer Lytton

Edward Bulwer-Lyttons roman Zanoni, först utgiven 1842, intar en särställning i den västerländska litteraturen. Vid en första anblick framstår den som en historisk roman, förlagd till tiden för den franska revolutionen. Men bakom författarens skildringar av detta kända historiska skeende följer en djupare intention: en symbolisk skildring av människans utveckling och de krafter som verkar i hennes inre liv. I esoterisk litteratur har romanen uppmärksammats som ett försök att gestalta erfarenheter och processer, som i egentlig mening ligger bortom det sinnliga och personliga. Henry T. Laurency framhåller att Bulwer-Lytton här gestaltar mötet mellan människan och hennes skyddsängel. Samtidigt under-stryker han att denna framställning i romanen är starkt romantiserad. Det som i verkligheten tillhör skyddsängelns egen sfär kan inte anta konkret gestalt i den mänskliga världen på det sätt, som texten ger oss en möjlighet att föreställa oss. Detta innebär dock inte att romanen saknar värde som symbolisk framställning. Tvärtom. Dess styrka ligger i dess förmåga att i bild och dramatik antyda sådant som annars är svårt att uttrycka. Genom sina gestalter och händelser ger den en föreställning om de utvecklingsstadier och de inre konflikter, som människan möter på vägen mot större klarhet och förmåga, den väg som även leder till en mer förfinad emotionalitet.

Presytivshijsja tosklivoj chopornostju i skuchnoj tseremonnostju Rima grecheskij aristokrat Glavk pereezzhaet v jarkij i zhivoj primorskij gorodok Pompei - zhemchuzhinu antichnoj tsivilizatsii. Zdes on bez pamjati vljubljaetsja v junuju Ionu. Chuvstva ego vzaimny, no opekun devushki, egipetskij zhrets Arbak, sam imeet vidy na vospitannitsu i ne sobiraetsja terpet konkurenta. No molodye ljudi i ne dogadyvajutsja, chto ikh schastju i zhiznjam ugrozhaet opasnost kuda bolee strashnaja, chem kovarnyj egiptjanin... Napisannyj pod vpechatleniem ot znakomstva so znamenitoj kartinoj Karla Brjullova, roman i sam priobrel nemaluju populjarnost. Kniga neodnokratno pereizdavalas, adaptirovalas dlja stseny i ekrana i segodnja zasluzhenno zanimaet mesto sredi naibolee vydajuschikhsja pamjatnikov literatury Viktorianskogo perioda.

"Kenelm Chillingli", poslednij roman Edvarda Bulvera-Littona, - proizvedenie rassuditelnoe i nespeshnoe, ironichnoe i sozertsatelnoe. Glavnyj geroj - dolgozhdannyj naslednik blagorodnogo roda, zadumchivyj i mechtatelnyj junosha, ne lishennyj zadatkov i sposobnostej. Roditeli vozlagajut na Kenelma vse svoi nadezhdy, no prezhde chem opredelitsja s buduschim, molodoj chelovek reshaet poznat sebja i otpravljaetsja v peshee puteshestvie po dorogam Anglii lish s paroj funtov v karmane. V puti on perezhivaet mnozhestvo prikljuchenij, vstrechaet samykh raznykh ljudej i formiruet sobstvennye, vesma neobychnye dlja ljudej ego soslovija vzgljady na zhizn.

Edward Bulwer-Lyttons roman Zanoni, först utgiven 1842, intar en särställning i den västerländska litteraturen. Vid en första anblick framstår den som en historisk roman, förlagd till tiden för den franska revolutionen. Men bakom författarens skildringar av detta kända historiska skeende följer en djupare intention: en symbolisk skildring av människans utveckling och de krafter som verkar i hennes inre liv. I esoterisk litteratur har romanen uppmärksammats som ett försök att gestalta erfarenheter och processer, som i egentlig mening ligger bortom det sinnliga och personliga. Henry T. Laurency framhåller att Bulwer-Lytton här gestaltar mötet mellan människan och hennes skyddsängel. Samtidigt under-stryker han att denna framställning i romanen är starkt romantiserad. Det som i verkligheten tillhör skyddsängelns egen sfär kan inte anta konkret gestalt i den mänskliga världen på det sätt, som texten ger oss en möjlighet att föreställa oss. Detta innebär dock inte att romanen saknar värde som symbolisk fram-ställning. Tvärtom. Dess styrka ligger i dess förmåga att i bild och dramatik antyda sådant som annars är svårt att uttrycka. Genom sina gestalter och händelser ger den en föreställning om de utvecklingsstadier och de inre konflikter, som människan möter på vägen mot större klarhet och förmåga, den väg som även leder till en mer förfinad emotionalitet.

Edward Bulwer-Lyttons roman Zanoni, först utgiven 1842, intar en särställning i den västerländska litteraturen. Vid en första anblick framstår den som en historisk roman, förlagd till tiden för den franska revolutionen. Men bakom författarens skildringar av detta kända historiska skeende följer en djupare intention: en symbolisk skildring av människans utveckling och de krafter som verkar i hennes inre liv. I esoterisk litteratur har romanen uppmärksammats som ett försök att gestalta erfarenheter och processer, som i egentlig mening ligger bortom det sinnliga och personliga. Henry T. Laurency framhåller att Bulwer-Lytton här gestaltar mötet mellan människan och hennes skyddsängel. Samtidigt understryker han att denna framställning i romanen är starkt romantiserad. Det som i verkligheten tillhör skyddsängelns egen sfär kan inte anta konkret gestalt i den mänskliga världen på det sätt, som texten ger oss en möjlighet att föreställa oss. Detta innebär dock inte att romanen saknar värde som symbolisk framställning. Tvärtom. Dess styrka ligger i dess förmåga att i bild och dramatik antyda sådant som annars är svårt att uttrycka. Genom sina gestalter och händelser ger den en föreställning om de utvecklingsstadier och de inre konflikter, som människan möter på vägen mot större klarhet och förmåga, den väg som även leder till en mer förfinad emotionalitet.