Edward Palmer

Det har skrivits mycket om behovet av att reformera det svenska trygghetssystemet de senaste åren. Bakgrunden är bl.a. önskan att minska det som kommit att kallas utanförskap, dvs. att få arbetslösa och långtidssjukskrivna tillbaka på arbetsmarknaden. Syftet har också varit att långsiktigt öka antalet arbetade timmar i ekonomin för att därigenom ha bättre möjlighet att finansiera välfärden i framtiden. En aspekt som än så länge inte fått så mycket uppmärksamhet är deltidsförmånerna. Till skillnad från många andra länder kan man i Sverige få deltidsersättning från de flesta socialförsäkringar, a-kassa inräknad. Deltidsersättningar motiveras med att de stöttar arbetslinjen det är bättre att arbeta lite än att inte arbeta alls. Men de kan också leda till inlåsning om deltidsrelationen blir permanent. Resultatet kan med andra ord bli antingen fler eller färre timmar, beroende på vilken av effekterna som dominerar. Välfärd på deltid går igenom omfattningen av deltidsersättningar i de olika trygghetssystemen och presenterar vad forskningen vet om deltidsförmånernas påverkan på arbetsutbudet. Författarna diskuterar också kopplingar mellan frivilligt och ofrivilligt deltidsarbete. Kan det vara så att en stor efterfrågan på deltidstjänster, framför allt hos kvinnor med småbarn, bidrar till att delar av arbetsmarknaden anpassar sig till deltidsarbete, vilket i sin tur ger ofrivilligt deltidsarbete som följd? Boken avslutas med en uppmaning till politikerna att hitta en bättre balans mellan att uppmuntra till deltidsarbete i vissa livssituationer men inte i andra. Laura Hartman, fil.dr i nationalekonomi, är verksam vid Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, IFAU, och extern forskningsledare på SNS. 7

This book provides another perspective to the way educators think about and use educational technologies in secondary and tertiary classrooms. Technology in learning settings has often been used in cautious ways, typically replicating existing, non-technological educational processes. This book proposes that educators be more ambitious with the way they conceive of, and use, technology in secondary and tertiary classrooms. It provides guidance towards that end by considering the history of application of educational technologies, by interrogating common fears around their use, and by exploring the benefits of contemporary uses of technology in assessment and virtual reality, for learning through the presentation and analysis of empirical research. It also charts a history of application of various educational technologies amid the dominant pedagogies in which they are introduced. This book offers another perspective on the role of technology in education, and provides ample practical applications. It serves as a useful resource for educators and educational leaders in secondary and tertiary institutions.

This book has been considered important throughout the human history, and so that this work is never forgotten we have made efforts in its preservation by republishing this book in a modern format for present and future generations. This whole book has been reformatted, retyped and designed. These books are not made of scanned copies of their original work and hence the text is clear and readable.

This book documents the creation and evaluation of the Al Manaahil television series, which set out to teach Arabic language and reading skills to Arab children of elementary-school age. It also discusses the economics of television in education.

This book documents the creation and evaluation of the Al Manaahil television series, which set out to teach Arabic language and reading skills to Arab children of elementary-school age. It also discusses the economics of television in education.

Livslängderna har ökat kraftigt under de senaste decennierna. De ökar dessutom i accelererande takt. Men de metoder som man i dag använder för att beräkna den förväntade livslängden tar inte hänsyn till detta utan underskattar systematiskt hur länge vi lever. Detta kommer enligt författarna att leda till ackumulerande underskott i pensionssystemen. De presenterar därför en ny prognosmodell som på ett bättre sätt fångar den accelererande livslängdsökningen. Författarna pekar även på att det finns betydande skillnader i livslängd mellan olika socioekonomiska grupper. Exempelvis förväntas höginkomsttagare leva längre än låginkomsttagare. Eftersom pensionerna beräknas utan att ta hänsyn till skillnader i livslängd sker en omfördelning inom varje generation. Författarna resonerar om olika metoder som skulle kunna motverka de omfördelningar som uppstår. Edward Palmer är professor emeritus i nationalekonomi, Uppsala universitet, och Yuwei Zhao de Gosson de Varennes är fil.dr i nationalekonomi, Uppsala universitet, numera analytiker på Skatteverket.