Elena Namli

Mänskliga rättigheter i det offentliga Sverige tar ett helhetsgrepp om det ansvar som det allmänna har för att säkerställa respekten för de mänskliga rättigheterna. Ledande forskare och specialister förklarar och diskuterar frågan om vad de mänskliga rättigheterna innebär rättsligt, politiskt och etiskt. Flera grundläggande rättighetsperspektiv relateras till konkreta former av det offentliga uppdraget. Både internationella åtaganden och svensk rättslig reglering presenteras i ljuset av det ansvar som legitim förvaltning av demokratin innebär. Vad kräver respekten för de mänskliga rättigheterna av det offentliga Sverige? Hur arbetar vi i praktiken så att de mänskliga rättigheterna skyddar individer och stärker demokratin och rättsstaten? Vilka rättsliga, politiska och moraliska normer gäller, och hur ska dessa tolkas och implementeras? Författarna diskuterar dessa och andra frågor i relation till nutida forskning och svensk förvaltningspraxis. Denna andra upplaga har uppdaterats genomgående med hänsyn till den rättsliga utvecklingen.” Vi behöver göra de mänskliga rättigheterna till våra, låta dem genomsyra alla våra beslut och handlingar. Demokrati och mänskliga rättigheter är inget som erövrats en gång för alla och sedan bara finns där. Mänskliga rättigheter måste ständigt utvecklas och det är vi, medborgare och offentligt anställda, som är ansvariga för att det görs.” Ur förordet av Elisabet Fura

Att arbeta med mänskliga rättigheter i offentlig förvaltning väcker många frågor. Vad innebär det egentligen att mänskliga rättigheter är just rättigheter, och vilka plikter för de med sig? Vilka strategier kan anammas i arbetet mot rasismens normalisering? På vilket sätt ska konventioner tolkas i relation till svensk lagstiftning, och varför är det centralt med ett gott bemötande? I skärningspunkten mellan ledande forskning och praxis i den svenska förvaltningen diskuteras dessa och många andra frågor. Mänskliga rättigheter i teori och praktik: Från idé till förvaltning bidrar med såväl vetenskapliga som praktiska och erfarenhetsbaserade perspektiv på arbetet med mänskliga rättigheter i det offentliga Sverige. I boken förenas etik, statsvetenskap och juridik med konkreta frågor och utmaningar som aktörer inom den svenska förvaltningen möter. Ledande forskare inom fältet och offentliganställda med expertfunktioner inom sina myndigheter diskuterar och bidrar med perspektiv på hur mänskliga rättigheter bör förstås, såväl i teori, tillämpning och praktik som i länkarna däremellan. Boken fungerar som ett stöd och ett diskussionsunderlag för att driva arbetet med mänskliga rättigheter framåt. Den vänder sig till dig som arbetar med mänskliga rättigheter i Sverige, med eller utan juridisk kompetens, men även till dig som just nu studerar mänskliga rättigheter för att i framtiden arbeta med ämnet.

Vad är en rätt handling? Hur kan religiösa traditioner bidra till etisk reflektion? Vad innebär det att respektera människovärdet inom biomedicinsk etik och sexualetik? Detta är några av de många frågor som diskuteras i denna bok, som ger en grundlig introduktion till filosofisk och teologisk etik. Här presenteras klassiska teorier inom normativ etik och etisk teori. Dessa granskas också kritiskt: i dialog med utilitarism och dygdetik argumenterar författarna för en modifierad variant av kantiansk etik, vars grund är principen om lika respekt för vars och ens värdighet. Vidare behandlas tillämpad etik ingående, särskilt politisk etik, miljöetik, biomedicinsk etik och sexualetik. Feministisk etik ges stort utrymme. Läsaren får också inblick i skilda religioners etik. Särskilt uppmärksammas kristen etik, men också judendomens etik och muslimsk etik. Etik vänder sig i första hand till universitetsstudenter, men kan med fördel läsas av var och en som intresserar sig för en kritisk reflektion över moralen.

Förnuft och rationalitet hör till den västerländska filosofins centrala begrepp. De är även viktiga kulturella markörer. När något beskrivs som rationellt indikeras ett godkännande, medan det motsatta anses vara problematiskt. Samtidigt kan den västerländska filosofin och ibland hela den västerländska kulturen uppfattas som alltför rationalistisk. Detta är till exempel vanligt i Ryssland. Kritiken av »den västerländska rationalismen« framstår där som ett angeläget filosofiskt projekt. Vad ligger i kritiken? Är den berättigad? I sin bok Kamp med förnuftet diskuterar ElenaNamli den skepsis mot västerländsk rationalism som vi möter hos tre kända ryska tänkare: Fjodor Dostojevskij, Lev Sjestov och Michail Bachtin. Hon visar att romanen Bröderna Karamazov kan läsas som de tre brödernas kamp med förnuftet, att den rysk-judiske filosofen Sjestovs produktion innehåller en avancerad kritik av skilda former av rationalism och att det i Bachtins tidiga produktion finns en originell modell för icke-rationalistisk etik. I boken påvisas att den ryska kritiken har stor relevans för nutida etik och moralteologi. Den kan på ett intressant sätt bidra till de diskussioner om förnuft och rationalism som idag förs inom ramen för postmodern filosofi och teologi. Elena Namli är docent i etik och lektor vid Teologiska högskolan Stockholm.