Psykofarmaka är en bok om de läkemedel som används för behandling av psykiatriska tillstånd. Medlens effekter och biverkningar redovisas och dessutom ges en nyanserad bild av vad som är känt - och inte känt - om deras verkningsmekanismer. Bokens disposition gör att den enkelt kan användas som uppslagsbok för den som vill uppdatera sina kunskaper avseende en viss läkemedelsgrupp eller den farmakologiska behandlingen av en viss sjukdom. Del 1 diskuterar frågan om det alls är rimligt att betrakta psykisk sjukdom som uttryck för farmakologiskt påverkbara biokemiska processer i hjärnan. Här kommenteras också den kritik som ofta riktas mot psykofarmaka. Del 2 ger en översikt över principerna för kemisk neurotransmission och hur signalämnenas aktivitet kan förstärkas eller motverkas med läkemedel. Del 3 presenterar hjärnans viktigare signalämnen och deras eventuella betydelse vid olika psykiska sjukdomar. Del 4 redovisar de viktigare grupperna av psykofarmaka med fokus på deras antagna verkningsmekanism och viktigare biverkningar. I del 5 utgår kapitelindelningen från de psykiska sjukdomarna. Syftet är att läsaren ska få en samlad bild av vilka olika alternativ som står till buds vid respektive tillstånd. Boken riktar sig till blivande och yrkesverksamma psykiatrer, neuropsykologer och specialistsjuksköterskor inom psykiatrin, liksom till allmänläkare med intresse för psykofarmakologi, farmaceuter, forskare inom området och anställda inom läkemedelsindustrin. Sagt om boken"Psykofarmaka är inte en lärobok i psykiatri, det är en lärobok om hur substanser och läkemedel verkar och används vid psykisk sjukdom. Och vilken lärobok det är! En tättskriven monolit, ett mästarprov, något med få motstycken i Sverige. [...] Utformningen är synnerligen didaktisk och läsarvänlig, texten kondenserad och innehållsrik, på avancerad akademisk nivå (riktad till blivande och befintlig psykiatrisk och neuropsykiatrisk profession). Innehållsförteckning, detaljerat sakregister och fullständig referensförteckning finns." Christian Olsson, lektör, BTJ-häftet nr 21, 2024. Helhetsbetyg: 5." Det är ett genomgående drag i denna välskrivna text att den är särdeles användarvänlig. [...] Författaren lyfter fram såväl komplexitet som ambivalens inom fältet samtidigt som resonemangen hela tiden har en tydlig och vetenskapligt baserad hållning. Tonen är förnuftig och pragmatisk. Detta förlänar sammantaget trovärdighet till texten såväl som bidrar till ett omfattande tydliggörande." Hanna Troëng, leg. psykolog, specialist i neuropsykologi. Bokrecension 17 mars, 2025, Sveriges Neuropsykologers Förening. Om författarenElias Eriksson är professor i farmakologi vid Institutionen för neurovetenskap och fysiologi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
