Elin Kvist

Organisationer bör verka för ett rättvist och jämlikt arbetsliv. Men vad innebär det i praktiken? Och vilken roll spelar maktstrukturer respektive individers handlande i arbetet för lika villkor? Att arbeta för lika villkor erbjuder en introduktion till det ämnesområde som ringas in utifrån begreppen makt, genus, organisation och jämställdhet. Innehållet är organiserat i tre delar:1. Lagar och metoder, vilket inkluderar rättsliga perspektiv på diskriminering, rekrytering samt arbetsvärdering och lönekartläggning.2. Strukturella perspektiv på makt och ojämlika villkor: här diskuteras könade, rasifierade och heteronormativa maktordningar i relation till organisationsrelevanta teman såsom förändring, motstånd, teknik, konflikt och arbetsmiljö.3. Processer, där aktörers handlande i relation till strukturer undersöks. Det handlar om hur chefer och medarbetare återskapar, normaliserar och utmanar ojämlikhet i möten, inom ramen för lika villkorsarbete och i gränsområdet mellan arbete och privatliv. Boken argumenterar för vikten av ett strategiskt jämlikhetsarbete och vägleder läsaren i en fördjupande analys av makt som fenomen. Den riktar sig till personalvetarprogram, men även till andra universitetsutbildningar som anlägger ett makt- och genusteoretiskt perspektiv på organisationer.

Bilden av Sverige som jämställd och kvinnovänlig välfärdsstat undersöks och ifrågasätts i denna engelskspråkiga forskarantologi av jurister, genusvetare, historiker och samhällsvetare från Umeå universitet.

I samband med att ett skatteavdrag för rengöring, underhåll och tvätt (det så kallade RUT-avdraget) infördes 2007 började en intensiv debatt om hushållstjänster i Sverige. Idag subventioneras RUT-tjänsterna med ungefär 1,5 miljarder kronor av skattemedel. RUT har blivit en del av många människors vardag och har medfört stora förändringar i svenskt familje- och arbetsliv. Hur ser då förhållandena ut för dem som arbetar på den växande hushållstjänstemarknaden? Har de svarta arbetena blivit vita, som tanken var? Vad betyder det att äldre övergår från att vara mottagare av omsorg till att bli kunder på en marknad för hushållstjänster? Finns det några likheter mellan dagens hushållstjänster och det arbete som tyska hembiträden utförde i Sverige på 1950-talet? Hur resonerar svenska kvinnor bosatta i utlandet kring social jämlikhet och hushållsarbetares rättigheter, när de själva får rollen som arbetsgivare? Om dessa och andra relaterade frågor handlar denna bok, med bidrag av landets främsta forskare på området: sociologer, statsvetare, historiker, genusvetare, arbetsrättsjurister och antropologer från en rad svenska universitet. De utforskar vad som händer på hushållstjänstemarknaden och följer särskilt de internationella sambanden. Även den växande efterfrågan på hushållstjänster i resten av världen diskuteras, med fokus på migration och internationell arbetsfördelning. Boken återger många olika erfarenheter och perspektiv här får såväl nystartade städentreprenörer som hushållsarbetare i exil och andra inblandade aktörer komma till tals. Omslagsbild © Helena Joelsson