Elin Lundquist

Den här boken ger en introduktion till etnologiskt fältarbete och hur etnografiska metoder spritt sig till nya fält och antagit andra former. Genom texten varvas konkreta etnografiska exempel med teoretiska resonemang och frågeställningar. Här finner läsaren de verktyg som behövs för att samla in material till en uppsats eller annat arbete. Genom nedslag i ett urval av forskningsfält visar författarna att utformningen av etnografiska studier påverkas av både frågeställning, kontext och etiska spörsmål i fält. Här kan man också läsa om specifika metoder som intervjuer, observationer och arkivstudier och hur dessa kan utvecklas, kombineras och förfinas. Därtill ges råd och anvisningar om hur man som uppsatsförfattare kommer igång med skrivandet och analyserandet, samt om hur metod och material egentligen hänger ihop. Etnologiskt fältarbete. Nya fält och former riktar sig i första hand till studenter i etnologi och närliggande humanistiska och samhälls­vetenskapliga ämnen men också till andra som är intresserade av etnografiskt fältarbete.

Vi omges av djur i alla former. De sprids som lustiga berättelser på sociala medier, de förekommer som metaforer, de är leksaker och de är mat. Djur ingår också i det växande kulturvetenskapliga forskningsområde som intresserar sig för människors varierade och komplexa relationer med andra arter. I denna antologi undersöker åtta etnologer hur djur väcker känslor och engagemang. Bidragen är tydligt vinklade mot vilda djur, alltså sådana som sällan ingår i det egna hushållet eller rör sig i vår omedelbara närhet. Med utgångspunkt i pågående forskning diskuterar författarna teman som konflikter och glädjeämnen i fågelskådarvärlden, karismatiska djur i olika utställningskontexter, barns rädslor, morbida djurskämt och levande djurs rituella omvandling till ätbart kött. Texterna spänner från det innerliga, komiska och gulliga till död och existentiell utsatthet.

Fågelskådning är en fritidssysselsättning som har ökat i popularitet under de senaste decennierna. Med hjälp av kikare, fälthandböcker, kameror och smartphones fokuserar dagens fågelskådare på att titta och lyssna på vilda fåglar. Hur kommer det sig att sätten att skåda fåglar ser ut som de gör? I denna avhandling undersöks de specifika sätt att uppmärksamma fåglar som etableras genom fågelskådning. Hur formas dessa praktiker? Vad motiverar fågelskådarna att ägna sig åt aktiviteten och vilka kunskaper besitter de? För att undersöka vad som händer mellan fågel och skådare under dessa flyktiga möten har Lundquist använt sig av intervju och observation som metod. I avhandlingen beskrivs en fritidssysselsättning som vuxit fram i mötet mellan naturvetenskapliga kunskapspraktiker, friluftsliv och naturvård. Med begreppet icke-mänsklig karisma undersöks vilka möten med fåglar som samtida fågelskådare strävar efter att uppleva, det vill säga varför vissa fåglar uppfattas som mer eftertraktansvärda än andra. Fågelskådning betraktas i studien som en epistemisk gemenskap där medlemmarna delar tankesätt och skapar kunskap. I avhandlingen analyseras således vilka sätt att förhålla sig till fåglar som upprättas i gemenskapen när fågelskådarna strävar efter att komma fåglarna nära för att se och höra, men samtidigt inte störa. Elin Lundquist är etnolog med ett särskilt intresse för att undersöka människans relationer till natur och andra djur. Detta är hennes doktorsavhandling. Detta är en doktorsavhandling i etnologi vid Stockholms universitet 2018.