Elin Naurin

Många oroar sig över den svenska demokratins hälsotillstånd. Allmänhetens förtroende för riksdagen, regeringen och de politiska partierna och för demokratin som sådan minskade efter 2014 års val. Minoritetsregeringar har varit regel snarare än undantag i Sverige sedan parlamentarismens genombrott för 100 år sedan. Men de allra flesta minoritetsregeringar har haft starkare underlag i riksdagen än den nuvarande regeringen, som styr med mindre än 40 procent av riksdagsmandaten. Den här rapporten vänder sig till dig som vill förstå hur den parlamentariska demokratin fungerar i dagens Sverige. Vilken roll spelar antalet riksdagspartier, blockpolitiken och det faktum att ett stort parti inte ingår i något block? Vad betyder det att vänster högerdimensionen har fått konkurrens av andra dimensioner, som miljö och invandring? Det troliga är att Sverige kommer att fortsätta att ha minoritetsregeringar även framöver. Författarna resonerar om förutsättningarna för att dessa ska kunna styra Sverige. I rapporten beskrivs och analyseras det svenska parlamentariska systemets olika delar i ett historiskt och internationellt jämförande perspektiv: Partisystemet Regeringsbildningen Beslutsfattandet i riksdagen Genomförandet av vallöften Arbetet med SNS Demokratirapport 2017 har letts av professor Johannes Lindvall vid Statsvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet. Medförfattare är fyra andra statsvetare: professorerna Hanna Bäck och Jan Teorell vid Lunds universitet samt professor Carl Dahlström och docent Elin Naurin vid Göteborgs universitet.

Spelar det någon roll vem som sitter i riksdagen? Är nyheter om politik vinklade? Är det journalister som sätter den politiska dagordningen? Hur och när påverkar opinionen vilken politik som faktiskt förs? Kan det också vara den förda politiken som påverkar opinionen? Frågor som dessa är centrala för att förstå samspelet mellan medborgare, medier och politiker i en representativ demokrati. Frågorna belyser hur olika aktörer är beroende av varandra. Titeln på denna bok – Det politiska spelet – signalerar att medborgare, medier och politiker ingår i ett nätverk av skeenden och att det finns en spelplan som påverkar dessa skeenden och aktörernas handlingar. Boken tar sin utgångspunkt i en diskussion om centrala demokratiteoretiska värden som politisk jämlikhet, upplyst förståelse och folkviljans förverkligande. Varje kapitel inleds med en högaktuell fråga. Därefter presenteras omfattande resultat från såväl svensk som internationell samhällsvetenskaplig forskning. I varje kapitel diskuteras kopplingen mellan demokratiteoretiska värden och empiriska resultat: Lever verkligheten upp till olika demokratideal? Hur borde demokratin fungera och varför? Samtidigt utvärderas forskningen – ställer forskningen ”rätt” frågor och vad är viktiga frågor för framtida forskning att försöka besvara? Syftet med boken är att väcka entusiasm för viktiga demokrati­frågor men också för den forskning som bedrivs. Boken ger välgrundade svar till den som vill veta mer om hur medborgare, medier och politiker förhåller sig till varandra i dagens moderna samhällen.