Elin Wägner

”Men under årens lopp brukades vändkorset eller vriet till många andra mindre upphöjda ändamål. Barnungar lade sig på magen över den ena korsarmen och snurrade runt, förnöjande sig själva, till dess någon upptäckte dem och körde bort dem med eller utan ris. Älskande som voro oförmögna att skilja på sig så lång tid som det tog för dem att en i sänder gå genom vänkorset, trängde sig gemensamt igenom, saligare ju trängre de hade det. Kanske blevo även de upptäckta och fingo ris, sådant hände förr i världen.” Få svenska kvinnogestalter fortsätter att engagera och provocera i lika hög grad som Elin Wägner (1882-1949), få har varit lika mångsidiga och lika tydliga i sina ställningstaganden både i sin person och i sitt verk. Författaren, journalisten och feministen Wägner var aktiv i kampen för kvinnlig rösträtt, var med och grundade Kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad 1925 och blev som andra kvinna efter Selma Lagerlöf invald i Svenska Akademien 1944. Vändkorset utkom för första gången 1935.

”Att den magiska föreställningsvärlden levat kvar så länge är inte alls på samma sätt förargligt. För min del förstår jag bättre den uppfattning som med ordet makt förbinder den hemliga kraften i källan, kärven, blodet, ögat och ordet, än den uppfattning som inte vet av annan makt än vapenmakt. Ty hur naivt än dyrkan av de ting som uppenbarade kraften i naturen uttryckte sig, så var den förbunden med ett slags varsamhet inför det levande och en stark känsla av ett ömsesidighetsförhållande mellan människan och den övriga skapelsen. Människovärlden lånade kraft av jord och himmel, men insåg också sin plikt att hushålla med sitt lån och att ge något igen …”Få svenska kvinnogestalter fortsätter att engagera och provocera i lika hög grad som Elin Wägner (1882-1949), få har varit lika mångsidiga och lika tydliga i sina ställningstaganden både i sin person och i sitt verk. Författaren, journalisten och feministen Wägner var aktiv i kampen för kvinnlig rösträtt, var med och grundade Kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad 1925 och blev som andra kvinna efter Selma Lagerlöf invald i Svenska Akademien 1944. Tusen år i Småland utkom för första gången 1939.

”Landshövdingskan Jerneploog stod i en fönsternisch på residenset i Gustavsfors och såg ut över Stora torget, där dammet drev i skyar med vinden. Det var inte torgdag och mycket fanns inte att se: en bryggarvagn, stadsläkaren, som åkte till någon patient, skolbarn, ett kvarnlass, jungfrur och fruar, som voro ute och handlade och veko in till Gunnarsons, den stora speceriaffären, vars skylt man kunde se ner i Kungsgatan, om man ställde sig tätt invid rutan.” Få svenska kvinnogestalter fortsätter att engagera och provocera i lika hög grad som Elin Wägner (1882-1949), få har varit lika mångsidiga och lika tydliga i sina ställningstaganden både i sin person och i sitt verk. Författaren, journalisten och feministen Wägner var aktiv i kampen för kvinnlig rösträtt, var med och grundade Kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad 1925 och blev som andra kvinna efter Selma Lagerlöf invald i Svenska Akademien 1944. Släkten Jerneploogs framgång utkom för första gången 1916.

”Då dörren äntligen öppnades, inträdde en lång dam, iklädd grå promenaddräkt. Hon hade händerna fulla av paket, dem hon lassade av på marmorbordet. Sedan började hon knäppa upp den ena handsken men stannade mitt i denna åtbörd, så fullkomligt i en tankes, ett minnes våld, att hon icke ens samtidigt kunde utföra det mekaniska arbetet att dra av sina handskar. Rummets stillhet och slutenhet var åter lika fullkomlig som nyss, ja, fullkomligare, ty hon var en del därav och samtidigt förklaringen därpå.” Få svenska kvinnogestalter fortsätter att engagera och provocera i lika hög grad som Elin Wägner (1882-1949), få har varit lika mångsidiga och lika tydliga i sina ställningstaganden både i sin person och i sitt verk. Författaren, journalisten och feministen Wägner var aktiv i kampen för kvinnlig rösträtt, var med och grundade Kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad 1925 och blev som andra kvinna efter Selma Lagerlöf invald i Svenska Akademien 1944. Silverforsen utkom för första gången 1924.

”Jag var heller inte ensam, ty jag var inkommen i livets rytm och det finns som alla av samma erfarenhet veta, ingen ensamhet då. Min puls visste sig vara inne i den rörelse som häver och sänker jordens yta och efter vilken kulturer och andetag stiga och falla.” Få svenska kvinnogestalter fortsätter att engagera och provocera i lika hög grad som Elin Wägner (1882-1949), få har varit lika mångsidiga och lika tydliga i sina ställningstaganden både i sin person och i sitt verk. Författaren, journalisten och feministen Wägner var aktiv i kampen för kvinnlig rösträtt, var med och grundade Kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad 1925 och blev som andra kvinna efter Selma Lagerlöf invald i Svenska Akademien 1944. I Mannen vid min sida (1933) skriver den medelålders, frånskilda Karin Hall om sina resor genom Spanien, Algeriet och Marocko – samt om den glödande passion och samhörighet hon finner i mötet med fabrikanten Mr Macmaster från New England.

”En röst ur sängen bredvid kallade henne med hennes käraste smeknamn. Hennes medvetande nådde i detsamma ytan och flöt ut i världen omkring. Hon satte sig upp, lutade sig över det mörka huvudet, tog det mellan sina händer, så som endast hon kunde ta, med ett hjärta i var hand, och kysste det hastigt två, tre gånger.” Få svenska kvinnogestalter fortsätter att engagera och provocera i lika hög grad som Elin Wägner (1882-1949), få har varit lika mångsidiga och lika tydliga i sina ställningstaganden både i sin person och i sitt verk. Författaren, journalisten och feministen Wägner var aktiv i kampen för kvinnlig rösträtt, var med och grundade Kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad 1925 och blev som andra kvinna efter Selma Lagerlöf invald i Svenska Akademien 1944. Den befriade kärleken utkom för första gången 1918.

”Allting är nu alldeles nytt. Jag kommer till Stockholm, där jag utom Erik känner ingen och ingen mig. Jag kan börja alldeles på nytt, skapa nya tankar om mig, sätta i jorden frön till ny vänskap. Här finns ingen, som kan bedöma mina handlingar i ljuset av gammalt groll, och som säger, när jag ger min svärmor en blomma: vad menar Camilla med det, hon som brukar vara så småsnål. Här finns inga gator, där jag tappat en guldbrosch, där jag sagt en dumhet, där jag gått tunga steg med gråt i halsen. Jag är inte med i några föreningar, och när jag blir bortbjuden, behöver jag inte tänka: usch, måtte den otrevliga Betty inte vara där. Jag känner mig så befriad som Chamissos hjälte, när han blev av med sin skugga.” Få svenska kvinnogestalter fortsätter att engagera och provocera i lika hög grad som Elin Wägner (1882-1949), få har varit lika mångsidiga och lika tydliga i sina ställningstaganden både i sin person och i sitt verk. Författaren, journalisten och feministen Wägner var aktiv i kampen för kvinnlig rösträtt, var med och grundade Kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad 1925 och blev som andra kvinna efter Selma Lagerlöf invald i Svenska Akademien 1944. Camillas äktenskap utkom för första gången 1915.

”Så föll mörkret över oss, men icke samma mörker. Mot mig var det moderligt och milt, och för mig hade det inga hemligheter, nog mindes jag ändå den kära vägen hem. Men måste icke den namnlösa, om hon orkade förnimma någonting, finna detta mörker skrämmande, i vilket hon färdades med två okända figurer mot ett mål om vilket hon ingenting visste?” Få svenska kvinnogestalter fortsätter att engagera och provocera i lika hög grad som Elin Wägner (1882-1949), få har varit lika mångsidiga och lika tydliga i sina ställningstaganden både i sin person och i sitt verk. Författaren, journalisten och feministen Wägner var aktiv i kampen för kvinnlig rösträtt, var med och grundade Kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad 1925 och blev som andra kvinna efter Selma Lagerlöf invald i Svenska Akademien 1944. Den namnlösa utkom för första gången 1922.

”Medan snälltåget rusade fram genom natten stodo två män i en sovvagnskorridor och grälade ettrigt om en kvinna. Dock var ingen av dem varken hennes make, älskare, far eller målsman, och ingen av dem skulle erkänt att han var det minsta kär i henne. Men hon hade hos båda väckt samma ömma instinkt att beskydda, och även denna känsla är exklusiv. Båda två tyckte att den andre karln varit onödig och dum.” Få svenska kvinnogestalter fortsätter att engagera och provocera i lika hög grad som Elin Wägner (1882-1949), få har varit lika mångsidiga och lika tydliga i sina ställningstaganden både i sin person och i sitt verk. Författaren, journalisten och feministen Wägner var aktiv i kampen för kvinnlig rösträtt, var med och grundade Kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad 1925 och blev som andra kvinna efter Selma Lagerlöf invald i Svenska Akademien 1944. Dialogen fortsätter utkom för första gången 1932.

”Ärligt talat så tror jag förstås att min mamma hade rätt, när hon mot personalen på barnbördshuset satte igenom att jag var hennes barn och vägrade att ge bröstet åt den till förväxling lika unge som syster ville pracka på henne. Det var mammas enda kamp mot samhället under hela hennes liv och den bör hon ha fört på goda grunder. Hon förklarade själv att hon i barnets första stund märkt sig dess öron som uppåt formade sig i en spets. I brist på vigselattest var detta hennes enda bevis på att jag var dotter till greve Johan Sporre och vad var naturligare än att hon i sin osäkra ställning skulle genomsöka mig efter ett tecken på min börd.” Få svenska kvinnogestalter fortsätter att engagera och provocera i lika hög grad som Elin Wägner (1882-1949), få har varit lika mångsidiga och lika tydliga i sina ställningstaganden både i sin person och i sitt verk. Författaren, journalisten och feministen Wägner var aktiv i kampen för kvinnlig rösträtt, var med och grundade Kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad 1925 och blev som andra kvinna efter Selma Lagerlöf invald i Svenska Akademien 1944. Genomskådad utkom för första gången 1937.

”Blott två gånger kan jag minnas att jag sett ett sådant uttryck av gränslös kärlek i ett mänskligt anlete. Den ena gången såg jag det hos en moder, när hennes små barn kommo in till henne på morgonen av faderns begravningsdag. Den andra gången uppfångade jag det hos den ene av två vänner som voro ovänner. Den ene var sjuk, och den andre satt vid sängen och talade bittert och skadeglatt om att den sjuke hade sitt eget oförstånd att tacka för sin sjukdom. Då den sjuke i trots och vrede vände bort sitt huvud, böjde sig den andre över detta huvud och betraktade det med samma uttryck av outsäglig kärlek och förbarmande.” Få svenska kvinnogestalter fortsätter att engagera och provocera i lika hög grad som Elin Wägner (1882-1949), få har varit lika mångsidiga och lika tydliga i sina ställningstaganden både i sin person och i sitt verk. Författaren, journalisten och feministen Wägner var aktiv i kampen för kvinnlig rösträtt, var med och grundade Kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad 1925 och blev som andra kvinna efter Selma Lagerlöf invald i Svenska Akademien 1944. Korpungen och jag utkom för första gången 1930.

”– Flickor, klockan är tjugu minuter över åtta! Jag stod alldeles stum inför det oväsen, som följde. Det var som om en cyklon skulle dragit genom rummen. Kaffekoppar och sockerskål virvlade fram ur en byrålåda, smör och bröd slungades fram ur ett hörnskåp i köket, Baby kom skvalpande med kaffet och allasammans bredde sina byråsmörgåsar i rykande fart och skållade sig på kaffet, medan de samtidigt på ett obegripligt sätt provade på hattarna framför speglarna. Strax efter halv nio ramlade de av med kapporna trädda på ena armen och handskar, väskor och ljusröda smörgåspåsar i händerna. Det blev så plötsligt tyst, att jag studsade.” Få svenska kvinnogestalter fortsätter att engagera och provocera i lika hög grad som Elin Wägner (1882-1949), få har varit lika mångsidiga och lika tydliga i sina ställningstaganden både i sin person och i sitt verk. Författaren, journalisten och feministen Wägner var aktiv i kampen för kvinnlig rösträtt, var med och grundade Kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad 1925 och blev som andra kvinna efter Selma Lagerlöf invald i Svenska Akademien 1944. Wägners debutroman Norrtullsligan utkom för första gången 1908, och är en vass och uppriktig skildring av systerskap och livet som ung, självförsörjande kvinna i det tidiga 1900-talets Stockholm.

”Ingen kunde ana, där jag med lätta steg och obekymrad min gick gatan fram i dyra mockakängor, att jag haft erfarenheter gemensamma med de armaste hustrur till busar och fyllerister, att jag hade ett enda litet misslyckat barn, och att min framtid hängde på den osäkra förhoppningen, att mina rika släktingar skulle vilja göra något för mig. Tvärtom, jag är säker, att många tänkte vad en enda buse smickrade mig med att säga: en sån förbannad överklasshoppa!” Få svenska kvinnogestalter fortsätter att engagera och provocera i lika hög grad som Elin Wägner (1882-1949), få har varit lika mångsidiga och lika tydliga i sina ställningstaganden både i sin person och i sitt verk. Författaren, journalisten och feministen Wägner var aktiv i kampen för kvinnlig rösträtt, var med och grundade Kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad 1925 och blev som andra kvinna efter Selma Lagerlöf invald i Svenska Akademien 1944. Kvarteret oron utkom för första gången 1919.

”Det var den första resan ut i världen, den första. Vid den åldern hade hennes mor och fastrar spelat piano och läst franska i Schweiz. Men flickan här hade vägrat att följa deras exempel. Barn av det tjugonde seklet och långt mera hemmastadd däri än sina föräldrar, ville hon fullborda sin uppfostran till kvinna i Smärtans skola, utbilda sig i ämnet Barmhärtighet.” Få svenska kvinnogestalter fortsätter att engagera och provocera i lika hög grad som Elin Wägner (1882-1949), få har varit lika mångsidiga och lika tydliga i sina ställningstaganden både i sin person och i sitt verk. Författaren, journalisten och feministen Wägner var aktiv i kampen för kvinnlig rösträtt, var med och grundade Kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad 1925 och blev som andra kvinna efter Selma Lagerlöf invald i Svenska Akademien 1944. Den förödda vingården utkom för första gången 1920.

”Hon var inte den av invigningen i kärlekens kult förtrollade, besegrade, den av all dryck hon druckit blott än mer törstande. Hon var icke som hon bort vara, givmild och krävande, efterhängsen, rädd att släppa sitt tag. Hon frågade icke som hon ju bort göra hundra gånger om dagen: säg, älskar, älskar du mig? Nej, det föreföll inte som om svaret på den frågan intresserade henne så mycket. Och vad hennes eget hjärta sade, därmed teg hon, så som han trott, att endast de äldre mycket erfarna kvinnorna tego.” Få svenska kvinnogestalter fortsätter att engagera och provocera i lika hög grad som Elin Wägner (1882-1949), få har varit lika mångsidiga och lika tydliga i sina ställningstaganden både i sin person och i sitt verk. Författaren, journalisten och feministen Wägner var aktiv i kampen för kvinnlig rösträtt, var med och grundade Kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad 1925 och blev som andra kvinna efter Selma Lagerlöf invald i Svenska Akademien 1944. Nyckelknippan utkom för första gången 1921.

”Jag mindes att jag kommit hit till Stockholm för att genomleva två månader under väntan på ett beslut, som skulle avgöra hela mitt återstående liv. Det grep mig en fruktansvärd otålighet över dessa två månader. Hur skall jag kunna uthärda i denna vansinniga spänning sextioen dagar, sextioen nätter, nio söndagar, nio måndagar, nio tisdagar och så vidare? Det betyder att jag skall dra av och på kläderna hundratjugu gånger, sätta mig till bords tvåhundra gånger och tusen gånger höra klockan slå. Jag började räkna ut hur många timmar, som rymmes i två månader, men hann icke fullborda detta räknestycke, innan jag insåg, att jag begick en hädelse mot tiden och den, som satt mig in i tiden.” Få svenska kvinnogestalter fortsätter att engagera och provocera i lika hög grad som Elin Wägner (1882-1949), få har varit lika mångsidiga och lika tydliga i sina ställningstaganden både i sin person och i sitt verk. Författaren, journalisten och feministen Wägner var aktiv i kampen för kvinnlig rösträtt, var med och grundade Kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad 1925 och blev som andra kvinna efter Selma Lagerlöf invald i Svenska Akademien 1944. Natten till söndag utkom för första gången 1926.

”Det var häxornas natt. I den täta vita dimman, som svepte om huset, så dödens kall, att väggarna ryste av köld, kunde döljas allt otyg i världen. Ett par orörliga, vita ljusfläckar utan kärna, som stodo över viken, var allt man såg av stationen och samhället och mänskligheten. Verna låg och stirrade med öppna ögon i natten. Det var dödstyst och i medvetandet av ödsligheten omkring henne greps hon av ångestfull beklämning.” Få svenska kvinnogestalter fortsätter att engagera och provocera i lika hög grad som Elin Wägner (1882-1949), få har varit lika mångsidiga och lika tydliga i sina ställningstaganden både i sin person och i sitt verk. Författaren, journalisten och feministen Wägner var aktiv i kampen för kvinnlig rösträtt, var med och grundade Kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad 1925 och blev som andra kvinna efter Selma Lagerlöf invald i Svenska Akademien 1944. Mannen och körsbären med flera berättelserutkom för första gången 1914.

”Våren 1917 spreds två nyheter inom samma vecka i vår lilla stad vid ån. Ryssarnas front och borgmästarens äktenskap hade brutit samman hette det. Jag tror mig veta vilken av dessa sensationer som fördunklade den andra. Borgmästaren själv var i Stockholm då nyheten tog fart genom stadens jungfrur. Hans skandaliserade hus blev plötsligt så isolerat som om det varit ett skepp med orörlig motor på ett öde och dimhöljt hav. Och i det huset satt jag, hans skyldiga maka, alldeles stilla och lyssnade till klockornas knäpp och slag en hel vecka.” Få svenska kvinnogestalter fortsätter att engagera och provocera i lika hög grad som Elin Wägner (1882-1949), få har varit lika mångsidiga och lika tydliga i sina ställningstaganden både i sin person och i sitt verk. Författaren, journalisten och feministen Wägner var aktiv i kampen för kvinnlig rösträtt, var med och grundade Kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad 1925 och blev som andra kvinna efter Selma Lagerlöf invald i Svenska Akademien 1944. Hemlighetsfull utkom första gången 1938.