Elinor Torp

Karolina är bara tolv år när hon inte orkar mer. Hon avviker från gympalektionen, lämnar klass 7A för gott och tar sitt liv i en skogsdunge. I avskedsbrevet avslöjas orsaken till att hon mått så dåligt: skolan. I Flickan i korridoren berättar Elinor Torp om Karolina – men också om våra svenska klassrum. Medan debatten om studieresultat och friskolor har rasat de senaste decennierna är det som om vi har glömt att ställa oss den viktigaste frågan: Hur mår barnen? Det här är ett reportage om den röriga skolmiljön, om hur vuxenvärlden kapitulerat och om den yttersta konsekvensen av stöket. Och om en mamma som, trots att hon förlorat sitt enda barn, hittat kraften i att berätta.» Skakande läsning.«Göteborgs-Posten»En enda iskallt brinnande anklagelseakt mot svensk skola.«DN»Boken borde leda till självrannsakan hos alla som jobbar i skolan.«Linnea Lindquist, Expressen Ledare»En skakande skildring av den katastrofala miljö våra barn och barnbarn tvingas vistas i under åratal.«Ingalill Mosander, Aftonbladet»Elinor Torp har skarpare blick än de flesta i skrået, med en förmåga att urskilja vad som pågår i samhällets skuggor.«Anna Andersson, Aftonbladet»Elinor Torp är en författare som i princip är ensam i sitt slag i Sverige. Hon vågar gå nära den lilla människan. Hon närmar sig respektfullt och hon orkar stå kvar. Men inte bara det, hon vidgar perspektivet, knyter ihop det lilla med det stora.«Dagens Arena*Elinor Torp är författare och journalist. Hon jobbar enligt sin egen metod »follow the people« och har tilldelats och nominerats till ett flertal priser för sitt arbete, bland annat Guldspaden och Stora Journalistpriset. År 2024 tilldelades hon också Wendelapriset och Stig Dagermanpriset.

NOMINERAD TILL STORA JOURNALISTPRISET OCH GULDSPADEN 2023 Dagarna före jul 2021 går larmet i en av Sveriges mest välbevakade villor. Men det är ingen terrorist som poliserna möts av på platsen, det är en papperslös kvinna från Nicaragua som är där för att städa. På statsministerns garageuppfart börjar Elinor Torps berättelse om hur de företag vi anlitar för att göra våra hem och arbetsplatser rena själva är de smutsigaste. Kriminalitet, usla villkor och människoexploatering är regel, inte undantag. Rent åt helvete är en närgången skildring av människorna som städar vårt land. Av en arbetarrörelse som vänt dem ryggen och en politik som har banat vägen för missförhållandena. Men lika mycket handlar det om dig och mig. Vi som kan välja att blunda eller se vem som håller i skurhinken.» Genom åren har Elinor Torp vunnit en rad journalistpriser. I en rättvis medievärld vinner hon ännu fler priser för den här boken.«Dagens Nyheter»Väldigt spännande. Som en deckare. Uppdrag granskning fast i bokform.«Johan Malm, Go’kväll»På ett rakt och känslomässigt återhållet språk skriver Elinor Torp fram ett samhälle som är anfrätt in i märgen av en systematisk arbetslivskriminalitet ... nödvändig läsning för den som vill förstå hur Sverige har förändrats.«Expressen»Ett litterärt reportage med politisk sprängkraft.«Göteborgs-Posten»Elinor Torp är en av landets bästa journalister ... Hon gestaltar skickligt, kommer nära, gör jobbet. Frågorna hon ställer riktas till politiken, men också till oss alla.«Aftonbladet»Boken borde fräta i politikers, och framför allt socialdemokraters händer och ingen kommunikatör i världen borde kunna få oss att ignorera det som skrivs.« Svenska Dagbladet »Elinor Torp satte ord på 2023 med sin bok Rent åt helvete ... Jag tror inte att ens Tage Danielsson förmått göra samhällssatir av detta.«Markus Wilhelmson, tidningen Vi*Elinor Torp är författare och journalist på Dagens Arbete. Hon jobbar enligt sin egen metod »follow the people«, och har under de senaste åren granskat arbetslivskriminalitet. Elinor har tilldelats utmärkelsen Guldspaden vid två tillfällen. 2024 tilldelades hon Stig Dagermapriset, bland annat för sitt arbete med Rent åt helvete.

Nu kommer Vi, skuggorna som illustrerad utgåva, vackert tecknad av Hanna Böhm! Aura kom i tron om att det här landet var någorlunda fredat från mygel och korruption. Hon visade sig ha fel. Sverige har fått ett laglöst arbetsliv där människor från fattiga länder jobbar under slavlika förhållanden. En ny typ av kriminalitet som inte myndigheterna kommer åt. Exploateringen pågår överallt. Människor sover inuti bilverkstäder, i skogen och på byggen. En rad politiska beslut har skapat det så kallade skuggsamhället där gömda arbetare lever i det tysta. I Vi, skuggorna får dessa gömda människor ett ansikte. Elinor Torp är författare och journalist på Dagens Arbete. 2010 tilldelades hon Guldspaden för grävande journalistik. Vi, skuggorna kom först ut på Leopard Förlag 2019, 2021 romandebuterade Torp med boken Moderkakan. Hanna Böhm, f. 1995, är illustratör och serietecknare boende och verksam i Stockholm. Hennes konst utforskar det personliga, det politiska och överlappet däremellan. Hon har ritat serier för bland annat Galago och Ottar, och är aktuell med en resande/vandrande utställning för Seriefrämjandet.

Det viktigaste samhällsreportaget på många år. - Göran GreiderAura kom i tron att det här landet var någorlunda fredat från mygel och korruption. Hon visade sig ha fel. Wilder bodde i sin arbetsgivares garage i fyra och ett halvt år. "Jag var inte ens en hund i chefens ögon. Jag var skräp." Sverige har fått ett laglöst arbetsliv där människor från fattiga länder jobbar under slavliknande förhållanden. En ny typ av kriminalitet som inte myndigheterna kommer åt. Exploateringen pågår överallt. Människor sover inuti bilverkstäder, i skogen och på byggen. En rad politiska beslut har skapat det så kallade skuggsamhället, som blev synligt när Akilov 2017 körde in på Drottninggatan. Han jobbade som asbestsanerare i Sverige innan han blev terrorist. En i mängden av gömda arbetare i vårt parallella samhälle. Svenskt arbetsliv har blivit ett paradis för kriminella som vill tvätta sina smutsiga pengar vita. Svartarbetet kostar staten 66 miljarder per år. Lågt räknat. Samtidigt är stat, kommuner och landsting våra största upphandlare. Och på sätt och vis de värsta bovarna.

Det viktigaste samhällsreportaget på många år. - Göran GreiderAura kom i tron att det här landet var någorlunda fredat från mygel och korruption. Hon visade sig ha fel. Wilder bodde i sin arbetsgivares garage i fyra och ett halvt år. "Jag var inte ens en hund i chefens ögon. Jag var skräp." Sverige har fått ett laglöst arbetsliv där människor från fattiga länder jobbar under slavliknande förhållanden. En ny typ av kriminalitet som inte myndigheterna kommer åt. Exploateringen pågår överallt. Människor sover inuti bilverkstäder, i skogen och på byggen. En rad politiska beslut har skapat det så kallade skuggsamhället, som blev synligt när Akilov 2017 körde in på Drottninggatan. Han jobbade som asbestsanerare i Sverige innan han blev terrorist. En i mängden av gömda arbetare i vårt parallella samhälle. Svenskt arbetsliv har blivit ett paradis för kriminella som vill tvätta sina smutsiga pengar vita. Svartarbetet kostar staten 66 miljarder per år. Lågt räknat. Samtidigt är stat, kommuner och landsting våra största upphandlare. Och på sätt och vis de värsta bovarna.

Lösa förbindelser - om kampen för fasta förhållanden i handeln. Du jobbar varje dag, men kan inte vara trygg med att lönen kommer räcka till. Du anstränger dig för att göra ett bra jobb men ses mest som en kostnad. Och blir bemött med misstänksamhet. I Lösa förbindelser följer vi människor som jobbar i affär och på lager, där många unga börjar sitt arbetsliv. Hur bemöts de? Vad tänker de? Vad vill de? Vi får höra deras berättelser, farhågor och rädslor. Men också om gemenskap och kamp för bättre villkor. En bok om arbete, människors behov och rättigheter, och vad den fackliga kampen egentligen handlar om. Bokens redaktör är den uppmärksammade poeten och kallskänkan Jenny Wrangborg som själv jobbar i butik. Medverkande: Leonidas Aretakis, Elinor Torp, Mikael Färnbo, Elina Pahnke, Cecilia Alstermark, Cecilia Berggren, Karin Lindgren Strömbäck, Olav Fumarola Unsgaard, Josefin Sand, Frida Bengtsson, Erika Petersson, David Eklind Kloo Illustrationer: Erika Petersson (Aka Kassadrottningen)

"Gustaf tuggar på luften. Det gnisslar mellan tänderna. En meter till orkar han. Sedan går det inte mer. Han sjunker ner platt på mage och blundar, ser lillebrorsan Viktor framför sig, hans glesa leende, mjölktanden som hänger lös, full-i-fan-flinet som brukar reta gallfeber på honom. Pillan! Visst svarade han på hennes sms? Han minns inte. Han är hemma i badkaret i Mörön. Det är en hålla-andan-lek. Lite till klarar han. Lite till." Det här är en berättelse om brott som sällan bestraffas och baksidan av ett förändrat arbetsliv. Långt ner i en kedja av företag jobbade Gustaf och Johan. Ett enda andetag avgjorde vem av dem som fick leva. Torps reportage berör inpå skinnet. Dess mörka botten har en spänning av smått thrillerartad karaktär. Ingemar Nilsson, NSD Elinor Torp lyckas både mänsklig- och begripliggöra en tragedi vilken visar sig vara tidstypisk. Hennes kunskaper är tunga och tilltalet nedtonat. Ett sällsynt sakligt och skakande reportage. Fredrik Persson-Lahusen, Sydsvenskan

Självmordet som väckte Sverige. Den 10 juni 2010 tar Lasse livet av sig. Efter en infekterad konflikt med sin närmsta chef och en arbetsgivare som hotar med avsked orkar han inte mer. Det blir slutet på ett liv, men början på en kamp för upprättelse. För barnen, för änkan. I Jag orkar inte mer berättar Elinor Torp hela historien om det så kallade Krokomfallet. Om självmordet och händelserna som ledde fram till det, men också om det rättsliga efterspelet. Det är en berättelse om psykisk ohälsa på jobbet och om ett samhälle som saknar verktyg att hjälpa den som blir sjuk. Tiotusentals svenskar långtidssjukskrivs varje år på grund av mobbning i arbetslivet. Upp till 300 begår självmord. Mångdubbelt fler än de som dör i olyckor på jobbet.