Elisabet Björklund

Vilken roll har medial uppmärksamhet spelat för den medicinska forskningen, för sjukvården eller för de många medicinska kontroverser som präglat det sena 1900-talet? Hur har mediebilden av patienten, läkaren och den medicinska verksamheten förändrats över tid? Och vad har det inneburit för journalistiken, vården och vår syn på hälsa, sjukdom och liv?

"Såra tukt och sedlighet tecknar en fascinerande bild av svensk idéutveckling, sedd genom underlivet. En särskild eloge till språket; de enskilda studierna har integrerats på en gemensam, glasklar sakprosa." Respons”Boken är sprängfylld av så gott som varje intressant anekdot på temat som går att tänka sig, och dokumenterar politiska förflyttningar, teknisk utveckling, sexbranschen och offentlig debatt om pornografin genom 100 års föränderlig kulturell kontext.” Flamman”Som läsupplevelse är Såra tukt och sedlighet relativt lätt för en lekman att ta till sig, med populärvetenskapligt tilltal, tydligt upplägg och regelbundna sammanfattningar /…/ en utmärkt introduktionsbok till ämnet, både lärorik och intresseväckande. ”Svenska Dagbladet"En bok full av lust och av fakta. En bok att avnjuta innan man sedan tycker till." Arbetaren"Fyra kunniga forskare bjuder i boken ”Såra tukt och sedlighet” på en initierad och läsvärd översikt av 100 år av censur, moraldebatt, sexualupplysning och svensk synd." Uppsala Nya tidningFör 100 år sedan anhölls i Sverige en person för att ha ”sårat tukt och sedlighet”, som lagen uttryckte det, genom att ha visat en oanständig film. För 50 år sedan upphävdes lagen och pornografin legaliserades. Idag kan pornografi konsumeras gratis på internet. Pornografins svenska historia innehåller många vändningar och starka känslor. Den involverar såväl politikens finrum som den torftigaste sexbutiken. Några har blivit rika på pornografin, andra har tvingats till den för att klara livhanken. Den svenska synden, sexliberalism och feminism är exempel på idéer och strömningar som påverkat utvecklingen, liksom teknologiska fenomen som fotografi, film, tv, video och internet. I denna första heltäckande skildring av modern svensk pornografihistoria ryms allt detta och mycket mer. Skriven av de fyra forskarna Mariah Larsson, Klara Arnberg, Tommy Gustafsson och Elisabet Björklund vid Linnéuniversitetet och Stockholms universitet.

In 1969, the sex education film Language of Love was a great success at Swedish movie theaters. Containing explicit representations of sexual acts, the film attracted over one million Swedish movie-goers and was soon followed by no less than three sequels and a "best-of" compilation film. Having since become part of the Swedish cult canon, the films are today probably the most widely seen Swedish sex education films of all times. But Language of Love was not the first sex education film in Sweden. In fact, films of the type had existed on the Swedish market ever since the silent era. In The Most Delicate Subject, Elisabet Björklund traces the history of sex education films in Sweden up until the late 1970s. Situating the films in context of the developing Swedish welfare society and the expanding presence of sexuality in the public sphere, Björklund explores how the films were shown, handled by censors, discussed in the media, and what they express in terms of the changing norms and ideas about sexuality. Studying feature-length films shown in cinemas as well as shorter films aimed at the schools, The Most Delicate Subject provides a broad and fascinating history of a genre that has constantly been the object of considerable controversy, from its origin in the early twentieth century to the sexual revolution of the 1960s and 1970s. Elisabet Björklund is a film scholar at the division of Film Studies at the Centre for Languages and Literature, Lund University. The Most Delicate Subject is her doctoral dissertation. Läs en intervju med Elisabet Björklund