Elisabeth Åsbrink

Winner of the August Prize, an intricate weave of documents, substantive narrative, and emotional commentary that centers on a young Jewish refugee's friendship with the future founder of IKEA. Otto Ullman, a Jewish boy, was sent from Austria to Sweden right before the outbreak of World War II. There he became best friends with Ingvar Kamprad, who would grow up to become the founder of IKEA. Despite the huge Swedish resistance to Jews, the thirteen-year-old Otto was granted permission to enter Sweden--all in accordance with the Swedish archbishop's secret plan to save Jews on condition that they converted to Christianity. Otto found work as a farmhand at the Kamprad family's farm Elmtaryd in Agunnaryd in the province of Sm land. Ingvar and Otto became very close friends. But at the same time, Ingvar Kamprad was actively engaged in Nazi organizations and a great supporter of the fascist Per Engdahl. Otto's parents were trapped in Vienna, and the last letters he received were sent from Theresienstadt. With thorough research, including personal files initiated by the predecessor to today's Swedish Security Service (S PO) and more than 500 letters, Elisabeth sbrink illustrates how Swedish society was infused with anti-Semitism and how families are shattered by war and asylum politics.

Mitä ruotsalaiset oikeasti ajattelevatMaailmalla ruotsalaisuus on ilmiö. Maana Ruotsi on tunnettu hyvinvoinnistaan, suvaitsevaisuudestaan ja tasa-arvostaan. Se ei ole pelkästään valtio; se on kansankoti. Mutta mitä jos mielikuva ruotsalaisesta malliyhteiskunnasta onkin harhaa? Mitä jos naapurimaamme ei todellisuudessa olekaan aina ollut sitä, mitä olemme kuvitelleet? Kuningas Karl XV:n tunnuslauseen mukaan Ruotsi on ”maa, joka rakennettiin laeilla”. Lait ovat kuitenkin muuttuneet ajan myötä. Onko nyt aika puhua ”maasta, joka rakennettiin sanoilla”? Ruotsalainen journalisti ja kirjailija Elisabeth Åsbrink tekee tutkimusmatkan läpi Ruotsin historian aina kuninkaanhovin skandaaleista puolueettomuuspolitiikkaan ja #metoo-ilmiöön saadakseen selville, kuinka sanat muodostavat arvoja. Made in Sweden on muistutus ruotsalaisuuden vähemmän tunnetuista puolista: varhaiset sosiaalidemokraatit julistivat ”Ruotsi ruotsalaisille”, ja viime vuosina politiikan kärkeen on noussut äärinationalismi. Åsbrink tutkii ristiriitoja ruotsalaisen aatemaailman takana, ja selvittää, mitä on sananvapaus, joka perustuu vaikenemiseen. Esipuheen teokseen on kirjoittanut Kjell Westö.

An NPR Best Book of the Year 2018 "One of the best books, certainly the best nonfiction book, that I've read recently." --Nancy Pearl on NPR's Morning Edition "An extraordinary achievement." --New York Times Book Review An award-winning writer captures a year that defined the modern world, intertwining historical events around the globe with key moments from her personal history. The year 1947 marks a turning point in the twentieth century. Peace with Germany becomes a tool to fortify the West against the threats of the Cold War. The CIA is created, Israel is about to be born, Simone de Beauvoir experiences the love of her life, an ill George Orwell is writing his last book, and Christian Dior creates the hyper-feminine New Look as women are forced out of jobs and back into the home. In the midst of it all, a ten-year-old Hungarian-Jewish boy resides in a refugee camp for children of parents murdered by the Nazis. This year he has to make the decision of a lifetime, one that will determine his own fate and that of his daughter yet to be born, Elisabeth.

What are the real Swedish Values? Who is the real Swedish Model? Is Sweden all that? In recent times, we have come to favor all things Scandinavian--their food, furnishings, fiction, fashion, and general way of life. We seem to regard the Swedes and their neighbors as altogether more sophisticated, admirable, and evolved than us. But what if Sweden has in fact never been as moderate, egalitarian, dignified, or tolerant as it would like to (have us) think? The recent rise to political prominence of an openly neo-Nazi party has begun to crack the illusion, and here now is Swede Elisabeth sbrink, who loves her country "but not blindly," presenting twenty-five of her nation's key words and icons afresh. "There is," she writes, "a dark side to Utopia." As she did in her acclaimed 1947, she creates a collage that helps us not only see a more complex and problematic society, but also illustrates how national identity is constructed as much by what (or who) is excluded as what (or who) is included.

Det brukar ju heta att ”land ska med lag byggas”. Men kanske kan man lika gärna tala om att land ska med ord byggas? Det är genom citat, traditioner, modeord och sångtitlar som vi gör oss en bild av vårt sammanhang, vårt arv, vår nation. Men tider förändras, språk förändras, nya ord kommer till, andra går förlorade. I denna bok gör Elisabeth Åsbrink en forskningsresa genom svensk historia och talesätt, från den (kungliga) svenska avundsjukan till #metoo, för att ta reda på hur orden format svenska värderingar och hur vi klär dessa värderingar i ord. Det finns inte mycket som är självskrivet med de ord som vi uppfattar som grundstenarna i vårt nationsbygge. Däremot går det att på lite oväntade ställen hitta något som är typiskt svenskt, det vill säga en relativt tidig uppmärksamhet på kvinnors och barns rättigheter i Det går an och Barnets århundrade. Men hur svenskt är egentligen ishockey? Och får man egentligen säga vad som helst ”i det här landet”? Orden som formade Sverige är en personlig, rolig och bitvis provocerande läsning av svenskheten, en nödvändig komplicering av ett nationalitetsbegrepp som på sina håll blivit väl enkelt.

Elisabeth Åsbrink gör en lysande upptäcktsfärd genom svensk idéhistoria. Dagens Nyheter Det brukar ju heta att land ska med lag byggas. Men kanske kan man lika gärna tala om att land ska med ord byggas? Det är genom citat, traditioner, modeord och sångtitlar som vi gör oss en bild av vårt sammanhang, vårt arv, vår nation. Men tider förändras, språk förändras, nya ord kommer till, andra går förlorade. I denna bok gör Elisabeth Åsbrink en forskningsresa genom svensk historia och talesätt, från den (kungliga) svenska avundsjukan till #metoo, för att ta reda på hur orden format svenska värderingar och hur vi klär dessa värderingar i ord. Det finns inte mycket som är självskrivet med de ord som vi uppfattar som grundstenarna i vårt nationsbygge. Däremot går det att på lite oväntade ställen hitta något som är typiskt svenskt, det vill säga en relativt tidig uppmärksamhet på kvinnors och barns rättigheter i Det går an och Barnets århundrade. Men hur svenskt är egentligen ishockey? Och får man egentligen säga vad som helst i det här landet? Orden som formade Sverige är en personlig, rolig och bitvis provocerande läsning av svenskheten, en nödvändig komplicering av ett nationalitetsbegrepp som på sina håll blivit väl enkelt. Sagt om bokenDet är välskrivet, ofta roligt och utmanar läsaren att säga emot och fundera på egna bättre exempel. AftonbladetElisabeth Åsbrink gör en lysande upptäcktsfärd genom svensk idéhistoria. Dagens Nyheter Det är välskrivet, ofta roligt och utmanar läsaren att säga emot och fundera på egna bättre exempel. Aftonbladet Jag hoppas att 'Orden som formade Sverige' blir vida läst. Smålandsposten Åsbrinks bok är av ett eget slag. Den handlar mer om svenskarna än om Sverige. Mer om värderingar, mer om språk och tankevärldar än om årtal och regent- och regeringslängder. Den är fri i tanken, hoppar i tiden när den stöter på paralleller, befruktar de stora linjerna med anakronismer och sidospår, och som lärobok för oss som för ofta tittade ut genom klassfönstret under historielektionerna är den oslagbar. Västerbottenskuriren Kapitlet om vad svenskarna visste eller inte kände till om Förintelsen är en av de elegantare avrättningarna av Jan Guillou som skrivits, det apropå hans påstående från häromåret om att svensken intet visste om folkmorden före 1945. Expressen Åsbrink skriver med sedvanlig klarhet, ibland med vasst patos och alltid med nyfikenhet. Uppfordrande och stimulerande om svenska ord. Göteborgsposten Här finns en lång rad alldeles underbara texter. Kloka och vackert skrivna. Sydsvenska dagbladet Hon skriver elegant, humoristiskt, ibland med en ironisk ton, och bakom ligger en imponerande källforskning./.../ Jag hoppas att 'Orden som formade Sverige' blir vida läst. Borås Tidning

In 1947, production begins of the Kalashnikov, Christian Dior creates the New Look, Simone de Beauvoir writes The Second Sex, the CIA is set up, a clockmaker's son draws up the plan that remains the goal of jihadists to this day, and a UN Committee is given four months to find a solution to the problem of Palestine. In 1947, millions of refugees flee across Europe looking for new homes, among them Elisabeth Asbrink's father. In 1947, the forces that will go on to govern all our lives during the next 70 years first make themselves known.

"Elisabeth Åsbrink gör en lysande upptäcktsfärd genom svensk idéhistoria." Dagens NyheterNär blev Sverige svenskt? Det brukar ju heta att land ska med lag byggas. Men kanske kan man lika gärna tala om att land ska med ord byggas? Det är genom citat, traditioner, modeord och sångtitlar som vi gör oss en bild av vårt sammanhang, vårt arv, vår nation. Men tider förändras, språk förändras, nya ord kommer till, andra går förlorade. I denna bok gör Elisabeth Åsbrink en forskningsresa genom svensk historia och talesätt, från den (kungliga) svenska avundsjukan till #metoo, för att ta reda på hur orden format svenska värderingar och hur vi klär dessa värderingar i ord. Det finns inte mycket som är självskrivet med de ord som vi uppfattar som grundstenarna i vårt nationsbygge. Däremot går det att på lite oväntade ställen hitta något som är typiskt svenskt, det vill säga en relativt tidig uppmärksamhet på kvinnors och barns rättigheter i Det går an och Barnets århundrade. Men hur svenskt är egentligen ishockey? Och får man egentligen säga vad som helst i det här landet? Orden som formade Sverige är en personlig, rolig och bitvis provocerande läsning av svenskheten, en nödvändig komplicering av ett nationalitetsbegrepp som på sina håll blivit väl enkelt. Elisabeth Åsbrink är journalist och författare, bosatt i Stockholm och Köpenhamn. Hon medverkar som skribent, recensent och krönikör i Dagens Nyheter och även i dansk press. Hennes senaste bok 1947 blev en av årets mest prisade, och nominerades till Augustpriset. Hon belönades med Augustpriset för Och i Wienerwald står träden kvar 2011." Elisabeth Åsbrink gör en lysande upptäcktsfärd genom svensk idéhistoria." Dagens Nyheter"Det är välskrivet, ofta roligt och utmanar läsaren att säga emot och fundera på egna bättre exempel." Aftonbladet"Jag hoppas att Orden som formade Sverige blir vida läst." Smålandsposten"Åsbrinks bok är av ett eget slag. Den handlar mer om svenskarna än om Sverige. Mer om värderingar, mer om språk och tankevärldar än om årtal och regent- och regeringslängder. Den är fri i tanken, hoppar i tiden när den stöter på paralleller, befruktar de stora linjerna med anakronismer och sidospår, och som lärobok för oss som för ofta tittade ut genom klassfönstret under historielektionerna är den oslagbar." Västerbottenskuriren "Kapitlet om vad svenskarna visste eller inte kände till om Förintelsen är en av de elegantare avrättningarna av Jan Guillou som skrivits, det apropå hans påstående från häromåret om att svensken intet visste om folkmorden före 1945." Expressen"Åsbrink skriver med sedvanlig klarhet, ibland med vasst patos och alltid med nyfikenhet. Uppfordrande och stimulerande om svenska ord." Göteborgsposten

En fascinerande och tankeväckande fresk över tolv månader i världshistoriens flöde. Språket och berättarskickligheten skapar historia som öppnar andra tankebanor än vetenskapliga analyser. Dagens NyheterSpecialutgåva till minne av de sjuttio år som gått sedan 1947, rikligt illustrerad med fotografier från tidens stora händelser och tidens stora personligheter: Simone de Beauvoir, Mahatma Gandhi, Eleanor Roosevelt för att nämna några. Året 1947 sätts mycket i rörelse: många av de konflikter och stridigheter som präglar vår egen tid, men också stora idéer om allas lika värde och jämställdhet mellan könen. Samtidigt är det ett år då en brygga slås mellan den nazism och fascism som varit på förlorarnas sida i kriget, och vår tids versioner av samma ideologier.1947 börjar vårt nu. Elisabeth Åsbrinks bok om året då The New Look, FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna och jihadismen föds har blivit en läsar- och kritikersuccé. Elisabeth Åsbrinkär en av våra mest namnkunniga journalister och författare. Hon fick Augustpriset 2011 för sin bok Och i Wienerwald står träden kvar, som också belönades med Dansk-svenska kulturpriset 2013 och Kapuscinskipriset 2014. Hon har tidigare bland annat givit ut en bok om Lars Norén och morden i Malexander, Smärtpunkten. 1947 nominerades till Augustpriset för årets fackbok 2016. Det är lysande. Tidningen ViFantastiskt bra. SVT Gomorron SverigeEn fascinerande och tankeväckande fresk över tolv månader i världshistoriens flöde. Språket och berättarskickligheten skapar historia som öppnar andra tankebanor än vetenskapliga analyser. Dagens Nyheter'1947' är lika mycket lärorik historiebok som den är vacker och välskriven skönlitteratur. Läs den! Svenska DagbladetEn stark läsupplevelseJönköpings-Posten

Sverigedemokraterna är emot invandring och vill repatriera stora grupper. I partiets världsbild är det öppna, demokratiska samhället ett hot mot nationen och gemenskapen. Kravet på homogenitet överensstämmer med föreställningen om den illiberala demokratin, och grundas i en intolerant nationalism och ett motstånd mot främmande kulturer. I Den farliga mångfalden om Sverigedemokraternas världsbild analyserar Håkan Holmberg den samhälls- och människosyn partiet står för. Det blir tydligt att det är viktigare än någonsin att försvara mänskliga fri- och rättigheter, fria medier, fri forskning och oberoende rättsskipning. Omistliga delar i det demokratiska samhället. Med förord av Ingvar Carlsson och Bengt Westerberg samt efterord av författaren Elisabeth Åsbrink.

Når begynner vår tid? 1947 er året da alt er i endring. Den 10. februar undertegnes fredsavtalen i Paris. Den andre verdenskrig er dermed offisielt slutt. Samtidig arbeider Europas fascister og nazister med å samle seg igjen etter det store nederlaget. Samme år presenterer Christian Dior sin første kolleksjon, The New Look. En komite har fire måneder på seg til å løse Palestinaproblemet. I Kairo formulerer Hassan Al-Banna de idealer som fortsatt gjelder for jihadister - islam som et alternativ til demokrati. Simone de Beauvoir møter sin store kjærlighet i Chicago, og begynner å skrive på sitt livsverk. Eleanor Roosevelt leder arbeidet med å formulere FNs menneskerettigheter, men begrepet folkemord er ennå ikke anerkjent. Av disse tilsynelatende enkeltstående hendelsene skriver Elisabeth Åsbrink historien om hvordan verden i 1947 begynner å ta form, på godt og vondt. Ideer om demokrati og medbestemmelse fødes og dør i samme stund, den gamle tidsorden forsvinner og en ny tar form - vår tid.

Pariisin rauhansopimus allekirjoitetaan 10. helmikuuta. Toinen maailmansota on ohi. Karvaan tappionsa jälkeen fasistit ja natsit kokoavat määrätietoisesti uudelleen rivejään. Simone de Beauvoir kokee elämänsä intohimoa. Koskaan aiemmin hän ei ole tuntenut itseään riippuvaiseksi miehestä. Hän ryhtyy kirjoittamaan feminististä klassikkoteostaan Toinen sukupuoli. Christian Dior esittelee ensimmäisen mallistonsa. Kalashnikovina tunnettu rynnäkkökivääri AK-47 syntyy. YK:ssa määritellään ihmisoikeudet - vain harvat tuntevat käsitteen kansanmurha. Elisabeth Åsbrinkin polttopisteenä on vuosi 1947. Kirjassaan hän kuvaa tilannetta, jossa nykyinen maailmamme on juuri hahmottumassa - maailma, jonka vanhat järjestelmät ovat sortumassa ja uudet vasta syntymäisillään. Poikkeuksellisen taitavasti Åsbrink yhdistää henkilökohtaisen yleiseen ja kytkee maailmanpolitiikan historialliset muutosvoimat arjen tapahtumiin ja yksilötasolle. 1947 kertoo vahvasti ajastamme - vuodesta, jolloin kaikki alkoi. Teos oli vuonna 2016 Ruotsissa ilmestyessään August-palkintoehdokkaana.

Nominerad till AUGUSTPRISET 2016 "Det är lysande." Tidningen Vi "Fantastiskt bra." SVT Gomorron Sverige "En fascinerande och tankeväckande fresk över tolv månader i världshistoriens flöde. Språket och berättarskickligheten skapar historia som öppnar andra tankebanor än vetenskapliga analyser." Dagens Nyheter "1947 är lika mycket lärorik historiebok som den är vacker och välskriven skönlitteratur. Läs den!" Svenska Dagbladet "En stark läsupplevelse" Jönköpings-Posten När börjar vår tid? Vårt nu? 1947 är allt i rörelse. Allt kan fortfarande bli annorlunda. - Den 10 februari tecknas fredsfördraget i Paris. Det andra världskriget är härmed slut. Samtidigt arbetar Europas fascister och nazister målmedvetet med att samla sig igen efter det stora nederlaget. - Simone de Beauvoir erfar sitt livs passion, aldrig har hon känt sig så beroende av någon man. Hon börjar skriva feministbibeln Det andra könet. - En kommitté får fyra månader på sig att lösa Palestinaproblemet. - Christian Dior presenterar sin första kollektion, The New Look. - FN:s mänskliga rättigheter ska formuleras, bara några få känner till begreppet folkmord. - Sonen till en egyptisk urmakare, Hasan al-Banna, önskar vrida tiden mot islam. Han inför den plan som fortfarande är jihadisternas ideal. - I ett tyskt flyktingläger för barn vars föräldrar mördats av nazisterna, finns tioårige Joszéf. Nu ska han ensam fatta ett livsavgörande beslut- börja ett nytt liv i Palestina eller återvända till förföljelsernas Budapest? Långt senare flyr han till Sverige där han får en dotter, Elisabeth. Av dessa till synes disparata händelser har Elisabeth Åsbrink skrivit fram berättelsen om en värld som på gott och ont börjar ta form, där idéer om demokrati och medbestämmande föds och dör i samma stund, där en gammal ordning faller och en ny tar vid. Vår tid nu. Författaruppläsning Elisabeth Åsbrink är en av våra mest namnkunniga journalister och författare. Hon fick Augustpriset 2011 för sin bok Och i Wienerwald står träden kvar, som också belönades med Dansk-svenska kulturpriset 2013 och Kapuciskipriset 2014. Hon har tidigare bland annat givit ut en bok om Lars Norén och morden i Malexander, Smärtpunkten. "Hon gör en blandning av kalla fakta och mer impressionistiska skildringar i sina nedslag jorden runt. Hon blandar storpolitik med Billie Holidays utsatthet som svartjazzsångerska i rasismens USA. Avsnitten är korta, som skärvor i en mosaik, som bit för bit bygger upp bilden av livet efter kriget. Alla de sönderslagna människorna, länderna, bitarna, formar en litterär helhet som ger en bra överblick ... Bara det jag beskrivit skulle ha gjort en utmärkt bok. Men Åsbrink tar det ett steg vidare, in i det personliga, och om sin egen judiska släkts öde under krigsåren. Med detta gör hon en historisk översikt till något personligt förankrat, direkt gripande. Den nästan svala tonen i redovisningarna av världshistorien avlöses av det mycket nära, bultande. Tidens abstraktion blir till kött. Till insikten att det är vi som är historien. Det är lysande." Torbjörn Elensky, Tidningen Vi "Det är svårt och knappast alltid fruktbart att sätta gränspålar mellan då, nu och sedan. Åsbrink försöker inte heller separera, vilket gör boken angelägen. Med det subjektiva snittet på tidsaxeln blir det möjligt att blicka in i en värld utan att den egna tiden upphöjs till rättesnöre. Vad som var fel då är även fel i dag. 1947 kan därför också ses som ett försök till moralisk och politisk sanering i vår egen tid med assistans av det förflutna. Åsbrink samlar ihop skärvor och lägger ett personligt pussel med allmängiltig räckvidd. Men hon målar också en fascinerande och tankeväckande fresk över tolv månader i världshistoriens flöde. Språket och berättarskickligheten skapar historia som öppnar andra tankebanor än vetenskapliga analyser." Kim Salomon, senior professor i historia vid Lunds universitet i recension i Dagens Nyheter "Elisabeth Åsbrink har skrivit en bok om historia, som till skillnad från många andra historieböcker har en poetisk skönhet över sig ... 1947 är lika mycket lärorik historiebok som den är vacker och välskriven skönlitteratur. Läs den!" Anders Q Björkman, Svenska Dagbladet "En uppskakande dokumentär." Ingrid Bosseldal, Göteborgs-Posten "Den stora behållningen ligger i det närmast skönlitterära språket. Efter ett tag vaggas man in av Åsbrinks bitvis glimrande, närmast P O Enquistska språk, och litar på hennes urval. Hon är en skicklig berättare." Daniel Suhonen, Expressen " ... en bok som både är en samling tidsbilder och en sällsam tidlös mosaik som läsaren själv har att foga samman ... Elisabeth Åsbrinks 1947 är en välskriven och fängslande bok. Men framförallt fascinerar den genom att öppna så många skilda och samtidigt hopkopplade berättelser." Wilhelm Agrell, Sydsvenskan "Fantastiskt bra. Elisabeth Åsbrink har en analytisk skärpa som jag tycker om. Hon har också förmågan att berätta små och stora berättelser och ställa dem mot varandra och få fram en helhetsbild som målande och bra och åskådliggörande. En fyra!" Yukiko Duke, SVT Gomorron Sverige "Du går miste om ett historiskt betydelsefullt år, men framför allt en stark läsupplevelse, om du inte skaffar dig den här boken." Josef Rydén, Jönköpings-Posten "Det är en fantastisk bok som Elisabeth Åsbrink har skrivit, poetisk och koncis på samma gång. 1947 berättar engagerande om hur vår samtid föds - samtidigt som den beskriver en totalt främmande värld. En annan sak som jag tycker om är hur författaren gestaltar själva tiden. På ena sidan får vi läsa om hur Simone de Beauvoir tillbringar en förälskad vecka i USA som går i ett nafs, på nästa hur det brittiska imperiet faller ihop under samma tidsperiod. Skeenden lägger sig i bredd, skriver Elisabeth Åsbrink, men det är först i efterhand som samtidigheten kan bli meningsfull - för inga klockor tickar exakt likadant. 1947 är en bok som är fylld av vackra metahistoriska iakttagelser ... en vacker bok om byggandet av en bättre värld." Rasmus Landström, ETC "Mellan de vackert utformade lapparna i Åsbrinks lapptäcke uppstår de outsagda historierna och sammanhangen, i läsarens eget huvud. Upplägget är uppenbart influerat av Florian Illies bok 1913 som kom ut för några år sedan, och som den här recensenten blev kär i. Även 1947 kommer att vinna många hjärtan - här är ett av dem." Niclas Sennerteg, Ystads Allehanda "Elisabeth Åsbrink skriver om året 1947 och får syn på både historien och framtiden ... mycket välskriven. Med sitt på samma gång enkla och ambitiösa grepp är 1947 i högsta grad läsvärd, tänkvärd och angelägen." Daniel Erlandsson, Motala & Vadstena Tidning "Konsten i att gestalta det förflutna består i att envist hålla sig kvar där, inte skriva med historiskt facit i hand. Fullt ut är det givetvis omöjlig uppgift, men när Elisabet Åsbrink ger sig i kast med ett urval händelser året 1947 lyckas hon ändå hos läsaren frammana känslan av att framtiden ter sig helt öppen. Det är styvt gjort." Leif Larsson, Västerbottens-Kuriren

Nominerad till AUGUSTPRISET 2016 "Det är lysande." Tidningen Vi "Fantastiskt bra." SVT Gomorron Sverige "En fascinerande och tankeväckande fresk över tolv månader i världshistoriens flöde. Språket och berättarskickligheten skapar historia som öppnar andra tankebanor än vetenskapliga analyser." Dagens Nyheter "1947 är lika mycket lärorik historiebok som den är vacker och välskriven skönlitteratur. Läs den!" Svenska Dagbladet "En stark läsupplevelse" Jönköpings-Posten När börjar vår tid? Vårt nu? 1947 är allt i rörelse. Allt kan fortfarande bli annorlunda. - Den 10 februari tecknas fredsfördraget i Paris. Det andra världskriget är härmed slut. Samtidigt arbetar Europas fascister och nazister målmedvetet med att samla sig igen efter det stora nederlaget. - Simone de Beauvoir erfar sitt livs passion, aldrig har hon känt sig så beroende av någon man. Hon börjar skriva feministbibeln Det andra könet. - En kommitté får fyra månader på sig att lösa Palestinaproblemet. - Christian Dior presenterar sin första kollektion, The New Look. - FN:s mänskliga rättigheter ska formuleras, bara några få känner till begreppet folkmord. - Sonen till en egyptisk urmakare, Hasan al-Banna, önskar vrida tiden mot islam. Han inför den plan som fortfarande är jihadisternas ideal. - I ett tyskt flyktingläger för barn vars föräldrar mördats av nazisterna, finns tioårige Joszéf. Nu ska han ensam fatta ett livsavgörande beslut- börja ett nytt liv i Palestina eller återvända till förföljelsernas Budapest? Långt senare flyr han till Sverige där han får en dotter, Elisabeth. Av dessa till synes disparata händelser har Elisabeth Åsbrink skrivit fram berättelsen om en värld som på gott och ont börjar ta form, där idéer om demokrati och medbestämmande föds och dör i samma stund, där en gammal ordning faller och en ny tar vid. Vår tid nu. Författaruppläsning Elisabeth Åsbrink är en av våra mest namnkunniga journalister och författare. Hon fick Augustpriset 2011 för sin bok Och i Wienerwald står träden kvar, som också belönades med Dansk-svenska kulturpriset 2013 och Kapuciskipriset 2014. Hon har tidigare bland annat givit ut en bok om Lars Norén och morden i Malexander, Smärtpunkten. "Hon gör en blandning av kalla fakta och mer impressionistiska skildringar i sina nedslag jorden runt. Hon blandar storpolitik med Billie Holidays utsatthet som svartjazzsångerska i rasismens USA. Avsnitten är korta, som skärvor i en mosaik, som bit för bit bygger upp bilden av livet efter kriget. Alla de sönderslagna människorna, länderna, bitarna, formar en litterär helhet som ger en bra överblick ... Bara det jag beskrivit skulle ha gjort en utmärkt bok. Men Åsbrink tar det ett steg vidare, in i det personliga, och om sin egen judiska släkts öde under krigsåren. Med detta gör hon en historisk översikt till något personligt förankrat, direkt gripande. Den nästan svala tonen i redovisningarna av världshistorien avlöses av det mycket nära, bultande. Tidens abstraktion blir till kött. Till insikten att det är vi som är historien. Det är lysande." Torbjörn Elensky, Tidningen Vi "Det är svårt och knappast alltid fruktbart att sätta gränspålar mellan då, nu och sedan. Åsbrink försöker inte heller separera, vilket gör boken angelägen. Med det subjektiva snittet på tidsaxeln blir det möjligt att blicka in i en värld utan att den egna tiden upphöjs till rättesnöre. Vad som var fel då är även fel i dag. 1947 kan därför också ses som ett försök till moralisk och politisk sanering i vår egen tid med assistans av det förflutna. Åsbrink samlar ihop skärvor och lägger ett personligt pussel med allmängiltig räckvidd. Men hon målar också en fascinerande och tankeväckande fresk över tolv månader i världshistoriens flöde. Språket och berättarskickligheten skapar historia som öppnar andra tankebanor än vetenskapliga analyser." Kim Salomon, senior professor i historia vid Lunds universitet i recension i Dagens Nyheter "Elisabeth Åsbrink har skrivit en bok om historia, som till skillnad från många andra historieböcker har en poetisk skönhet över sig ... 1947 är lika mycket lärorik historiebok som den är vacker och välskriven skönlitteratur. Läs den!" Anders Q Björkman, Svenska Dagbladet "En uppskakande dokumentär." Ingrid Bosseldal, Göteborgs-Posten "Den stora behållningen ligger i det närmast skönlitterära språket. Efter ett tag vaggas man in av Åsbrinks bitvis glimrande, närmast P O Enquistska språk, och litar på hennes urval. Hon är en skicklig berättare." Daniel Suhonen, Expressen " ... en bok som både är en samling tidsbilder och en sällsam tidlös mosaik som läsaren själv har att foga samman ... Elisabeth Åsbrinks 1947 är en välskriven och fängslande bok. Men framförallt fascinerar den genom att öppna så många skilda och samtidigt hopkopplade berättelser." Wilhelm Agrell, Sydsvenskan "Fantastiskt bra. Elisabeth Åsbrink har en analytisk skärpa som jag tycker om. Hon har också förmågan att berätta små och stora berättelser och ställa dem mot varandra och få fram en helhetsbild som målande och bra och åskådliggörande. En fyra!" Yukiko Duke, SVT Gomorron Sverige "Du går miste om ett historiskt betydelsefullt år, men framför allt en stark läsupplevelse, om du inte skaffar dig den här boken." Josef Rydén, Jönköpings-Posten "Det är en fantastisk bok som Elisabeth Åsbrink har skrivit, poetisk och koncis på samma gång. 1947 berättar engagerande om hur vår samtid föds - samtidigt som den beskriver en totalt främmande värld. En annan sak som jag tycker om är hur författaren gestaltar själva tiden. På ena sidan får vi läsa om hur Simone de Beauvoir tillbringar en förälskad vecka i USA som går i ett nafs, på nästa hur det brittiska imperiet faller ihop under samma tidsperiod. Skeenden lägger sig i bredd, skriver Elisabeth Åsbrink, men det är först i efterhand som samtidigheten kan bli meningsfull - för inga klockor tickar exakt likadant. 1947 är en bok som är fylld av vackra metahistoriska iakttagelser ... en vacker bok om byggandet av en bättre värld." Rasmus Landström, ETC "Mellan de vackert utformade lapparna i Åsbrinks lapptäcke uppstår de outsagda historierna och sammanhangen, i läsarens eget huvud. Upplägget är uppenbart influerat av Florian Illies bok 1913 som kom ut för några år sedan, och som den här recensenten blev kär i. Även 1947 kommer att vinna många hjärtan - här är ett av dem." Niclas Sennerteg, Ystads Allehanda "Elisabeth Åsbrink skriver om året 1947 och får syn på både historien och framtiden ... mycket välskriven. Med sitt på samma gång enkla och ambitiösa grepp är 1947 i högsta grad läsvärd, tänkvärd och angelägen." Daniel Erlandsson, Motala & Vadstena Tidning "Konsten i att gestalta det förflutna består i att envist hålla sig kvar där, inte skriva med historiskt facit i hand. Fullt ut är det givetvis omöjlig uppgift, men när Elisabet Åsbrink ger sig i kast med ett urval händelser året 1947 lyckas hon ändå hos läsaren frammana känslan av att framtiden ter sig helt öppen. Det är styvt gjort." Leif Larsson, Västerbottens-Kuriren

Fem hundre brev, pent sortert etter årstall, oppbevart i en IKEA-eske. Adressaten var Otto, en jødisk gutt som i 1938 kom alene til Sverige, tretten år gammel. Hjemme i Wien ble foreldrenes hverdag stadig mer dramatisk, men i brevene gjør de sitt beste for å holde motet oppe både hos seg selv og sønnen. De siste brevene til Otto har avsenderadresse Theresienstadt. "Et mesterverk. .. Bunken med brev fra krigens dager er i seg selv et uovertruffent grunnlag for et dokumentarisk verk om jødenes skjebne og nazistenes grusomheter. Men Elisabeth Åsbrink er mer enn en journalist, mer enn en observerende og registrerende kronikør. Hun er en poet. " Terningkast 6, VG

Fem hundre brev, pent sortert etter årstall, oppbevart i en IKEA-eske. Adressaten var Otto, en jødisk gutt som i 1938 kom alene til Sverige, tretten år gammel. Hjemme i Wien ble foreldrenes hverdag stadig mer dramatisk, men i brevene gjør de sitt beste for å holde motet oppe både hos seg selv og sønnen. De siste brevene til Otto har avsenderadresse Theresienstadt. I Sverige havnet storbygutten Otto i Småland. Med tiden fikk han arbeid som gårdsdreng hos familien Kamprad, og ble snart god venn med sønnen i huset, Ingvar, som i 1943 skulle starte firmaet IKEA. Samtidig var Ingvar aktiv i nazistiske organisasjoner og en stor tilhenger av fascisten Per Engdahl. Basert på det unike brevmaterialet og ferske intervjuer med Kamprad, har Elisabeth Åsbrink levert en bok som vant både lesernes hjerter og Augustprisen for 2011. Og fremdeles står trærne i Wienerwald skildrer et paradoksalt vennskap og gir et viktig tidsbilde av antisemittismen i Sverige og Europa. Men mer enn noe annet forteller boka historien om en enkelt families skjebne. Den gir et uforglemmelig vitnesbyrd om håp, sorg og savn og om to foreldres utømmelige kjærlighet til sitt barn. "Elisabeth Åsbrink har skevet en av høstens viktigste bøker. Den må leses ikke bare som historie, men som levende historie. Alle som bruker ørene vil fortsatt kunne høre ekkoet av Otto Ullmanns stemme" Aftonbladet

Femhundra brev från Wien, prydligt sorterade efter årtal, ombundna med snöre och förvarade i en IKEA-kartong. Adressaten var Otto, en judisk pojke som tretton år gammal ensam kommit till Sverige från ett Österrike som alltmer präglades av nazisternas maktövertagande 1938. Ottos föräldrar blev kvar i Wien och bevittnade den tilltagande terrorn mot den judiska befolkningen. Breven till Otto visar hur deras vardagsliv hela tiden kringskärs. De försöker hålla modet uppe, både på sig själva och på sonen, de gläds åt att han har nått friheten, men samtidigt lyser sorgen och saknaden igenom. De sista brev Otto får har avsändaradressen Theresienstadt hans föräldrar skulle aldrig återvända. I Sverige hamnade storstadspojken Otto på landet, i gränstrakterna mellan Skåne och Småland. Med tiden fick han arbete som dräng hos familjen Kamprad på gården Elmtaryd i Agunnaryd. Mellan sonen i huset, Ingvar, och Otto uppstod en stark vänskap. Samtidigt var Ingvar Kamprad aktivt engagerad i nazistiska organisationer och en stor anhängare av fascisten Per Engdahl. Hur kunde detta hänga ihop? Med utgångspunkt i detta unika brevmaterial ger Elisabeth Åsbrink en personlig och engagerad skildring av den svenska stelbentheten och räddhågsenheten under andra världskriget och visar hur anti-semitismen genomsyrade samhället. Intervjuer med Ingvar Kamprad gjorda 2010 ger relief åt hennes berättelse. Augustvinnare 2011! Årets fackbok." Elisabeth Åsbrink har skrivit en av höstens viktigaste böcker. Den måste läsas inte bara som historia utan som levande historia. Den som har öron kan fortfarande höra ekot av Otto Ullmanns röst." Aftonbladet"Att bli lämnad, och frukta att man kanske aldrig kommer att ses igen. Detta oerhörda fångar Elisabeth Åsbrink med ett för genren sällsynt litterärt språk och med en exakt känsla för vad hon själv ska berätta och vad hon ska låta breven säga." Expressen"Både ett skakande tidsdokument och raseri omvandlat till hisnande vacker prosa. Hennes språk äger en fjäderlätt skönhet men orden vägs på guldvåg. Kanske just därför väger varje mening ett ton. Oumbärlig läsning." Upsala Nya Tidning"Det är en starkt gripande berättelse ... Med sin nya bok adderar Elisabeth Åsbrink ytterligare pusselbitar till den historia som aldrig kommer att bli färdigskriven. Det är en stor sak." Göteborgs-Posten"Det är därför en viktig och angelägen bok hon skrivit om en tematik med länkar till vår tid." Svenska Dagbladet"Elisabeth Åsbrink har gjort ett storverk." Smålandsposten"Det är i stället den treenighet av kvaliteter som gör all riktigt bra litteratur till det den är. Berättelsen. Närvaron. Språket. Elisabeth Åsbrink behärskar dem alla. Läs." Borås tidning

Med ögon känsliga för både tid och den mänskliga naturen har fotografen Björn Abelin och författaren Elisabeth Åsbrink mött tatuerade människor mitt bland oss. Under huden finns deras historier om sorg och förluster, men också om tatueringen som smycke eller lockrop till världen om lust och jubel inför livet. Sedan urminnes tider har människan smyckat, ristat och ärrat sin kropp. I dag är cirka 80 miljoner människor tatuerade. Och det är en trend som växer sig stark i hela västvärlden. En bok om tatueringar, om människorna som smyckar sina kroppar och om vår tid. En tatuerar sig för att väcka åtrå, en annan för att påminna sig om sin dödlighet. Någon gör det för att passa in i en grupp, medan någon annan vill protestera mot den allmänna rådande ordningen. Frågan är kanske inte varför man låter tatuera sig utan, varför inte?