Elisabeth Gerle

Religionerna spelar idag en tydlig roll i offentligheten, i Sverige och internationellt. Det är inte längre självklart att religion försvinner i ett modernt samhälle, alternativt blir något vissa ägnar sig åt privat eller i krympande kyrkor. Utvecklingen tar sig många olika uttryck. Ett uttryck är att kyrkor i Sverige offentligt tar ställning för en generös flyktingpolitik eller mot försämringar i den svenska välfärden, ett annat är pressdebatter om religiösa inslag vid skolavslutningar, omskärelse av pojkar och Guds existens. Ytterligare ett uttryck är religiöst legitimerat våld och terror, ett annat är den centrala roll muslimska föreställningar om människans värdighet spelade för demokratiaktivister under den arabiska våren. Religionens offentlighet. Om religionens plats i samhället behandlar denna utveckling och de frågor den väcker ur samhällsvetenskapliga, historiska, filosofiska och religionsvetenskapliga perpektiv. Med förankring i svensk och internationell forskning beskrivs utvecklingen och diskuteras utifrån konkreta exempel. Konstruktiva förslag ges till hur religiösa organisationer och individer kan delta i offentliga samtal och samhälleligt liv.

Den friaste av alla! Hur kan man förstå frihet i en tid där ordet blivit ett slagord? Elisabeth Gerle visar i den här boken hur frihet och ett konstruktivt beroende hör samman i den evangelisk lutherska traditionen. På ett personligt sätt tecknar Gerle evangelisk teologi som en öppenhetens livsstil med sinnlig närvaro i nuet. Utan att förneka historiska – och samtida – skuggsidor visar hon på det befriande. I en tid som skriker efter tydlighet och enkla budskap visar hon att det aldrig funnits en entydig kristen identitet. Inom alla traditioner smyger sig livets tvetydighet in. Just därför behöver teologin relatera till det som är viktigt idag: Stärka öppenhet, inklusivitet, pluralism, demokrati och fred. Elisabeth Gerle är präst och docent i etik vid Lunds universitet med stor internationell erfarenhet från Sydafrika och USA, där hon haft långa forskarperioder vid universiteten i Stellenbosch och Princeton.

I samtiden tycks kroppen vara både dyrkad och föraktad. Genom historien har synen skiftat. Ibland ses kroppen som en väg till det gudomliga, ibland som ett hinder. I Sinnlighetens närvaro – Luther mellan kroppskult och kroppsförakt resonerar Elisabeth Gerle med Marin Luther och samtida teologer om synen på kropp, sexualitet och sinnlighet, då och nu. Författaren utmanar med hjälp av Erosteologi traditionella motsatser mellan kropp och ande, samt mellan olika former av kärlek. Elisabeth Gerle är verksam som professor och etiker vid Svenska kyrkans forskningsenhet samt vid Uppsala universitet. Hon har tidigare publicerat bl.a. Luther som utmaning. Om frihet och ansvar (2008, red) Farlig förenkling. Om Religion och politik (2010) samt Mänskliga rättigheter för Guds skull (2006).

Vi är inte idioter väcker grundläggande frågor om människosyn, om hur ekonomin i samhället organiseras och hur den kan omformas för att möta klimatkrisen och hoten mot demokratin. Med utgångspunkt i aktuell forskning varnar Elisabeth Gerle för konsekvenserna av att betrakta människor som kunder i stället för som myndiga medborgare. Vi är inte vår egen lyckas smed. Vi är inte idioter. Klimat, ekonomi och demokrati är mer än individens eget ansvar. Det är dags nu. Vi behöver ett större samtal om hur vi lever, vilka vi är och vad som är viktigt. För att våra ekosystem ska hålla. För att vi själva ska hålla. Läs Elisabeth Gerles bok så börjar vi där. (Jonna Bornemark)Denna bok är ett bevis för att att en känslighet för komplexitet och visionär övertygelse inte är varandras motsatser. Det kanske till och med förutsätter vartannat. (Kent Wisti) Elisabeth Gerle är författare, präst och etikprofessor. Hon har varit verksam vid universiteten i Lund, Uppsala, Stellenbosh och Princeton. Elisabeth Gerle har skrivit en rad böcker, senast Passionate embrace: Luther on love, body, and sensual presence (2017) och Allt är omöjligt. Och vi ger oss inte (2020).

Redan nu men ännu inte. Kristen tro bär på ett löfte och ett hopp om att Gud fortsatt verkar med sin skapelse. Och detta handlande kan vi ana glimtvis. Tanken ger tröst och kraft att kämpa vidare men den är också utmanande. Uttrycket redan nu men ännu inte pekar samtidigt framåt. I kristen tro finns också ett löfte och ett hopp om att det som nu är sakernas tillstånd inte kommer vara så för alltid. När Guds rike bryter in helt och fullt ska en ny världsordning etableras, outgrundlig för oss här och nu, men som står i kontinuitet med Guds tidigare handlande. Vad betyder det att leva i denna spänning mellan den värld som nu är och den som ska komma? Hur ska vår roll i världen här och nu se ut? Vad betyder våra handlingar och vårt sätt att leva i ett eskatologiskt perspektiv? För att få ett grepp om synen på dessa viktiga frågor bad Svenska kyrkans teologiska kommitté ett antal stiftsteologer och deras kollegor att diskutera detta. Svaren delgavs sedan ett antal forskare som fick bearbeta frågorna utifrån sina respektive forskningsfält. Resultatet blev denna bok där exegetiska, kyrkohistoriska, etiska och teologiska resurser bidrar till en fördjupad reflektion över framtidsfrågorna i vardagen i kyrka och samhälle. För att hantera en framtid som på många sätt ter sig dyster och övermäktig, behöver det finnas röster som ingjuter mod och motverkar hopplöshet. Kristen tro och tradition kan härbärgera den komplexitet som det innebär att vara människa tillsammans med andra och i relation till jorden, där allt som sker i nuet samtidigt är en rörelse mot det som ska komma. Författare: Lovisa Nyman, forskare vid Centrum för teologi och religionsvetenskap vid Lunds universitet (red), Johanna Gustafsson Lundberg, docent i teologisk etik vid Lunds universitet (red), Fredrik Lindström, professor emeritus i Gamla testamentets exegetik vid Lunds universitet, Björn Vikström, professor i systematisk teologi, Åbo universitet, Werner Jeanrond, professor emeritus i systematisk teologi vid universitetet i Oslo, Michael Nausner, forskare i systematisk teologi på Svenska kyrkans enhet för forskning och analys, Elisabeth Gerle, professor emerita i etik vid Lunds universitet och Thomas Ekstrand, docent i systematisk teologi vid Uppsala universitet. Boken Tro hopp och strävan - Gudsriket som tröst och motiv för handling är en del av Svenska kyrkans forskningsserie som publicerar kyrko- och samhällsrelevant forskning som har genomgått en peer review process.

Det handlar både om Den Stora Fredsresan och om Elisabeth Gerles liv. Fredsresan pågick från maj 1985 till det avslutande Folkens toppmöte ii FN i New York 1988 och uppvaktade över hundra regeringar. Med fem frågor och fyra vita bussar ville man bryta ett dödläge där kalla krigets två supermakter,USA och Sovjet, stod rustade mot varandra. Kärnvapen var det stora hotet.

Protestant ethics has often been associated with work and duty, excluding sensuality, sexuality and other pleasures. In an age of body worship as well as body loathing, Elisabeth Gerle explores new paths, embarking on a conversation with Martin Luther in dialogue with contemporary theologians on attitudes towards desire, ethics and politics. She draws on Eros theology to challenge traditional Lutheran stereotypes, such as the dichotomies between different forms of love, as well as between spirit and body. Gerle argues that Luther's spiritual breakthrough, where grace and gifts of creation became central, provides new meaning to sex and desire as well as to work, body and ordinary life. Women are seen in a new light - as companions, autonomous ethical agents, part of the priesthood of all. This had revolutionary consequences in Europe at the time, and it represents a challenge to contemporary theologies with a nostalgic appetite for austerity, asceticism and female submission. Luther's erotic and genderfluid language is a healthy challenge to oppressive political structures centred on greed, profit and competition. A revised Scandinavian creation theology and a deep sense of the incarnational mystery are resources for contemporary theology and ethics.

Hur ser vetenskapen på människan 150 år efter Darwins Om arternas ursprung? Är hon fortfarande skapelsens krona, eller bara ett djur som styrs av själviska gener? Och hur är det med hennes förnuft? Är det dags att nedgradera dess betydelse? Slår evolutionsläran undan benen för all form av gudstro eller finns det en möjlighet till fredlig samexistens mellan religion och darwinism? Kan idén om det "naturliga urvalet" hjälpa oss att förstå förändringsprocesser i samhället lika väl som i naturen? Går det att förena en humanistisk och en biologistisk syn på människan? I boken, som är en del i det samtal mellan olika positioner som blir allt viktigare, hävdas att evolutionsläran åtminstone är glasklar på en punkt: den ger inget utrymme för rasistiska spekulationer om olika etniska gruppers olika värde. Möt den mångfasetterade människan, sedd genom ett antal olika vetenskapliga prismor. Människan sedd genom olika vetenskapliga prismor. Innehåll Förord 7 MÄNNISKAN EFTER DARWIN 9 Antje Jackelén DARWINS MÄNNISKA 27 Nils Uddenberg GUD, DARWIN OCH MÄNNISKAN 37 Mikael Stenmark BIOLOGIN, SKAPELSEN OCH SJÄLEN 55 Carl Reinhold Bråkenhielm MÄNNISKAN I EN STÖRRE VÄV 73 Elisabeth Gerle MÄNNISKANS FÖRNUFT ÄR ÖVERSKATTAT 91 Peter Gärdenfors DARWIN, ANTROPOLOGI OCH KULTURELLA SELEKTIONSPROCESSER 101 Alf Hornborg MÄNNISKAN - EN BIOLOGISK VARELSE 113 Birgitta Forsman MÄNNISKAN SEDD I SIN ÄNDLIGHET 127 Catharina Stenqvist DEN RELATIONELLA MÄNNISKAN 143 Matz Hammarström LEVINAS OCH DET KROPPSLIGA GIVANDETS ETIK 153 Kristin Zeiler GENENS MÄNNISKA 173 Bengt Olle Bengtsson Medverkande 183