Ellen Key

Ellen Key (1849-1926) var en svensk författare, pedagog och kvinnosaksideolog. Under tidigt 1900-tal var Key en av Sveriges mest omtalade samhälls- och kulturdebattörer. Hon skrev böcker, artiklar och pamfletter om ämnen som fred, feminism och folkbildning. Idag kan vi betrakta Key som en särartsfeminist. Hon ansåg att män och kvinnor hade olika könsspecifika egenskaper – som avgjorde vilka roller de borde inneha i hemmet och i samhället. Denna ståndpunkt har blivit mycket omdebatterad och Key kan upplevas som provocerande än idag. Kriget, freden och framtiden (1914) var ett av Keys viktigaste inlägg i fredsdiskussionen. Tonen är pessimistisk, i synnerhet i fråga om den omedelbara betydelse som det politiska genombrottet för arbetarklassen och kvinnorna förväntats kunna få. Hon menar bl.a. att även om dessa når politisk makt kan århundraden komma att förflyta innan ”vårt släktes målmedvetna vilja besegrar världskrigens vanvett”.

Ellen Key (1849-1926) var en svensk författare, pedagog och kvinnosaksideolog. Under tidigt 1900-tal var Key en av Sveriges mest omtalade samhälls- och kulturdebattörer. Hon skrev böcker, artiklar och pamfletter om ämnen som fred, feminism och folkbildning. Idag kan vi betrakta Key som en särartsfeminist. Hon ansåg att män och kvinnor hade olika könsspecifika egenskaper – som avgjorde vilka roller de borde inneha i hemmet och i samhället. Keys engagemang för den gifta kvinnans rättigheter var stort. 1873 skriver hon en uppsats om den gifta kvinnans äganderätt, en fråga som samma år hade debatterats i riksdagen. Hon bemöter här den då vanligt förekommande uppfattningen att lagstiftningen inte skulle få styra äktenskapet. Hon menar att detta vore idealiskt, men att lagstiftning krävs för att motverka de brister som då förelåg; att kvinnan, liksom mannen, måste betraktas som ”en fullmyndig människa”, med rätten att ”bestämma över sig och sitt”. Hon återkommer till ämnet i skriften Om äganderätt och myndighet för den gifta kvinnan (1888), där hon vidareutvecklar sina tankar.

Ellen Key (1849-1926) var en svensk författare, pedagog och kvinnosaksideolog. Under tidigt 1900-tal var Key en av Sveriges mest omtalade samhälls- och kulturdebattörer. Hon skrev böcker, artiklar och pamfletter om ämnen som fred, feminism och folkbildning. Idag kan vi betrakta Key som en särartsfeminist. Hon ansåg att män och kvinnor hade olika könsspecifika egenskaper – som avgjorde vilka roller de borde inneha i hemmet och i samhället. Denna ståndpunkt har blivit mycket omdebatterad och Key kan upplevas som provocerande än idag. De fyra uppsatserna i Skönhet för alla (1904) kan främst ses som en handbok i inredning, med tydliga instruktioner vad gäller allt från val av färger till val av möblemang – i syfte att vägleda oss i hur man skapar ett både funktionellt och vackert hem, tillgängligt för alla. Bakom hennes rekommendationer finns en filosofisk tanke om att ett funktionellt, enkelt och vackert hem leder till ett ökat välbefinnande och till en befrielse för kvinnan. Boken avhandlar även festsedernas innebörd för hemtrevnaden och den öppna spisens betydelse som en mötesplats för familjen.

Ellen Key (1849-1926) var en svensk författare, pedagog och kvinnosaksideolog. Under tidigt 1900-tal var Key en av Sveriges mest omtalade samhälls- och kulturdebattörer. Hon skrev böcker, artiklar och pamfletter om ämnen som fred, feminism och folkbildning. Idag kan vi betrakta Key som en särartsfeminist. Hon ansåg att män och kvinnor hade olika könsspecifika egenskaper – som avgjorde vilka roller de borde inneha i hemmet och i samhället. Denna ståndpunkt har blivit mycket omdebatterad och Key kan upplevas som pro-vocerande än idag. Ungdomens förvildning och kvinnornas ansvar för ungdomen (1913) består i grunden av två föredrag som Key bearbetade till en sammanhängande skrift. Här granskar hon det då aktuella påståndet att ungdomen skulle vara mer ”sedligt urartad” än under någon annan tid i Sveriges historia. Vidare granskar hon de förslag till samhälleliga åtgärder som lagts fram, vilka Key menar inte bör tillgripas då de enligt henne ej skulle leda till ”sedernas höjning”, endast vara ett utslag av ”den trångsinta fanatismens strypningsnit”.

Ellen Key (1849-1926) var en svensk författare, pedagog och kvinnosaksideolog. Under tidigt 1900-tal var Key en av Sveriges mest omtalade samhälls- och kulturdebattörer. Hon skrev böcker, artiklar och pamfletter om ämnen som fred, feminism och folkbildning. Idag kan vi betrakta Key som en särartsfeminist. Hon ansåg att män och kvinnor hade olika könsspecifika egenskaper – som avgjorde vilka roller de borde inneha i hemmet och i samhället. Denna ståndpunkt har blivit mycket omdebatterad och Key kan upplevas som provocerande än idag. Mot slutet av Keys liv blev fredsfrågan den allt överskuggande frågan. I Svensk eller storsvensk patriotism? (1899) är det unionen mellan Sverige och Norge som avhandlas. Frågan var infekterad och splittrade opinionen. Somliga förordade en fredlig upplösning, medan andra ansåg att Sverige skulle kvarhålla Norge i unionen med hjälp av militär makt. Key menade att förbundet mellan Sverige och Norge borde reformeras och bli jämbördigt. Om detta inte vore möjligt borde unionen upplösas på fredlig väg; allt för att undvika ett krig med vår nordiska granne.

Ellen Key (1849-1926) var en svensk författare, pedagog och kvinnosaksideolog. Under tidigt 1900-tal var Key en av Sveriges mest omtalade samhälls- och kulturdebattörer. Hon skrev böcker, artiklar och pamfletter om ämnen som fred, feminism och folkbildning. Idag kan vi betrakta Key som en särartsfeminist. Key ansåg att män och kvinnor hade olika könsspecifika egenskaper – som avgjorde vilka roller de borde inneha i hemmet och i samhället. Denna ståndpunkt har blivit mycket omdebatterad och hon kan upplevas som provocerande än idag. I den korta skriften Om läsning (1898) ger Key sin syn på vad man bör tänka på och undvika vid läsning samt hur läsandet kan förädla oss människor. I skriften Bildning (1897) tar Key strid för den bildade människan. Med ”bildning” avser hon dock inte endast ett rikt mått av kunskaper. Begreppet är, menar Key, långt vidare och för att en person skall kunna anses bildad måste ett flertal faktorer, såsom en kunskapsmässig bas och ett rikt inre liv, stråla samman.

Ellen Key (1849-1926) var en svensk författare, pedagog och kvinnosaksideolog. Under tidigt 1900-tal var Key en av Sveriges mest omtalade samhälls- och kulturdebattörer. Hon skrev böcker, artiklar och pamfletter om ämnen som fred, feminism och folkbildning. Idag kan vi betrakta Key som en särartsfeminist. Hon ansåg att män och kvinnor hade olika könsspecifika egenskaper – som avgjorde vilka roller de borde inneha i hemmet och i samhället. Denna ståndpunkt har blivit mycket omdebatterad och Key kan upplevas som provocerande än idag. Fredstanken (1899) består av två texter, Fredsrörelsen och försvarsrörelsen samt Fredens förverkligande. Keys syn på kriget är evolutionistisk, så till vida att hon menar att krigen i framtiden, genom en etisk och social evolution, kommer att upphöra. För varje ny generation, hävdar Key, kommer kriget att framstå som något alltmer främmande. Krigsviljan finns samtidigt inom oss, som en böjelse. Vidare menar hon att kvinnor har en naturlig medkänsla för allt som lider, vilket gör dem skickade och skyldiga att värna fredstanken.

Ellen Key (1849-1926) var en svensk författare, pedagog och kvinnosaksideolog. Under tidigt 1900-tal var Key en av Sveriges mest omtalade samhälls- och kulturdebattörer. Hon skrev böcker, artiklar och pamfletter om ämnen som fred, feminism och folk bildning. I fokus för hennes tänkande stod ofta hemmet – med modern som den centrala gestalten. Hemmet, ansåg Key, var platsen för individens ursprung, utveckling och karaktärsdaning. Mest om talat av hennes verk är Barnets århundrade, där hon ger sina synpunkter på barns uppfostran och skolning. Idag kan vi betrakta Key som en särartsfeminist. Key ansåg att män och kvinnor hade olika könsspecifika egenskaper – som avgjorde vilka roller de borde inneha i hemmet och i samhället. Denna ståndpunkt har blivit mycket omdebatterad och hon kan upplevas som provocerande än idag. Från människosläktets barndom utgavs första gången 1888. Boken beskriver Keys syn på människans utveckling; från en brutal, primitiv varelse till en redskapstillverkande, bofast, socialt organiserad individ.

Reproduction of the original: The Century of the Child by Ellen Key

This work has been selected by scholars as being culturally important, and is part of the knowledge base of civilization as we know it. This work was reproduced from the original artifact, and remains as true to the original work as possible. Therefore, you will see the original copyright references, library stamps (as most of these works have been housed in our most important libraries around the world), and other notations in the work. This work is in the public domain in the United States of America, and possibly other nations. Within the United States, you may freely copy and distribute this work, as no entity (individual or corporate) has a copyright on the body of the work. As a reproduction of a historical artifact, this work may contain missing or blurred pages, poor pictures, errant marks, etc. Scholars believe, and we concur, that this work is important enough to be preserved, reproduced, and made generally available to the public. We appreciate your support of the preservation process, and thank you for being an important part of keeping this knowledge alive and relevant.

Alla vi, som – fyllda av vemodiga minnen eller bävande förhoppningar – inväntade sekelskiftet, som vid tolvslagets klockljud sände otaliga obestämda aningar ut över världen, kände att det nya århundradet med visshet skulle giva oss själva endast ett, vila; att vi nu verkande icke skulle hinna bevittna den utveckling vars bana vi, medvetet eller omedvetet, bidragit att rikta; att nya släkten komma att ge det tjugonde århundradet dess prägel. Denna visshet torde hos många ha väckt allvarliga tankar över villkoren för att dessa nya släkten må höja sig över det nu levande. Händelserna vid sekelskiftet föranledde en teckning av det nya århundradet såsom ett naket barn dalande ned mot jorden – men förfärat dragande sig tillbaka vid åsynen av det med vapen späckade klot, på vilket för den nya tiden icke fanns en tumsbredd mark att där sätta sin fot! Ellen Key, 1849–1926, var en svensk författare, pedagog och kvinnosaksideolog. Som författare har hon utgivit bland annat en biografi över sin far, flera feministiska artiklar, böcker om folkbildning, arbetarrörelsen och samtidspolitiska pamfletter samt författaranalyser. Ellen Key var en av sin tids mest inflytelserika författare, även utanför Sveriges gränser, och hon bidrog till att samhället i högre grad började sätta barnens bästa i centrum.