Ellen Mattson

Uppenbarelseboken 3 – 97 texter om film är tredje delen i prisbelönade Stig Björkmans exceptionella filmantologi. Ur Ellen Mattsons förord: «När man läser Stig Björkmans filmessäer i hans Uppenbarelseböcker är det just bredden som faller i ögonen. Givna verk som Citizen Kane och Det ljuva livet, Fåglarna och Blow-up, samsas med något kanske mindre självklara som Working Girl och Halloween. Hans entusiasm över vad man med rörliga bilders hjälp kan sätta igång i betraktarens öga, hjärna, drömmar och fantasi omfattar alla genrer, alla sorters uttryck. Det är aldrig fråga om att pliktskyldigt beta av stora namn och stora verk, i stället rör sig Björkman i varje volym – och nu är det alltså dags för den tredje – från filmens början fram till i dag och låter ljus falla på filmer som många sett, som nästan ingen sett, som man glömt bort att man sett, som man sett till leda men nu, genom texten, ser på med nya ögon. Att se, att se om, att berätta vad man sett – det är formeln för texterna i hans Uppenbarelseböcker.» Uppenbarelseboken – 203 texter om film, första delen i denna bokserie, gavs ut 2021 och beskrevs av Carl-Johan Malmberg i Svenska Dagbladet som «den mäktigaste essäsamlingen om enskilda filmer som skrivits i vårt land». Andra delen i serien, Uppenbarelseboken 2. 109 texter om film, utkom 2022.

De gamla vännerna samlas en söndags eftermiddag i konstnärens ateljé. Detta ärnågot de ofta gör men den här dagen avtäcker konstnären en tavla som dramatiskt rubbar allas cirklar. Tavlan återger dem och deras vänskap, men med små förskjutningar som komplicerar bilden av relationer som aldrig tidigare ifrågasatts. I "Konsten att försvinna" skildrar Ellen Mattson en sammansvetsad grupp vars vänskapsband prövas på ett både överraskande och oroande vis. Och när allt är uttytt är ingenting längre sig likt.

Hans Castorp tänker sig tre vilsamma semesterveckor på det luxuösa sanatoriet Berghof i Davos – men de tre veckorna blir sju år. När han insjuknar är han glad över att få stanna kvar och uppvakta den attraktiva Claudia Chauchat och diskutera livets gåtor med Herr Settembrini. I den instängda och känsloladdade miljön möter Hans de dominerande tankeströmningarna på 1920-talet och sanatoriet blir en bild för det sjuka Europa. Med det majestätiska alplandskapet som effektfull bakgrund utvecklas han från en ung man till en vuxen människa. Han återvänder inte hem förrän han måste dra ut i Första världskriget. Thomas Mann (1875–1955) fick nobelpriset 1929 och räknas till en av Tysklands största författare. En kritikerröst: ”Han har bevisat att det fortfarande är möjligt att skriv stora, fundamentalt originella och relevanta romaner”Delfinserien har i mer än trettio år stått för kvalitativ pocketutgivning. Idag består serien av moderna klassiker av internationellt snitt.

Emilie Flygare-Carlén var vid 1800-talets mitt en av de mest lästa och omtalade kvinnliga svenska författarna. I genombrottsromanen Rosen på Tistelön (1842), som utspelar sig i Bohuslän, bryter hon mot vad man på den tiden förväntade sig av en kvinnlig författare genom att berätta en mordhistoria som utspelas i en karg och brutal livsmiljö. Under 1840-talet undersöker Flygare-Carlén i en serie romaner kvinnans roll inom och utom äktenskapet: som hustru, dotter, myndling, änka, frånskild och ogift mor. Ellen Mattsons minnesteckning över Emilie Flygare-Carlén formar sig till en inträngande skildring av en mångsidig personlighet och ett författarskap som intar en särställning i det litterära Sverige.

Sedan han blivit avstängd från sin tjänst på universitetet finns det bara några få konstanter kvar i David Svartheds liv: en katt som kommer på regelbundna besök och ett skrivprojekt om Iliaden som han försöker fokusera på. Men en olyckshändelse löser upp tillvarons konturer och gränser – plötsligt ställs han inför en helt ny verklighet. Ellen Mattsons nya roman handlar om en man som söker något som gått förlorat, i en värld som inte sällan tycks styras av drömmens absurdistiska logik.

Sedan han blivit avstängd från sin tjänst på universitetet finns det bara några få konstanter kvar i David Svartheds liv: en katt som kommer på regelbundna besök och ett skrivprojekt om Iliaden som han försöker fokusera på. Men en olyckshändelse löser upp tillvarons konturer och gränser – plötsligt ställs han inför en helt ny verklighet. Ellen Mattsons nya roman handlar om en man som söker något som gått förlorat, i en värld som inte sällan tycks styras av drömmens absurdistiska logik.

Evert Taube (1890 1976) började som lättsam visdiktare och trubadur men blev under 1920-talet allt mer seriös i sin visdiktning, vilket senare väckte hans intresse för den provensalska trubadurlyriken. Vallfart till Trubadurien och Toscana publicerades först som en serie artiklar från en reportageresa och utgavs i bokform 1957. Boken intar en särställning i Taubes produktion och är hans mästarprov som prosaförfattare och översättare en resa i tid och rum, en lärd men samtidigt lekfull och lustfylld berättelse som lyfter reportaget till lysande litteratur. Förord av Ellen Mattson. Introduktion, kommentarer och ordförklaringar av David Anthin.

Marstrand i juli månad krigsåret 1719. Kommendanten som har befäl över fästningen ser hur danskarna samlar sig för det stora anfallet. Han vet att han måste förstärka skansarna, annars blir skeppen i hamnen utan skydd. Men han har inga soldater att avvara från försvaret av fästningen. Och danskarna under sin legendariske befälhavare Tordenskiold väntar stora truppförstärkningar. Den svenske kommendanten våndas, och innan första dagens strid är över har han tvingats se tolv av sina män beskjutas och gå till botten i sundet utanför Marstrandsön. Fyra dagar senare kapitulerar han och staden faller i danska händer. Tornet och fåglarna är en berättelse om en av den svenska historiens gåtor. Varför kapitulerade kommendanten Henrich Danckwardt så snart? Han hade lång militär erfarenhet och det fanns gott om både mat och ammunition på fästningen. Var han som påståtts feg eller fanns det andra skäl för hans agerande? Ellen Mattson skildrar en människa under press, en ensam man som dignar under sin uppgift. Med små medel får hon läsaren att förstå hur det kan ha varit att bo på en fästning, hur det är att ha ansvar för hundratals soldater och fångar och att vara den som måste fatta alla svåra beslut. Hon går innanför skinnet på en av vår historias förlorare. Samtiden dömde honom hårt, men i romanen får han liv och blir en motsägelsefull, kännande och ansvarstagande människa.

“et lille mesterværk.” 5 hjerter – Politiken»KONGENS FALD II. En virtuos roman om en konges fald. SKAL hypes! Fiktionen lever så fuldkomment, brutalt og ømt i sig selv, og forfatteren, som jeg aldrig havde hørt om, skriver intet mindre end latterligt godt. Sne er på alle måder et værk af høj kunstnerisk kvalitet, og jeg har nu tatoveret ELLEN MATTSON på min indre lystavle. Både i tema og i mørkningsgrader kan jeg ikke lade være at tænke på Johannes V. Jensens Kongens Fald. Køb den, læs den, dyrk den!« – Information Sne foregår over nogle vinterdøgn i 1718 i en lille by på Sveriges vestkyst. Karl den Tolvte, den store krigerkonge, er død og det vækker stærke følelser hos byens indbyggere. Mange frygter hvad der vil ske når soldaterne kommer hjem fra det mislykkede felttog i de norske fjelde, mens andre øjner en chance for økono­misk vinding. Og snart er de der, soldaterne, de kommer i hundredvis, lemlæstede og for­fros­ne, og frygtelige scener udspiller sig. Jakob Törn, romanens hovedperson, er en robust mand som ville have passet bedre i krig end i det apotek han har arvet efter sin far. Da han fortæller sin kone at kongen er faldet, bliver hun rasende og hugger ham i armen med en kniv. Hvad drev hende til dette gådefulde udbrud? Nu er Jakob på flugt fra sit hjem og bliver udkommanderet til at assistere ved balsameringen af kongen i byens rådhus, den konge hvis vilje har været hans rettesnor. Et andet sted i byen maner en gruppe mennesker til kamp mod enevælden.

”Jag trodde att det bara var ett gammalt hus men det är mer än så. Platser är också något som lever. En plats kan betyda mer än människor.” Ett vackert gammalt hus vid havet, en farmor och tre syskon som bor hos henne varje sommar är oemotståndligt lockande för endabarnet Sandra från samhället intill. Hon söker sig allt oftare till huset och människorna där. Hon fascineras av deras traditioner och sätt att tala med varandra och av husets nedgångna skönhet. Hon vill höra till, och får vara med på farmoderns och syskonens kalas, utflykter och segelturer. De lovar att lära henne segla. Men saker och ting ser olika ut från olika håll. När syskonen är kvar fast höstterminen har börjat står det klart att något är allvarligt fel i deras familj, och Sandras vanliga föräldrar i en vanlig tegelvilla framstår plötsligt som mer lockande. Men Sandra fortsätter att söka sig till det gamla huset – och när sommaren är slut är allt förändrat. Som alltid när Ellen Mattson kommer med en roman har hon skapat något helt nytt, med människor och sammanhang som stannar i minnet. Sommarleken är en berättelse med många bottnar – en bok att samtala om.