Elsa Trolle Önnerfors

The Svea Court of Appeal, founded in Stockholm in 1614, represented a new type of a superior royal tribunal in early modern Sweden. While the first century of the Court has merited scholarly attention before this, fresh insights have been gained by asking new questions, using comparative methods and rereading the sources. This volume contains ten essays and a concluding chapter. They shed new light on the Svea Court of Appeal making law, personifying justice and forming part of the power structures of Sweden. The essays also highlight the legal actors: king, judges, litigants and mag­istrates of Stockholm. The volume reinterprets the founding and role of the Court as well as it provides new perspectives on its activity.

Vad ska man tänka på när man ska påbörja ett uppsatsarbete i juridik? Hur ska man på bästa sätt disponera sin text och hur hänvisar man till juridiska källor på ett korrekt vis? Och hur ska man planera för att bli klar med uppsatsen i tid? Att skriva rätt ger goda råd när det gäller uppsatsskrivning i juridik. Boken har ett praktiskt fokus och innehåller en mängd konkreta exempel. Den tar upp olika aspekter kring själva skrivprocessen och lägger dessutom stor vikt vid frågor kring språkhantering och formalia. Boken behandlar akademiskt uppsatsskrivande på svenska och riktar sig i första hand till studenter som skriver uppsats på juristprogrammet och andra juridiska utbildningar. Framställningen bygger på författarnas mångåriga erfarenhet av att handleda och bedöma uppsatser på olika nivåer på juristprogrammet vid Juridiska fakulteten vid Lunds universitet. Detta är den tredje och reviderade upplagan av boken, som även har utökats med ett sakregister.

Vad ska man tänka på när man ska påbörja ett uppsatsarbete i juridik? Hur ska man på bästa sätt disponera sin text och hur hänvisar man till juridiska källor på ett korrekt vis? Och hur ska man planera för att bli klar med uppsatsen i tid?" Att skriva rätt" ger goda råd när det gäller uppsatsskrivning i juridik. Boken har ett praktiskt fokus och innehåller en mängd konkreta exempel. Den tar upp olika aspekter kring själva skrivprocessen och lägger dessutom stor vikt vid frågor kring språkhantering och formalia. Boken behandlar akademiskt uppsatsskrivande på svenska och riktar sig i första hand till studenter som skriver uppsats på juristprogrammet och andra juridiska utbildningar. Framställningen bygger på författarnas mångåriga erfarenhet av att handleda och bedöma uppsatser på olika nivåer på juristprogrammet vid Juridiska fakulteten vid Lunds universitet. Detta är den andra och reviderade upplagan av boken.

På eftermiddagen den 2 mars 1917 klev den 30-åriga advokaten Eva Andén upp i talarstolen i riksdagens andra kammare. Hon var inbjuden att kommentera ett nytt lagförslag, vilket var uppseendeväckande på två sätt: dels var det första gången en kvinna talade i riksdagen, dels talade Andén utifrån juridisk yrkeserfarenhet. Idag är kvinnorna i klar majoritet på juristutbildningarna, men på Eva Andéns tid såg det annorlunda ut. Visserligen fick kvinnor lov att studera juridik vid universiteten från 1870-talet och framåt, men hindren på vägen till en karriär var många och handlade om både lagstiftning och attityd. Som Sveriges första kvinnliga advokat fick Eva Andén ta emot dödshot när hon förespråkade reformer av äktenskapslagstiftningen. I Besvärliga fruntimmer! får vi följa ett stort antal personöden från den tid då kvinnor fick kämpa sig fram på den juridiska banan. Elsa Trolle Önnerfors ger här den första övergripande skildringen av hur kvinnliga jurister slog sig in på arbetsmarknaden under en tidsperiod som sammanfaller med såväl Sveriges demokratisering som kvinnans frigörelse.

På eftermiddagen den 2 mars 1917 klev den 30-åriga advokaten Eva Andén upp i talarstolen i riksdagens andra kammare. Hon var inbjuden att kommentera ett nytt lagförslag, vilket var uppseendeväckande på två sätt: dels var det första gången en kvinna talade i riksdagen, dels talade Andén utifrån juridisk yrkeserfarenhet. Idag är kvinnorna i klar majoritet på juristutbildningarna, men på Eva Andéns tid såg det annorlunda ut. Visserligen fick kvinnor lov att studera juridik vid universiteten från 1870-talet och framåt, men hindren på vägen till en karriär var många och handlade om både lagstiftning och attityd. Som Sveriges första kvinnliga advokat fick Eva Andén ta emot dödshot när hon förespråkade reformer av äktenskapslagstiftningen. I Besvärliga fruntimmer! får vi följa ett stort antal personöden från den tid då kvinnor fick kämpa sig fram på den juridiska banan. Elsa Trolle Önnerfors ger här den första övergripande skildringen av hur kvinnliga jurister slog sig in på arbetsmarknaden under en tidsperiod som sammanfaller med såväl Sveriges demokratisering som kvinnans frigörelse.

Ordet ”testamente” förekom för första gången i svenska sammanhang vid mitten av 1100-talet. Under medeltiden användes testamenten huvudsakligen för gåvor till kyrkan, men under 1600-talet förändrades tillämpningen. Upprättandet av ett testamente blev istället, på samma sätt som idag, en möjlighet för den enskilde att själv bestämma över fördelningen av den egna egendomen vid ett framtida arvskifte. Användningen av testamenten ökade kraftigt i Sverige under andra hälften av 1600-talet. Det var framför allt adeln som använde institutet som en rättslig strategi för att hålla samman förmögenheten inom familjen. Ett problem i sammanhanget var dock att testamentsinstitutet var föga reglerat i de medeltida lagarna. Detta, i kombination med en markant ökning av testamentsmål, medförde stora problem för rättsväsendet under stormaktstiden. Hur gick domstolarna till väga för att lösa de uppkomna tvisterna och fylla luckorna i de gamla knapphändigt skrivna lagarna? I föreliggande avhandling undersöker författaren hur Svea hovrätt, den äldsta av de svenska hovrätterna, hanterade testamentstvister under perioden 1640-1690. I fokus för undersökningen, som huvudsakligen bygger på källmaterial från hovrättens dömande verksamhet, står hovrättens rättsbildande funktion. Vilka rättskällor och vilka rättsliga argument använde sig rättens ledamöter och de rättssökande parterna av för att motivera rätten att testamentera, trots avsaknaden av lagar på området? Elsa Trolle Önnerfors är verksam som forskare och lärare vid Juridiska fakulteten, Lunds universitet. Boken är en reviderad version av hennes doktorsavhandling från 2010.