Emil Elgebrant

Intresset för olika kryptovalutor har ökat lavinartat sedan Satoshi Nakamoto gav ut sin text Bitcoin: A Peer-to-Peer Electronic Cash System 2009. Betalningar med bitcoins och andra liknande betalningsmedel har dock visat sig ställa flera befintliga rättsliga lösningar och förklaringsmodeller på sin spets. Hur väl fungerar det nuvarande rättsliga systemet för att hantera nya anonyma betalningsmedel som kryptovalutor? Vilka rättsliga metoder blir nödvändiga att tillämpa vid skilda rättsliga konfliktsituationer? Boken Kryptovalutor analyserar hur förmögenhetsrättsliga, obeståndsrättsliga, redovisningsrättsliga och skatterättsliga frågeställningar förhåller sig till de här betalningsmedlen med särskild hänsyn till deras särart som förmögenhetsobjekt. En övergripande slutsats i boken är att kryptovalutornas anonyma karaktär leder till ett ökat behov av välförankrad fiktions- och analogiargumentering i flera rättsliga sammanhang. Boken vänder sig inte bara till dem som har ett intresse eller behov av att veta mer om den rättsliga hanteringen av kryptovalutor, utan även till alla som har ett allmänt intresse av rättsvetenskaplig grundforskning.

Ur förordet: Med anledning av att Ingrid Arnesdotter blivit pensionär vill vi, några av hennes juristvänner som arbetar eller har arbetat vid Linköpings universitet, fira henne med en liten skrift. Många fler är förstås de forskare, lärare och studenter som under åren fått del av Ingrids stora skarpsinne, energi, planeringsförmåga och villighet att lämna kloka råd i forsknings- och undervisningsfrågor. Hennes talang för att tänka nytt och genomföra dessa idéer är kanske den egenskap vi som arbetat nära henne – Sveriges första professor i affärsrätt och Linköpings universitets första professor i juridik – mest har beundrat. Det tydligaste resultatet av denna egenskap är de två affärsjuridiska programmen här vid Linköpings universitet. De hade varken funnits eller blivit sådana framgångar utan Ingrids högst betydande insatser. Att Ingrid vid sidan av att vara juris doktor också är ekonom (Handelshögskolan i Göteborg) och har arbetat som chefsjurist på bank (Sparbanksvärlden) har med all säkerhet präglat hennes sätt att verka i den akademiska världen, inte minst uttryckt i ett i hög grad proaktivt perspektiv på rätten och i hennes nydanande forskning kring moderna betalningsmetoder. Egentligen känns det paradoxalt att skriva förordet till en sådan här bok just nu, för Ingrid arbetar oförtrutet vidare för forskning och undervisning här vid universitetet. Och får vi som vi önskar, fortsätter hon med det länge till! Jan Kellgren och redaktionskommittén Innehåll: Produkt, utbud och efterfrågan – ett tema och en policy för bolagsrättslig lagstiftningsteknikJan Andersson Mervärdesskatterättslig klassificeringsproblematik ställs på sin spets vid transaktioner av utsläppsrätter och elcertifikatEmil Elgebrant Absolut prejudikatsplikt och förutsebarhet – nödvändiga ingredienser för rättssäkerhet? Anders Heiborn Från JÖK till Affärsjuridiska program – om juridikämnets framväxt vid Linköpings universitet Georg Hellgren Något om skadestånd för skador orsakade av häst Anders Holm Amerikansk övervakning av europeiska värdepappersmarknader – särskilt om tillämpningen av rule 10 (b) 5 efter Dodd-Frank ActElif Härkönen Preskription – ett rättsligt institut med ett eget liv? Herbert Jacobson På vilka sätt behöver den som upprättar eller granskar årsredovisningar kunna juridik? Jan Kellgren Einführung in das schwedische Kartellrecht mit VertiefungshinweisenJohannes Lerm Att hantera omständigheterAndreas Norlén Dold samäganderätt till fast egendom – kan anspråket preskriberas? Monica Persson Välfärdsrättens tillkomstJohanna Schiratzki och Ann-Christine Petersson Hjelm Om skillnader mellan att undervisa universitetsstudenter respektive kursdeltagare från näringslivetÅsa Skoglund Entreprenörens ansvar och försäkringsplikt enligt byggsektorns avtal AB 04 i fråga om skada som inträffar under entreprenadtiden. Harald Ullman PengarKarin Wallin- Norman Patent Infringement – Reliance on the Safe Harbor Exception Does Not Ensure a Free Ride Prior to Regulatory ApprovalLi Westerlund Allemansrätten och bärplockning i kommersiella sammanhangÅsa Åslund

Det var nog få som anade omfattningen av de rättsliga problem som visat sig uppstå då lagstiftaren införde olika former av s.k. marknadsbaserade styrsystem (handel med utsläppsrätter, handel med elcertifikat m.fl.). Dessa styrsystem innehåller ofta en handlande komponent, ett handelsobjekt (utsläppsrätt, elcertifikat etc.). Denna avhandling behandlar särskilt frågor med anknytning till ägande och värde av detta handelsobjekt. En av de övergripande frågor som har ställts, både nationellt och internationellt, är: Vad är det lagstiftaren har skapat? Är handelsobjektet en rättighet, en fordran, ett finansiellt instrument eller skall det liknas vid en valuta? I avhandlingen analyseras ingående de sakrättsliga, redovisningsrättsliga och skatterättsliga regler som berörs då frågor om ägande och värde av handelsobjektet aktualiseras. En av slutsatserna som dras är att det är den rättsliga klassificeringen i skilda sammanhang som visat sig vålla avgörande följdproblem. Utsläppsrätter, elcertifikat och andra former av liknande handelsobjekt är här för att stanna, i en eller annan form. Den rättsliga osäkerheten om hur handelsobjekten skall behandlas har visat sig kosta tid och pengar för lagstiftare, myndigheter och aktörer på marknaden, både nationellt och internationellt. Handeln med olika former av handelsobjekt är omfattande och omsättningen av utsläppsrätter, enbart inom EU ETS, var år 2010 92 miljarder Euro. Avhandlingens gränsöverskridande karaktär har skapat ett perspektiv på uppkomna frågeställningar som inte är möjlig genom studier av enskilda rättsområden. Denna metod har visat sig särskilt värdefull då nya rättsfigurer introduceras i ett befintligt rättssystem. Emil Elgebrant är verksam som forskare vid Juridiska instutionen vid Stockholms universitet och är lärare och forskare vid avdelningen för rätt och rättsfilosofi vid Linköpings universitet.