Emilie Flygare-Carlén

Bli med på en spennende reise til 1840-tallets Stockholm. Guide på turen er en av Sveriges mest leste forfattere, Emilie Flygare-Carlén. Høyt verdsatt i sin samtid, men i dag på det nærmeste glemt. Om det ikke var for 200-års-jubiléet for hennes fødsel i 2007, da litteraturjournalisten Monica Lauritzen presenterte forfatterens liv og verk i en mer enn 500 siders biografi. Hovedansvaret for nedvurderingen av Emilie Flygare-Carlén som forfatter tilskriver Monica Lauritzen litteraturprofessor Henrik Schück, som i sin litteraturhistorie fra 1930 gjorde henne til en ren underholdningsforfatter. Når han i andre opplag av boka blant annet begrunnet dette med at Emilie Fligare-Carlén kun skrev for å skaffe penger, og at hennes popularitet skyldtes hennes vakre utseende, sier det noe om sakligheten i vurderingen. I dag forskes det på nytt i forfatterskapet. Ikke minst revurderes den negative litterære kritikken fra mellomkrigstiden ved å lese bøkene i et feministisk perspektiv. Et bidrag til den gryende renessansen for Emilie Flygare-Carléns forfatterskap står også dosent Göran Hägg for. I sin «Den svenska litteraturhistorien» fra 1996 sammenlikner han henne med Selma Lagerlöf og Hjalmar Söderberg. «Kamrer Lassman - Så som gammal ungkarl och äkta man - teckning ur stockholmslifvet» er Emilie Flygare-Carléns niende roman, og den første fra Stockholm, som hun flyttet til fra Strömstad i 1839. Hennes biograf fra 1932, Alf Kjellén, karakteriserer boka som den første humoristiske Stockholmsroman som er skrevet. Selv om han antyder at mye av innholdet i boka er formidlet henne av ektemannen, litteraten John Gabriel Carlén. Det er imidlertid åpenbart et kvinneblikk som viser oss den halvgamle ungkaren som forgjeves søker en passende ektemake, og til sist bestemmer seg for å overlate valget til skjebnen, og ekte den første og beste kvinne han møter - som er hans nittenårige kusine. Samlivet mellom det ulike paret utvikler seg gradvis til en tragikomedie.

På sin bröllopsnatt bestämmer sig Lavinia och Ludvig föratt skiljas, men för att undvika skandal kommer de överens om att leva tillsammans som vänner i ett årinnan skilsmässan. Genom det ovanliga arrangemanget får Lavinia ett förhandlingsläge som var få kvinnorförunnat i 1800-talets Sverige. En erotisk och intellektuell spänning växer fram mellan makarna och Emilie Flygare Carlén väver in beskrivningen av relationen i en diskussion om kärlekens och tvåsamhetens villkor. Förordet är skrivet av Maria Löfgren, fil dr. i litteraturvetenskap, vars avhandling undersöker Flygare-Carléns 1840-talsromaner.