Emma Ek Österberg

Förvaltningar har krävande uppgifter. Att även leva upp till värden om demokrati, rättssäkerhet och effektivitet är inte enkelt. Samtidigt vet vi att en pålitlig och icke-korrupt förvaltning som verkar i medborgarnas tjänst är ovärderlig. En väl fungerande förvaltning utgör ett slags samhällelig guldreserv. I den här boken redovisar ett tjugotal forskare studier av förvaltningens roll i samhället. I korta och kärnfulla kapitel visar forskarna vilka strömningar som finns i förvaltningen i dag, och hur dessa påverkar tjänstemännen och styrningen. Boken är tänkt att användas dels i utbildningar för studenter i offentlig förvaltning och andra samhällsvetenskapliga ämnen, dels i utbildningar för praktiker i statliga, regionala och kommunala förvaltningar. Boken kan också med fördel läsas av alla andra som vill veta mer om förvaltningen i samhället.

Under de senaste årtiondena har användningen av olika granskningsformer för att undersöka, kontrollera och bedöma resultatet av offentlig politik ökat lavinartat. I Sverige och i andra länder investerar regeringar omfattande resurser och politisk tilltro till granskningars positiva effekter. Men vad innebär all denna granskning? Hur är det tänkt att olika former av granskning ska fungera? Är granskning alltid av godo? I Uppdrag offentlig granskning beskrivs, jämförs och analyseras fem granskningsformer: tillsyn, revision, utvärdering, ackreditering samt kvalitets- och rankningssystem. Jämförelsen sker med avseende på gemensamma kännetecken och specifika särdrag, orsaker till varför användningen har ökat samt vilka problem de olika granskningsaktiviteterna antas vara en lösning på. I boken problematiseras och diskuteras också granskningsfenomenets orsaker och funktioner i ett nutida samhälleligt och demokratiteoretiskt perspektiv. Särskild uppmärksamhet riktas mot de effekter, både positiva och negativa, som granskning av offentlig politik och verksamhet kan få för ansvarsutkrävande, verksamhetsutveckling och förtroendet för det demokratiska systemet. Boken vänder sig i första hand till studenter i offentlig förvaltning och statsvetenskap, men också till studenter i andra samhällsvetenskapliga ämnen som till exempel socialt arbete, företagsekonomi, sociologi samt till anställda i kommuner och stat med intresse för granskningens teori och praktik.

Inköp och upphandling är en viktig och växande verksamhet i offentlig sektor. Offentliga organisationer upphandlar varje år varor och tjänster för nära 900 miljarder kronor. Den stora köpkraften innebär samtidigt stora möjligheter att påverka utvecklingen av marknader och samhälle. Därför görs många försök att förändra och förnya den offentliga upphandlingen som verktyg för styrning. I den här boken diskuteras den offentliga upphandlingens potential och begränsningar, vad styrning med upphandling egentligen innebär och hur den görs möjlig. Boken manar till en insiktsfull och kritisk diskussion om vad det betyder att det offentliga i ökad grad förväntas styra samhällsutvecklingen i rollen som köpare.

Som chef i offentlig verksamhet hanterar man komplexa, otydliga och potentiellt konfliktfyllda situationer och sammanhang. Det är ett annorlunda ledarskap som sällan beaktas i den moderna ledarskapslitteraturen. Den är ofta inriktad på privat sektor och tar det vinstdrivande företaget eller föreningslivet som utgångspunkt, inte sällan som enkla recept på snabba framgångar utifrån nordamerikanska förhållanden. Som chef inom eller ledare av offentlig verksamhet i Sverige verkar man under andra villkor. Här finns ett växelspel mellan politisk ledning och förvaltningsledning att ta hänsyn till. Av offentliga företrädare förväntas också transparens i förhållande till det övriga samhällslivet. Det offentliga ledarskapet är stundtals motsägelsefullt och utsatt för krav som ofta är svåra att förena. Ett annorlunda ledarskap är en bok om och för chefer i svensk offentlig verksamhet. Ambitionen är att underlätta för läsaren att tänka mer nyanserat kring ledarskap i offentlig sektor, oavsett om läsaren är student eller redan verksam chef.

Trafikverkets uppgift är att med ett trafikslagsövergripande perspektiv ansvara för långsiktig planering och utbyggnad av transportsystemet för väg- och järnvägstrafik samt sjö- och luftfart. Det praktiska arbetet utförs dock inte inom myndigheten då Trafikverket, från och med 2010 och på regeringens uppdrag, är en renodlad beställarorganisation. Det betyder att staten lämnat över till marknaden det marknaden anses sköta bäst samtidigt som Trafikverket, i sin roll som beställare, ska stå för kravformulering och uppföljning. Men hur beskriver och förverkligar Trafikverket den renodlade beställarrollen? Och vad betyder det för processer och relationer mellan Trafikverket och övriga aktörer – stora och små entreprenörer – på den marknad där trafikpolitiken ska realiseras? Emma Ek Österberg är fil. dr i offentlig förvaltning och verksam vid Förvaltningsakademin, Södertörns högskola samt vid Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet.