Emma Holmqvist

Mänskliga rättigheter i det lokala Sverige behandlar frågor om det ansvar som det allmänna har på lokal och regional nivå för att säkerställa respekten för de mänskliga rättigheterna. Ledande forskare inom fältet förklarar och diskuterar frågan om vad de mänskliga rättigheterna innebär rättsligt, politiskt och etiskt i en lokal kontext. Flera grundläggande rättighetsperspektiv relateras till konkreta former av det offentliga uppdraget. Både internationella åtaganden och svensk rättslig reglering relateras till det ansvar som legitim förvaltning av demokratin innebär. Vad kräver respekten för de mänskliga rättigheterna av det offentliga Sverige i det lokala och regionala sammanhanget? Hur arbetar vi i praktiken så att de mänskliga rättigheterna skyddar individer och stärker demokratin och rättsstaten? Författarna diskuterar dessa och andra frågor i en tydlig relation till nutida forskning och konkreta exempel. En av den demokratiska rättsstatens viktigaste uppgifter är att garantera skyddet av mänskliga rättigheter som dessa definieras i lagar och konventioner. Regeringsformen, liksom flera internationella instrument, tillförsäkrar medborgarna ett på många områden starkt rättighetsskydd. Detta är ett uttryck för vad som brukar kallas rättssäkerhet. Den enskilde ska bland annat åtnjuta skydd mot det offentliga styrets maktutövning. Grundläggande principer är allas likhet inför lagen och möjligheten att få sin sak prövad i rättvis rättegång. Ur förordet av Anne Ramberg

Alla behöver någonstans att bo. Bostaden är så central för vår välfärd att vi ser den som en mänsklig rättighet. Bostadsfrågan skär in i flera olika politikområden och kan diskuteras från vitt skilda utgångspunkter. Var – och hur – vi bor påverkar i hög grad vårt handlingsutrymme och våra framtidsutsikter. De ojämlika förutsättningarna på bostadsmarknaden är en av de tydligaste klassmarkörerna i dagens Sverige. I antologin "Allas rätt till bostad" analyserar 28 bostads- och urbanforskare från olika akademiska discipliner svensk bostadspolitik, dess förutsättningar, historiska utveckling och konkreta resultat. En socialt medveten bostadspolitik behöver inte minst förhålla sig till den växande ojämlikheten i det svenska samhället. Men den bostadspolitik som har förts, med privatiseringar och vinstkrav även på offentligt ägda bolag, har tvärtom fått klyftorna att växa. Hyresrätten är till exempel idag klart missgynnad jämfört med bostadsägandet. Antologins texter diskuterar också – bland mycket annat – den betydelse bostadsbidraget, besittningsskyddet, byggindustrin och barnkonventionen kan ha i ett vidare bostadspolitiskt perspektiv. Bostadspolitiken är en ödesfråga för många människor och för ett demokratiskt samhälle. Antologin visar att det krävs mer debatt och politisk fantasi och större rättvisa i bostadsfrågan än vi ser i dag. I antologin medverkar Karin Backvall, Bo Bengtsson, Peter Englund, Stina Fernqvist, Marie Flinkfeldt, Martin Grander, Kristina Grange, Jennie Gustafsson, Alexander Hellquist, Nils Hertting, Tim Holappa, Markus Holdo, Ståle Holgersen, Emma Holmqvist, Defne Kadioglu, Ilhan Kellecioglu, Ann Legeby, Anna-Sara Lind, Hans Lind, Carina Listerborn, Elisabet Näsman, Dominika V. Polanska, Emil Pull, Hannes Rolf, Tove Samzelius, Matilda Sandberg, Maria Wallstam och Stig Westerdahl. Samtliga är verksamma vid svenska lärosäten.

Hur har invandrings- och integrationspolitiken sett ut och hur har den påverkat nyanländas situation på bostadsoch arbetsmarknaden? Har bostadens placering betydelse för utrikes föddas chanser att få jobb? Och på vilket sätt påverkas integrationsprocesserna av organisationer, med sina praktiker, och migranterna själva? Organisation av arbetsmarknads- och bostadsintegration är en översikt över tidigare forskning om organisation av invandring och integration, utrikes föddas och särskilt nyanländas boende och arbete. Författarna, som representerar tre discipliner, menar att dessa samhällssfärer måste sättas i relation till varandra och att lyckad integration kräver kontinuerlig samverkan mellan staten, kommunerna, näringslivet och individerna. Emma Holmqvist är fil.dr och forskare i kulturgeografi vid Uppsala universitet, Vedran Omanovic är ek.dr och universitetslektor i företagsekonomi vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet och Susanne Urban är universitetslektor och docent i sociologi vid Uppsala universitet. Rapporten är en del av SNS forskningsprojekt »Lärdomar om integration«.