Emma Strollo

I samband med att ett skatteavdrag för rengöring, underhåll och tvätt (det så kallade RUT-avdraget) infördes 2007 började en intensiv debatt om hushållstjänster i Sverige. Idag subventioneras RUT-tjänsterna med ungefär 1,5 miljarder kronor av skattemedel. RUT har blivit en del av många människors vardag och har medfört stora förändringar i svenskt familje- och arbetsliv. Hur ser då förhållandena ut för dem som arbetar på den växande hushållstjänstemarknaden? Har de svarta arbetena blivit vita, som tanken var? Vad betyder det att äldre övergår från att vara mottagare av omsorg till att bli kunder på en marknad för hushållstjänster? Finns det några likheter mellan dagens hushållstjänster och det arbete som tyska hembiträden utförde i Sverige på 1950-talet? Hur resonerar svenska kvinnor bosatta i utlandet kring social jämlikhet och hushållsarbetares rättigheter, när de själva får rollen som arbetsgivare? Om dessa och andra relaterade frågor handlar denna bok, med bidrag av landets främsta forskare på området: sociologer, statsvetare, historiker, genusvetare, arbetsrättsjurister och antropologer från en rad svenska universitet. De utforskar vad som händer på hushållstjänstemarknaden och följer särskilt de internationella sambanden. Även den växande efterfrågan på hushållstjänster i resten av världen diskuteras, med fokus på migration och internationell arbetsfördelning. Boken återger många olika erfarenheter och perspektiv här får såväl nystartade städentreprenörer som hushållsarbetare i exil och andra inblandade aktörer komma till tals. Omslagsbild © Helena Joelsson

Efter andra världskriget kom ett stort antal tyska kvinnor till Sverige för att arbeta. Arbetskraftsinvandringens historia i Sverige brukar främst handla om mäns invandring till industrin, men i själva verket var det kvinnor som stod för ungefär 60% av arbetskraftsinvandringen från Tyskland fram till mitten av 1950-talet. Enligt en tillfällig lag anvisades kvinnorna till hembiträdesarbete under två år innan de kunde söka andra anställningar. Detta obeforskade område tar sig genusvetaren Emma Strollo an i sin avhandling byggd på djupintervjuer med tyskfödda kvinnor om deras erfarenheter av att arbeta i svenska hem. Med utgångspunkt i forskningsfältet muntlig historia görs en tvärvetenskaplig och intersektionell analys av kvinnornas narrativ om migrationen från Tyskland och arbetet som hembiträde. Både berättelserna och berättandet om hembiträdestiden ses i förhållande till olika kontexter som modernitet, den dåtida bilden av Sverige och den så kallade tyska skulden efter kriget. På så sätt skildrar Det städade folkhemmet såväl hur det förflutna kan betraktas med nya ögon som hur olika exkluderingsmekanismer samverkar och skapar hierarkier och skillnader mellan individer och på arbetsmarknaden, inom politiken och i lagstiftningen.