Enrique Pérez

Under de senaste decennierna har Sverige kommit att präglas av ökad social och ekonomisk ojämlikhet. Ojämlikheten har förstärkts av att det svenska välfärdssystemet har försvagats. Otrygga arbetsförhållanden och försämrat skydd vid arbetslöshet och sjukdom har lett till en ökad social utsatthet för allt fler grupper. Social utsatthet ses i boken som en process som skapas och kan förstärkas eller minska under livets gång. Det kan handla om att vara nyanländ flykting, om att växa upp under svåra ekonomiska omständigheter eller att uppleva maktlöshet och exploatering på arbetsmarknaden. Utsattheten kan också uppstå i samband med missbruk, funktionsnedsättning eller åldrande. Denna antologi består av fjorton kapitel skrivna av forskare vid Malmö högskola. Bokens första två delar beskriver hur människor, inom områden som är viktiga för socialt arbete, har påverkats av de senaste decenniernas samhällsförändringar. I den sista delen diskuteras nya metoder i socialt arbete, men även hur det sociala arbetet påverkas av hård ekonomisk styrning, stela organisatoriska strukturer och förenklade kategoriseringar av klienter. Författarna är överens om att det sociala arbetet bör engagera sig strukturellt, lokalt, nationellt och globalt, för att motverkasociala orättvisor, diskriminering och främlingsfientlighet.

FoU-rapport (Hälsa och samhälle), 2014:1. Syftet med den här studien är att sätta fokus på vilket sätt socialtjänsten arbetar med hedersrelaterade frågor, och att på ett kvalitativt sätt studera hur socialsekreterarna resonerar kring problematiken – vad det är för typ av argumentation som förs när ärendet klassificeras som heder och skickas vidare till en utredning, vad är det som utreds, och hur argumenteras det när utredningen handlar om barn som tillhör invandrarfamiljer? Det finns många uppfattningar om vad och hur socialtjänsten gör i mötet med sina klienter. När det gäller frågan om hedersrelaterade konflikter finns det också olika uppfattningar. En grundläggande definition av hedersrelaterat våld och förtryck som många rapporter och handböcker – och även Länsstyrelsen – använder sig av, är FN:s definition av hedersvåld. Den betonar att våldet och förtrycket uppmuntras och stöds av ett kollektiv som ett led i ett strukturellt och institutionaliserat förtryck mot kvinnors sexualitet (Gill, Begikhani & Hague, 2012. Johnsson–Latham, 2005). Definitionen kan förstås i ett socialt sammanhang där det råder åtskilda könsroller, och där våld och förtryck mot kvinnor är kollektivt och institutionellt sanktionerat. Frågan jag ställer mig är hur socialsekreterarna förhåller sig till definitionen i en svensk kontext. Andra frågor är: vad gör socialtjänsten i sådana fall som betecknas som hedersrelaterade? På vilket sätt särskiljer socialtjänsten frågan om hedersrelaterat våld? Och använder sig socialsekreterarna som utreder frågan i så fall av speciella metoder?