Erik Åsard

Författaren analyserar grunddragen i det konspiratoriska tänkandet och berättar om konspirationsteorier i historien. Det centrala i boken är ett antal konspirationsteorier om morden på John F. Kennedy och Olof Palme.

»Detta är historia i skala 1:1, och eftersom Åsard skriver så bra som han gör blir det faktiskt mycket spännande – trots att vi alla vet hur det slutar.« Svenska Dagbladet»En både läsvärd och medryckande redogörelse för Weimarrepublikens nedgång och fall, saklig och kortfattad utan onödigt tyngande detaljer och utvikningar.« Dagens NyheterDen tyska Weimarrepubliken varade i blott fjorton år men efterlämnade ett politiskt och kulturellt arv som i hög grad påverkar oss än i dag. Den började som ett demokratiexperiment efter första världskriget och slutade med att Adolf Hitler och nazisterna gavs tillträde till makten den 30 januari 1933, ett datum som i efterhand framstår som seklets mest ödesdigra. Historiker och statsvetare har länge frågat sig hur maktövertagandet kunde ske i ett så rikt och avancerat land, med ett kulturliv som väckte beundran i omvärlden. Varför gav de gängse konservativa krafterna efter och släppte fram Hitler? Hur kom det sig att så många missbedömde och underskattade honom? Varför var inte motståndet starkare? I Hitlers väg till makten belyser statsvetaren Erik Åsard dessa frågor utifrån aktuell forskning och pekar på hur utvecklingen under Weimarepoken sänder en varningssignal till oss genom historien. Finns det lärdomar vi kan dra av det tyska exemplet? Och vad kan hända i vår tid om vi tar vunna demokratiska landvinningar för givna?

På kvällen den 11 maj 1960 genomförde en israelisk kommandogrupp från Mossad århundradets mest spektakulära kidnappning. Den nazistiske SS-officeren Adolf Eichmann greps i kvällsmörkret utanför sin bostad i en förort till Buenos Aires, där han levde under falsk identitet. Kidnappningen blev en världssensation och följdes av en lika uppmärksammad rättegång i Jerusalem, som avslöjade vidden av de brott som Eichmann hade gjort sig skyldig till som Förintelsens organisatör. I Operation Eichmann berättar statsvetaren Erik Åsard initierat och och spänningsfyllt om hur planeringen och infångandet gick till. Han redogör även ingående för Eichmanns roll i Förintelsen och avslöjar något som länge har varit en gåta: Vem var den hemliga källa som ledde till att Eichmann äntligen kunde gripas efter 15 år på rymmen? Fallet Eichmann har länge använts för att försöka förstå drivkrafterna bakom nazisternas folkmord, men också av krafter som vill förneka dess existens. Boken innehåller därför även en kritisk genomgång av några av vår tids ledande Förintelseförnekare. I ett debattklimat präglat av konspirationsteorier, lögner och sakfel argumenterar författaren för vikten av att bedriva källkritik, att bemöta faktaförvrängare och att stå upp för det rationella tänkandet.

På kvällen den 11 maj 1960 genomförde en israelisk kommandogrupp från Mossad århundradets mest spektakulära kidnappning. Den nazistiske SS-officeren Adolf Eichmann greps i kvällsmörkret utanför sin bostad i en förort till Buenos Aires, där han levde under falsk identitet. Kidnappningen blev en världssensation och följdes av en lika uppmärksammad rättegång i Jerusalem, som avslöjade vidden av de brott som Eichmann hade gjort sig skyldig till som Förintelsens organisatör. I Operation Eichmann berättar statsvetaren Erik Åsard initierat och och spänningsfyllt om hur planeringen och infångandet gick till. Han redogör även ingående för Eichmanns roll i Förintelsen och avslöjar något som länge har varit en gåta: Vem var den hemliga källa som ledde till att Eichmann äntligen kunde gripas efter 15 år på rymmen? Fallet Eichmann har länge använts för att försöka förstå drivkrafterna bakom nazisternas folkmord, men också av krafter som vill förneka dess existens. Boken innehåller därför även en kritisk genomgång av några av vår tids ledande Förintelseförnekare. I ett debattklimat präglat av konspirationsteorier, lögner och sakfel argumenterar författaren för vikten av att bedriva källkritik, att bemöta faktaförvrängare och att stå upp för det rationella tänkandet.

»Utifrån sin breda erfarenhet ger Åsard utmärkta analyser av Trumps väljarbas, det republikanska partiets omvandling, de många samhällsproblemen, affärerna , samt en trolig förklaring till undfallenheten gentemot Ryssland Denna lättlästa och genomarbetade bok vänder sig till en bred allmänhet. Med lögnen som vapen ger utomordentligt god information om valet som Åsard anser kan avgöra USA:s och på sikt vår egen framtida kurs. Helhetsbetyg 5/5, briljant.« Christer Olsson, BTJVärlden skakades om när Donald Trump valdes till USA:s president 2016. Ytterst få experter förutsåg att en man utan politisk erfarenhet och med ett dubiöst rykte som fastighetsmagnat skulle nå landets högsta post efter en valkampanj präglad av lögner, smutskastning och bisarra utspel. I boken Med lögnen som vapen berättar USA-kännaren Erik Åsard om Trump, hans kärnväljare och om det republikanska partiets omvandling. Författaren resonerar också kring USA:s största samhällsproblem i dag fattigdom och växande ojämlikhet, sjukvårdskris, rasism och polarisering. Kan USA förbli ett av de friaste och mest öppna länderna i världen om Donald Trump får regera i fyra år till? Kommer landet att utvecklas i mer auktoritär riktning och vad händer när tron på den amerikanska drömmen snabbt avtar? Erik Åsard, professor emeritus i Nordamerikastudier, är i höst aktuell med ännu en rykande aktuell bok om världens supermakt nummer ett.

»Martin Gelins och Erik Åsards fallstudier av Polen, Ungern och USA övertygar. Inte för att de avslöjar något som tidigare varit okänt, utan för att de identifierat och kondenserat vissa oroande tendenser. Deras bok är i första hand en klar, tydlig och övertygande genomgång av det hot som ligger i högerpopulismens dna.« Göteborgs-PostenEtt spöke från det förflutna hemsöker stora delar av världen: högerpopulismen. Alltsedan början av 2000-talet har populistiska partier gått starkt framåt inte bara i Europa utan även i övriga världen. Framgångarna har i många fall ritat om ländernas politiska landskap och skapat nya ledarfigurer som Viktor Orbán i Ungern, Rodrigo Duterte i Filippinerna och Donald Trump i USA. Martin Gelins och Erik Åsards högaktuella bok Hotet mot demokratin är en skarpsynt skildring av högerpopulismens återkomst. Hur påverkas den liberala demokratin i Europa och USA? Är högerpopulismen ett reellt hot mot demokratin? Och hur klokt är det av vänstern att tävla med högern i grenen populism? Martin Gelin, DN:s korrespondent i New York, och Erik Åsard, professor emeritus i nordamerikastudier, ger oss en djupare förståelse för ett samtida fenomen som i hög grad har satt agendan för det politiska samtalet. Fler pressröster om boken: »I takt med att exempel läggs till exempel sjunker det in. Allvaret. Vidden av den högerpopulistiska våg som sveper fram över världen. Jämförelsen mellan de tre länderna gör att man förstår vad som står på spel. Att det är själva demokratin som är hotad. Inte bara perifert, utan i grunden.« Dagens Nyheter»En skrämmande berättelse om hur demokratin kan attackeras från insidan ... det är författarnas förmåga att gestalta allvaret i situationen som utgör bokens främsta styrka.« Tidskriften Respons»Boken ger en bra sammanfattning av diskussionen om populism liksom av den högerpopulistiska utvecklingen i dessa länder.« BTJ »Högerpopulismen är en fara för demokratin var den än sticker upp huvudet. I Polen, i Ungern, i USA, här hemma hos oss. Det är budskapet i denna bok som kommer i rättan tid.« Borås Tidning

»Martin Gelins och Erik Åsards fallstudier av Polen, Ungern och USA övertygar. Inte för att de avslöjar något som tidigare varit okänt, utan för att de identifierat och kondenserat vissa oroande tendenser. Deras bok är i första hand en klar, tydlig och övertygande genomgång av det hot som ligger i högerpopulismens dna.« Göteborgs-Posten Ett spöke från det förflutna hemsöker stora delar av världen: högerpopulismen. Alltsedan början av 2000-talet har populistiska partier gått starkt framåt inte bara i Europa utan även i övriga världen. Framgångarna har i många fall ritat om ländernas politiska landskap och skapat nya ledarfigurer som Viktor Orbán i Ungern, Rodrigo Duterte i Filippinerna och Donald Trump i USA. Martin Gelins och Erik Åsards högaktuella bok Hotet mot demokratin är en skarpsynt skildring av högerpopulismens återkomst. Hur påverkas den liberala demokratin i Europa och USA? Är högerpopulismen ett reellt hot mot demokratin? Och hur klokt är det av vänstern att tävla med högern i grenen populism? Martin Gelin, DN:s korrespondent i New York, och Erik Åsard, professor emeritus i nordamerikastudier, ger oss en djupare förståelse för ett samtida fenomen som i hög grad har satt agendan för det politiska samtalet.

Fängslande läsning om konspirationsteorier!» Kunskapsrikt och intressant … Åsards bok är tankeväckande i en tid då vi verkar ha allt lättare att tro på konspirationer och dåligt kontrollerade historier.« Dagens NyheterVem angav Anne Frank? Vad orsakade Dag Hammarskjölds död? Och vilka låg egentligen bakom terrorist-attackerna den 11 september 2001? Det är historiska gåtor som fortfarande debatteras och omgärdas av en mängd konspirationsteorier. Statsvetaren och författaren Erik Åsard skriver initierat och fängslande om bakgrunden till dessa fall, och dessutom om kidnappningen av Charles Lindberghs son, Rudolf Hess flygning till Skottland och mordet på John F Kennedy. Med nutida forskning som utgångspunkt redogör Åsard för de ledande konspirationsteorierna om fallen och ställer dem i kontrast till de faktiska händelseförloppen. Pressröster om boken:»Berättelserna är sakliga och livfulla … vilande på en gedigen grund av tidigare forskning.« Svenska Dagbladet»… mycket läsvärt … det är kloka resonemang.« Östra Småland»En fängslande bok om konspirationsteorier. Ämnet i sig är ju lockande och Åsard tar sig an sex spännande historiska fall … Det är en välskriven bok med ett lättillgängligt språk och där författaren ger en saklig analys av de faktiska omständigheterna kring varje enskilt fall.« Skaraborgs Allehanda»En spännande och läsvärd bok.« Hemmets Vän»En synnerligen aktuell bok på grund av de många konspirationsteorier som populariserats på senare år, inte minst genom internet. Erik Åsards bok är en saklig men läsvänlig och högintressant genomgång av exempelvis mordet på John F. Kennedy och terrorattackerna 9/11.« Bloggen Militärt med Gyllenhaal

USA är landet vi svenskar älskar att älska och hata. Så har det varit i över två sekler. Vi svenskar har, av historiska och andra skäl, en mycket nära relation till USA, ett förhållande som i intensitet bara kan jämföras med det vi har till våra nordiska grannländer. Sedan länge bär vi på såväl positiva som negativa känslor och åsikter om det stora landet i väster, skriver bokens redaktör Erik Åsard i Det blågula stjärnbaneret. Att USA har ett märkbart inflytande på det svenska samhället är lätt att konstatera. Vissa debattörer hävdar att det ständigt pågår en amerikanisering, andra pekar på en antiamerikanism med stämningar som lätt flammar upp. Bokens kompetenta forskare/skribenter visar att vårt land på många sätt är amerikaniserat, men enbart i vissa avseenden. Och den amerikanisering som förekommer har en tydlig svensk prägel. Författarna påtalar samtidigt den ­ambivalenta svenska inställningen till jättelandet i väster genom åren. Fascination och avståndstagande lever sida vid sida. Vi har fått åtskilligt västerifrån: en stor del av populärkulturen med film, musik och television; reklamens inverkan; journalistik och medier liksom modeller för företagande. Men kalla kriget, Vietnamkriget, Irakinvasionen och ­andra händelser där USA spelat en ledande roll har ofta väckt protester såväl på det officiella som på det folkliga planet. Attackerna den 11 september 2001 väckte å andra sidan djup sympati. Kluvenheten har varit särskilt tydlig inom försvars- och säkerhetspolitiken, där svenska regeringar länge hävdade en strikt alliansfri linje samtidigt som de nära samarbetade med USA och NATO. Erik Åsard, redaktör för boken, författare, professor och statsvetare; Wilhelm Agrell, professor i säkerhetsfrågor och författare, Lund; Ulf Jonas Björk, professor i mediekunskap i USA; Dag Blanck, chef för Nord­amerikainstitutet, historiker, Uppsala.

How do citizens and leaders in democratic nations communicate about their problems and prospects for the future? What can be learned from other nations about how to communicate in more effective and satisfying ways? These are important questions in an age of instant electronic communication in which the populations of the world's industrial democracies are wired for all manner of input. This book, first published in 1997, explores the institutional links between society and government that shape political communication. These regulators of national communication include parties and electoral representation systems, interest group processes, campaign finance mechanisms, and the media - factors that are familiar to anyone who follows politics yet that may not be recognized for their combined effects on the quality of political discourse. The authors show how these core elements of political systems affect the ways in which people communicate, and how effective that communication is at defining public problems and identifying workable solutions.

How do citizens and leaders in democratic nations communicate about their problems and prospects for the future? What can be learned from other nations about how to communicate in more effective and satisfying ways? These are important questions in an age of instant electronic communication in which the populations of the world's industrial democracies are wired for all manner of input. This book, first published in 1997, explores the institutional links between society and government that shape political communication. These regulators of national communication include parties and electoral representation systems, interest group processes, campaign finance mechanisms, and the media - factors that are familiar to anyone who follows politics yet that may not be recognized for their combined effects on the quality of political discourse. The authors show how these core elements of political systems affect the ways in which people communicate, and how effective that communication is at defining public problems and identifying workable solutions.