Erik Axel Karlfeldt

I denna helt unika antologi för barn i lågstadieåldern låter vi 60 dikter ur den glimrande svenska poesiskatten möta 15 nutida svenska illustratörer. Deras texter och bilder blir tillsammans en helt ny upplevelse som väcker nya tankar, initierar samtal och öppnar upp helt nya världar för såväl stora som små. En nyskapande och spännande poesisamling utgiven av Svenska Akademien! Svensk poesi handlar ofta om naturen och i den här antologin följer vi årets växlingar från skolstarten till sommaren. Men dikter är ju ett universellt språk som kan lyfta precis allt mellan himmel och jord: fotboll, kärlek, rädsla, döden, livet, mat, en trasig tallrik, ett skeppsbrott och miljoner år. Dikturvalet är gjort av Ann Boglind (f.d. lektor i svenskämnets didaktik vid Göteborgs universitet) och Anna Nordlund (docent i litteraturvetenskap och lektor i didaktik vid Uppsala universitet) och består av svenska dikter från 1600-talet och fram till idag. Medverkande poeter är: Emma Adbåge, Lisen Adbåge, Carl Jonas Love Almqvist, Bengt Cidden Andersson, Werner Aspenström, Kaj Beckman, Aase Berg, Bo Bergman Författare Erik Blomberg, Anna Rydstedt, Bruno K Öijer, Daniel Boyacioglu, Hjalmar Gullberg, Jila Mossaed, Mecka Lind, Nils Ferlin, Tomas Tranströmer, Anders Österling, Pär Lagerkvist, Tua Forsström, Ann Jäderlund, Barbro Lindgren, Brita af Geijerstam, Britt G Hallqvist, Elmer Diktonius, Gunnar Ekelöf, Harry Martinson, Ingrid Sjöstrand, Lennart Hellsing, Maria Wine, Mårten Melin, Siv Widerberg, Sonja Åkesson, Tage Danielsson, Karin Boye, Vilhelm Ekelund, Gustaf Fröding, Albert Teodor Gellerstedt, Verner von Heidenstam, Erik Axel Karlfeldt, Thekla Knös, Israel Kolmodin, Anna Maria Lenngren, Erik Lindorm, Harriet Löwenhjelm, Henry Parland, Gunnar Mascoll Silverstolpe, Edith Södergran. Henry Parland, August StrindbergMedverkande illustratörer är: Emma Adbåge, Lisen Adbåge, Elisabet Ericson, Sofia Falkenhem, Lotta Geffenblad, Hanna Gustavsson, Per Gustavsson, Joanna Hellgren, Jenny Karlsson, Hanna Klinthage, Johanna Kristiansson, Sara Lundberg, Sven Nordqvist, Anna Sandler, Erik Svetoft

Erik Axel Karlfeldt är en av våra mest folkkära lyriker. Hans dikter är älskade och lästa. Karlfeldts diktning är en del av det svenska kulturarvet. Karlfeldt tillhörde en bondesläkt, levde nära naturen och upplevde starkt det svenska odlingsåret och de olika årstidernas stämningar. En av hans inspirationskällor var den gamla svenska bondepraktikan. Låt klinga våra dagar är en kalender uppbyggd kring Karlfeldts dikter, så valda att de sammantaget ger en vältalig och nyanserad bild av ett årsvarv i nordisk miljö. Kalendern kan användas vilket år som helst. I anslutning till varje datum finns skrivrader för egna noteringar och uppgifter om namnsdagar, helgdagar och övriga högtider som är bundna till datum. Boken innehåller också en kort presentation av Erik Axel Karlfeldt samt dikt- och namnsdagsregister. Låt klinga våra dagar är illustrerad av Gunnar Brusewitz. Denna volym är en nyutgivning av den ursprungliga boken, som utgavs 1994. Förutom den tidigare boken i faksimiltryck finns nu även en inledande essä av litteraturvetaren Daniel Möller och efterord av Lars Falk, en av de ursprungliga redaktörerna.

Som titeln antyder innehåller Tidigt och sent Karlfeldts Ungdomsdiktning samt poesi som tillkom efter hans sista diktsamling, Hösthorn (1927). Merparten av dikterna i denna volym har av okänd anledning ej medtagits i de ”samlade dikter” som i olika utgåvor presenterats genom åren, vilket innebär att många av de här presenterade dikterna har förblivit okända. I avdelningen Tidiga dikter har den ursprungliga stavningen konsekvent bibehållits. Karlfeldts stavningsregler var delvis hans egna och det har därför ansets lämpligt att inte justera eller modernisera stavningen i dessa hans tidigaste alster, vilka företrädelsevis publicerades i olika tidningar.

Vid Svenska Akademiens högtidssammankomst 1909 läste Karlfeldt högt ur sitt verk om skalden Lucidor. Skriften ingår i akademiens handlingar från detta år, under titeln Minne av Lars Johansson (Lucidor). Först 1914 utgavs Karlfeldts Lucidormonografi, under namnet Skalden Lucidor; då i en illustrerad utgåva med omslagsvinjett av Albert Engström. Karlfeldts skildring är romantiserad och odlar myten om Lucidor som en föregångare till bohemtypen, som ”rusets och ruelsens” skald (Karlfeldts egen formulering).

Diktsamlingen Flora och Bellona utkom 1918 och var i stor utsträckning präglad av aktuella historiska händelser och rent lyriska partier. Det var en samling som gav den gemena lyrikläsaren gott om efterlängtad poetisk manna. Litteraturkritikern Olof Rabenius menade att:“Även i Flora och Bellona höras några praktfulla ödemarkshymner och stormsånger, som i välvda strofer och bågade rytmer bära hela vindfånget av Nordanskogens och Nordanlynnets anda.” I Flora och Bellona offras dansen och skrattet på fridens och fredens altare. Mästerstycket i diktsamlingen är ”Oxen i Sjöga”, en dikt som liksom muralmålningen består av flera bildlager. Här skildras en svunnen värld där nuet tränger sig på och motas bort igen.

Erik Axel Karlfeldts diktsamling Flora och Pomona publicerades första gången 1906. Ämneskällorna är fortsättningsvis naturen och kvinnan medan hans visdomsskrifter är bibeln och bondepraktikan. Här återfinns den äkte litteräre bonden utan medtävlare i litteraturen. Litteraturkritikern Erik Hedén skrev om samlingen att “Karlfeldts språk- och stämningsskala rör sig alltjämt efter den linje, som dragits af landtmannaskaldens själffödda natursinne och ytterligare bestämts af karaktärsdragen: manlig, gammalmodig och något lärd.”

Erik Axel Karlfeldt fick sitt publika genombrott 1901, med sin tredje diktsamling, Fridolins lustgård och Dalmålningar på rim. Här återkommer Karlfeldts idealiserade bild av sig själv, ungkarlen Fridolin, en blandning av odalbonde och kulturmänniska. Han älskar liksom Karlfeldt livets glädjeämnen, dansen, kvinnorna och naturen. Här anar man dock i flera dikter en melankolisk, harmsen, besviken skald. Där finns också dikter där han med humor betraktar sin inte alltför upplyftande situation. Dikterna i samlingen har en litterär prägel med ett språk inspirerat av Karl XII:s Bibel och Bondepraktikan. Karlfeldt lät sig inspireras av 1600-talsskalder som Wivallius, Stiernhielm och Lasse Lucidor och i dikterna finns också en rytm som hämtats från Bellman. Enligt Bo Bergman utgjorde samlingen ”en knippe af de vackraste och mest förtroende-ingifvande lifshymner i vår moderna lyrik”.

Fridolins visor och andra dikter är Erik Axel Karlfeldts andra diktsamling från 1898. Den kan betraktas som ett uppbrott från ungdomsdikterna, lärlingsarbetet i debuten. Nu började nya, sköna strängar ljuda, nu började stormen och lidelsen ta form. Litteraturkritikern Gösta Attorps har jämfört Karlfeldt med Carl Michael Bellman, och menade att “båda ha ett intuitionens, ett fantasiens underbara djupsinne, genom båda — och mest då naturligtvis genom Karlfeldt — talar blodets röst som aldrig annars i svensk dikt.” Han menade vidare att: “Vi ha i hela vår litteratur ingen mera nationell, mera svensk-germansk figur än denne Fridolin, där han under höstens tunga skyar vandrar på gamla stigar i gamla skogar, talande höga och hädiska och kostliga ord, sjungande sorgesånger och druckna visor.”

I Karlfeldts kvarlåtenskap återfanns ett för många okänt arbete, med titeln Henry Fielding – ett författarporträtt. Den brittiske dramatikern och författaren Fielding var verksam under 1700-talet. Texten, färdigställd 1898, var Karlfeldts licentiatavhandling. Bland Karlfeldtkännare var avhandligen till ämnet bekant, men ryktet hade låtit göra gällande att manuskriptet – på Karlfeldts egen begäran – hade förstörts. Verket utgör – vilket läsaren finner – inget komplett Fieldingporträtt utan avhandlar perioden före tillkomsten av Fieldings viktigaste verk, Tom Jones. Karlfeldts tanke lär ha varit att skriva en andra del av verket, men så skedde aldrig. Examensprotokollet visar dock att Karlfeldt tilldelades högsta betyg för föreliggande arbete.

Erik Axel Karlfeldts diktsamling Hösthorn (1927) lovordades av kritikerna när den publicerades. författaren återvänder till hembygden och summerar sitt liv med en särpräglad årtidssymbolik. Hösthorn var Karlfeldts sista diktsamling; här uppvisar han sitt främsta prov på uttrycksskärpa. “Gamle drängen” är en dikt med humoristisk ton. I ”Aftonbön” ser Karlfeldt tillbaka... Verket avslutas med den storslagna dikten ”Vinterorgel”, där årstiderna från höst till vår besjungs genom ett orgelspel, som metafor för skaldens känslor och tankar under dessa säsonger. Karlfeldts sena diktning kan främst beskrivas som hans ambition att hantera åldrandet och döden. Det är företrädesvis den sena poesin som bäst anses ha överlevt tidens tand.

Vid slutet av 1800-talet framträdde flera författare, som i sin diktning lyfte fram olika landskap och med vemod såg tillbaka på den gamla bondekulturen och självhushållningen, som delvis befann sig i upplösning. Erik Axel Karlfeldt skildrade sitt födelselandskap Dalarna, Gustaf Fröding beskrev Värmland och Verner von Heidenstam blickade mot Östergötland. Debutsamlingen, Vildmarks- och kärleksvisor, färdigställde Karlfeldt 1895. Den genomsyras av en stark och sensuell naturkänsla. Här framkommer således skaldens innerliga intresse för Dalarnas kulturbygd och natur. Han lockar läsaren med sig på sina vackra strövtåg i skog och mark, där man beundrande vandrar vid författarens sida. Karlfeldt är även en av Sveriges främsta kärleksdiktare, vilket han uppvisar redan i sin debut. Hans diktning är levande, verklig, överlag upplyftande och inspirerande... En del av dikterna har, inte oväntat, tonsatts.

Erik Axel Karlfeldt tillhör våra mest älskade författare. Med dikter som "Jungfru Maria", "Dina ögon äro eldar" och "Vinterorgel" har han skrivit sig in i folkets hjärta. Hans poesi är en mötesplats för motsatser; hos honom finner man den skönaste kärlekspoesin men också dikter om livets stora frågor; han är ungdomens diktare men betraktar ofta de flydda åren ur den åldrade mannens perspektiv. Karlfeldts dikt är lärd men också humoristisk. Han är saknadens skald, oavsett om det är kärlek, ungdom eller det folkliga och förgångna i hembygdens Dalarna som skildras. Nu föreligger i en volym Karlfeldts sex diktsamlingar och ett urval tidiga och sena dikter. Samtliga dikter är försedda med ordförklaringar och kommentarer av Johan Stenström, lektor i litteraturvetenskap vid Lunds universitet. Utgivningen sker i samarbete med Karlfeldtsamfundet.

ORATION TILL SKALDER OCH KUMPANER är ett av de prosastycken Erik Axel Karlfeldt (1864-1931) skrev under sina sista år. Efter den monumentala diktsamlingen Hösthorn, 1927, var Karlfeldt beredd att pröva nya vägar. Han förberedde en essä- och tankebok, Fridolins husapotek. Några sena dikter visar att även hans poesi var på väg att förnyas. Men Karlfeldt avled våren 1931 och det finns bara ansatser och brottstycken kvar. Hans diktning tilldelades Nobelpriset samma år. Sommaren 1930, då orationen skrevs, ventilerade Karlfeldt sina tankar om poesi, samhälle och tidens idéer i en intervju med en ung dansk journalist, Carl Henrik Clemmensen. Intervjun återges här tillsammans med några notiser om Clemmensens senare öde med förvecklingar in i vår egen tid. Redaktören Christer Åsberg ger också en presentation av Karlfeldts oration.

Erik Axel Karlfeldts diktsamling Dalmålningar utlagda på rim med träsnitt av Jerk Werkmäster utkom första gången 1920. Här i en trevlig faksimilutgåva kompletterad med två nyskrivna uppsatser: "Erik Axel Karlfeldts Dalmålningar" av Christer Åsberg och "Jerk Werkmästers illustrationer" av Barbro Werkmäster.

Erik Axel Karlfeldt är en kärlekens poet. I hans dikter finns den första förälskelsens blyga längtan och älskogens hetta, dofter och höjdpunkt. Även det mogna livets trygga kärlek kommer till uttryck - kärleken till en livskamrat eller en allomfattande högre makt. Jag är lust och jag är längtan rymmer kärleksdikter av Erik Axel Karlfeldt. Agneta Pleijel kommenterar dikterna i ett efterord som ger sammanhang och djup. De har illustrerats av Lena Sjöberg som här för första gången tolkar Karlfeldt. En liten behändig liten bok om kärlek som Du kan ha med Dig när Du så önskar!