Erik Lindman Mata

»Det som intresserar mig i kärleken är att den stundom överlever. Att den någon gång förmår uppta och förbruka alla andra upplevelser och utstå även sina egna förändringar. Att den i enstaka fall kan växa med oss medan den omvandlar oss. Den livslånga kärlekens sällsynta möjlighet - det är det problem som intresserar mig.« Så skrev Sven Lindqvist på baksidan av En älskares dagbok när den utkom 1981, en öppen och förfärande uppriktig undersökning av kärleken, sedd med både ynglingens och den vuxne mannens ögon. Boken, liksom den efterföljande En gift mans dagbok, bygger på en dagbok som Lindqvist började föra när han var tretton och på hans brev till en älskad. Här börjar författarskapet röra sig mot den ojämförliga förening av inre djup och yttre klarsyn som kulminerar i mästerverket Utrota varenda jävel från 1992. Sven Lindqvist (1932-2019) publicerade trettiofem böcker och stod genom hela författarskapet i debattens mittpunkt, både i Sverige och utomlands. En gift mans dagbok och En älskares dagbok utkom 1981 respektive 1982 och återutges nu i en volym, med förord av Erik Lindman Mata. Tillsammans med den stora brevväxlingen med Agneta Stark blir dessa dagböcker lika mycket en tidsbild från perioden då de skrevs som en avslöjande intervention i samtiden.

Modernismens stora poet i ny utgåvaT. S. Eliot förtjänar redan med sina tidiga diktsamlingar en plats bland 1900-talets stora poeter. Debutdikten »J. Alfred Prufrocks kärlekssång« publicerades 1915 i den prestigefyllda tidskriften Poetry, på initiativ av Ezra Pound. Dikten fick ett blandat mottagande. Av några betraktades den som obegriplig och spefull; andra hyllade Eliot för hans banbrytande metod och oefterhärmliga genialitet. I dag betraktas »J. Alfred Prufrocks kärlekssång« som ett av de mest avgörande tidiga modernistiska verken, och som en tydlig brytning med den viktorianska poesin. Eliots poesi är både konkret och djuplodande, exakt och mångbottnad. I ett försök att göra den omtumlandemellan- och efterkrigstiden rättvisa sökte Eliot dikta på ett sätt som satte samman traditionen och förnyelsen, som blandade medeltida legender och framstörtande bilar. Med stor fingertoppskänsla skapade Eliot i sin diktning en form för det moderna livets oförsonade helhet och sammanhang. Omsorgsfullt och precist ringade han in förutsättningarna för människan, då och nu. Dikter 1915-1945 samlar en stor andel av T. S. Eliots viktigaste poesi. Här finns »Fyra kvartetter«, »De ihåliga männen« och Eliots fem landskapsdikter i nya översättningar av Erik Lindman Mata (de sistnämnda dikterna för första gången på svenska), tillsammans med klassiska svenska översättningar av Karin Boye och Erik Mesterton, Johannes Edfelt, Gunnar Ekelöf och Erik Lindegren. Boken har ett introducerande förord av Erik Lindman Mata. THOMAS STEARNS ELIOT [1888-1965] född i St. Louis, Missouri, tillhör de största engelskspråkiga poeterna och var en av modernismens centrala figurer. Hans långdikt Det öde landet betraktas som ett av 1900-talets viktigaste verk. Eliot flyttade som tjugofemåring till England och blev engelsk medborgare 1927, samtidigt som han avsade sig sitt amerikanska medborgarskap. Han umgicks i samma litterära kretsar som Ezra Pound och William Butler Yeats, och bidrog till utgivningen av James Joyce Ulysses.

Rakt utanför min dörrfinns tre vildheter. Vimöter solen blinkande,ur jordens mörka vrår -I sin nya poesibok gräver Erik Lindman Mata där han står, i jorden och texten, på den plats vi alla delar. En plats där fälten breder ut sig över hela uppslag, där jorden omformas igen och igen, och där vattnet väller fram och tillbaka. I övertygelse om att allt arbete måste ske för någon annans skull, och i riktning mot något annat, tecknar de här dikterna en kommande vila, ett tigande, en gemenskap. Strimmor av hopp löper bokstavligen över sidorna. I fem sviter blir arbetet med världen såväl strängare som gladare. Erik Lindman Matas första bok, PUR (2020), belönades med både Borås Tidnings debutantpris och Katapultpriset. Hans senaste bok på Nirstedt/ litteratur är romanen Svenska äpplen och äventyr från 2023." Med sin fjärde bok börjar Erik Lindman Matas författarskap forma sig till något unikt i svensk litteratur. Banbrytande associationsrikt och lekfullt verkande med ett allvar och ett ansvar i botten. Litteratur som en handling. Mot världen, för människan." Stefan Eklund, Borås Tidning.". . . det finns en laddad (och i hög grad politisk) berättelse här, om jorden vi ärvde och all omsorg om och förstörelse av den som människan växelvis ägnar sig åt." Therese Eriksson, SvD." Om han fortsätter i den här stilen kommer han att bli så folkkär en poet kan bli i Sverige." Björn Kohlström, Bernur.

Erik Lindman Matas första roman har, likt ett äpples kärnhus, fem rum. Från fem berättares perspektiv växer en historia fram om tjugo års vänskap, kärlek och försök till kommunikation - men också om äpplets väg från vilt till domesticerat, från forntidens handelsvägar till den globala fruktindustrin. Äpplet, som är beroende av kultivering, handel och ympning för att spridas och bli vad det är; vänner, som griper in i varandras liv men sällan utvecklas till vad de önskar: Kermes, Krapp, Sona och Inga, som nu ska i jorden. Här finns också Erik, som söker sambanden, och blandningarna. Svenska äpplen och äventyr förgrenar sig till en artegen hybridroman, där brev, essäer, dagböcker, poesi och sceniska dialoger i stället för att sammanfatta historien får den att sprida ut sig och förvandlas. Erik Lindman Matas första bok, PUR (2020), belönades med både Borås Tidnings debutantpris och Katapultpriset. Hans senaste bok är Liten lek, från 2021." Alla de fem berättarna bär på sin egen ensamhet och rädsla, men de vågar sig också ut på trampolinen. Så blir den här romanen en hybrid av allt möjligt, kulturhistoria, filosofi och kärleksskildring, inte var för sig med tydliga gränser, utan i en verklig, stark sammansmältning." Ingrid Elam, Dagens Nyheter." . . . färden är vacker och utmanande. Respekt, i en värld full av alltmer lineärt effektiv trist storytelling, för att Lindman Mata tar ut svängarna. Och för att förlaget Nirstedt/litteratur låter honom göra det." Maria Küchen, Sydsvenska Dagbladet." . . . jag tänker mig att Lindman Mata om några årtionden kommer att ses som en värdig arvtagare till Torgny Lindgren i sitt sätt att skriva, med en god känsla för både det serena och det dråpliga." Björn Kohlström, Bernur." Man kan njuta av att kastas hit och dit, roas av fruktfäblessen och gå vilse på ständigt nya sätt i detta romanpussel utan lösning." Joni Hyvönen, Expressen." Det är en roman i blandform - dialog, essä, brev, scenanvisningar, poesi - som bjuder motstånd, men också stor njutning." Stefan Eklund, Borås Tidning.

Nyere Svensk Poesi præsenterer den svenske poesiscenes nyere stemmer (udgivet 2017-2021). Antologien indeholder bidrag af Burcu Sahin, Erik Lindman Mata, Hanna Rajs (et værk i sin helhed), Bella Batistini, Agnes Gerner, Felicia Mulinari, Agnes Ivarsson (et værk i sin helhed) og Judith Kiros. Bidragene er oversat af Sabitha Söderholm, Eva Obelitz Rode, Asta Broe Borch og Deniz Kiy. De skriver blandt andet i forordet: ”For at give et dybere kendskab til de forfattere, vi har udvalgt til antologien, har vi valgt at prioritere længere uddrag frem for mange bidrag. Det, håber vi, kan give anledning til at lære forfatterne og de udvalgte værker bedre at kende og – forhåbentlig – lysten til at udforske svensk poesi yderligere”. Antologien er sår, sorg, syninger, stof, broderier. Den er sprog, hjerte, hænder, vold.

Liten lek är en vild önskan om att kunna dokumentera och känna. Bokens 40 dikter och dussinet foton, omtumlande och oformliga, är ett upprört och uppspelt iakttagande, ett dopp ned i tid, åtrå, sinnesintryck och sår. Snabbt växande och lika snabbt förmultnande - Erik Lindman Mata presenterar ett slags kista FULL AV jord där dagarna & sakerna & begäretalla slår rot, slår in & växer hop men långt inErik Lindman Matas första bok PUR från 2020 belönades med både Borås Tidnings debutantpris och Katapultpriset för bästa debut. Liten lek är hans andra bok på Nirstedt/litteratur.» Så brister dessa texter gång på gång, liksom kroppen brister ut i gråt, de tappar sin form, den sprängs, som för att släppa fram något annat (. . .) om man stirrar tillräckligt hårt så kommer orden, utspridda över boksidorna, att börja darra, skaka, glömma sig, och släppa ifrån sig sina innebörder.« Ulf Olsson, Expressen.» Det är en rörelsens poesi, och i rörelsens virvel bildas också ljud; kropparna börjar dansa till musiken i bakgrunden. Man kan se Liten lek som ett koreografiskt notationssystem, som att man skulle kunna dansa denna bok (. . .) Erik Lindman Mata vet ovanligt mycket om livets melankoliska dödstoner, och med sitt säregna språk lyckas han också få dem att sjunga.« Aase Berg, Borås Tidning.» Lindman Mata söker fånga en prismatisk livsupplevelse, själva varats betingelser. Han gör det med en syntax som snubblar och åmar sig, med en sinnlig auktoritet som griper tag. På trots av att närvaron inte låter sig nålas fast den glider hela tiden ur den skrivandes händer formas en poesi som blir till en kaotisk sprängskiss av tillvaron.« Camilla Hammarström, Aftonbladet.

Belönad med Borås Tidnings debutantpris och Katapultpriset." En strålande debut. Hur lever och talar man under detta enda? Det går kanske inte. Men det är sällan jag läst ett vackrare och mer omsorgsfullt försök." Rebecka Kärde, Dagens Nyheter"PUR är en värdig, vacker och välkomponerad bok, att både imponeras och beröras av." Mikaela Blomqvist, Göteborgs-Posten"Erik Lindman Mata har skrivit ett rekviem som det inte går att värja sig mot. Som poetisk genre är diktformen uråldrig, men Erik Lindman Mata skriver sin sorgesång så att den blir skärande och ny." Eva Ström, Sydsvenska Dagbladetskynda såskynda så jag inte tappar ngtväva hållahålla ut dig En närhet som våldsamt brutits. PUR blir ett arbete med att hålla fast och konstruera vad som finns och har funnits, som väv, lista, komposition, bild: "bilderna förstör minnet", det är sant. Men vad gör språket med minnet? Och vad gör kärleken?du är sårlev i såret osvsår som kräkslilla blöta sårklamra miglevra migErik Lindman Mata är född 1992, uppvuxen på Gotland och bosatt i Stockholm. Han har bland annat studerat filosofi vid Södertörns högskola och komposition vid Kungl. Musikhögskolan. 2018-2019 gick han på Biskops Arnö författarskola. Han arbetar som översättare och sitter i redaktionen för tidskriften Kris och kritik. PUR är hans första bok. "Olidlig, fasansfull, kolsvart. Och så vacker att man häpnar." Greta Thurfjell, Dagens Nyheter