Erik Nerep

Centret ordnade våren 2003 ett heldagsseminarium rörande aktiebolagslagens regler om nyemissioner av aktier. Vid seminariet deltog en rad framträdande jurister med särskilda kunskaper i ämnet. Den andra volymen i skriftserien innehåller de föredrag som hölls vid seminariet samt referat av den diskussion som fördes. Skriften är redigerad av Rolf Skog, som är ansvarig för området bolags- och värdepappersrätt inom Centret. Innehållsförteckning: - Nyemissioner av aktier – de lege lata och de lege ferenda - Kontantemissioner av aktier i svenska aktiemarknadsbolag Rolf Skog - Några reflektioner kring företrädesrätten vid garanterade företrädesemissionerKlaes Edhall - Emissionsgarantier – vad gäller idag och vad bör gälla i framtiden? Erik Nerep - Apportemissioner – vad är apportintygen egentligen värda? Per Thorell - Uppskjuten apport – skall rättsföljden även i framtiden vara ogiltighet? Carl Svernlöv - Preferensaktier, konvertibla skuldebrev och andra hybridinstrumentHans Wibom och Christoffer Saidac - Några praktiska aspekter på emissionshanteringKarin Wallin-Norrman - Nyemission av aktier – PRV-aspekterPer Nordström

Detta är en kommentar till aktiebolagslagen kapitel 17-24. Den första svenska aktiebolagslagen tillkom år 1848. Denna följdes sedermera av nya aktiebolagslagar 1895 och 1910. Efter Kreugerkraschen på 1930-talet inleddes ett nytt lagstiftningsarbete som ledde fram till att det år 1944 antogs en ny aktiebolagslag. År 1975 antogs åter en ny aktiebolagslag. En lång rad ändringar genomfördes i 1975 års lagstiftning under dess giltighetstid. En samlad översyn genomfördes under nära femton år, vilket ledde fram till 2005 års aktiebolagslag (2005:551). Härtill kom förändringar i svenskt näringsliv liksom en ökad internationalisering, vilken bland annat kommer till uttryck i det svenska medlemskapet i Europeiska unionen. Lagstiftningen bygger för närvarande på att det bara ska finnas en lagstiftning för alla aktiebolag. Detta är ett skäl till att lagen är mycket omfångsrik med 32 kapitel. Ytterligare märks att lagen gör en åtskillnad mellan privata och publika aktiebolag, vilket ibland ger privata aktiebolag minskade förpliktelser i skilda hänseenden. Aktiebolagslagen är inte bara omfattande utan i vissa avseenden också en jämförelsevis komplex lagstiftning. Författarna prioriterar vad som uppfattats vara praktiskt relevanta problem, men även principiellt orienterade frågor tas upp. I dessa analyser beaktas genomgående svensk rättsvetenskaplig litteratur och övriga traditionella rättskällor som lagmotiv och rättspraxis. Även EU-rättsliga normer och avgöranden av EU-domstolen beaktas. Ambitionen har varit att presentera en djupgående rättsvetenskapligt orienterad behandling av förekommande frågeställningar. Erik Nerep är professor i svensk och internationell handelsrätt vid Handelshögskolan i Stockholm. Per Samuelsson är verksam vid Juridiska fakulteten, Lunds universitet och där innehavare av Skandinaviska Enskilda Bankens professur vid juridisk fakultet. Johan Adestam är jur.dr och lektor i rättsvetenskap vid Örebro universitet.

Detta är en kommentar till aktiebolagslagen kapitel 7-10. Den första svenska aktiebolagslagen tillkom år 1848. Denna följdes sedermera av nya aktiebolagslagar 1895 och 1910. Efter Kreugerkraschen på 1930-talet inleddes ett nytt lagstiftningsarbete som ledde fram till att det år 1944 antogs en ny aktiebolagslag. År 1975 antogs åter en ny aktiebolagslag. En lång rad ändringar genomfördes i 1975 års lagstiftning under dess giltighetstid. En samlad översyn genomfördes under nära femton år, vilket ledde fram till 2005 års aktiebolagslag (2005:551). Härtill kom förändringar i svenskt näringsliv liksom en ökad internationalisering, vilken bland annat kommer till uttryck i det svenska medlemskapet i Europeiska unionen. Lagstiftningen bygger för närvarande på att det bara ska finnas en lagstiftning för alla aktiebolag. Detta är ett skäl till att lagen är mycket omfångsrik med 32 kapitel. Ytterligare märks att lagen gör en åtskillnad mellan privata och publika aktiebolag, vilket ibland ger privata aktiebolag minskade förpliktelser i skilda hänseenden. Aktiebolagslagen är inte bara omfattande utan i vissa avseenden också en jämförelsevis komplex lagstiftning. Författarna prioriterar vad som uppfattats vara praktiskt relevanta problem, men även principiellt orienterade frågor tas upp. I dessa analyser beaktas genomgående svensk rättsvetenskaplig litteratur och övriga traditionella rättskällor som lagmotiv och rättspraxis. Även EU-rättsliga normer och avgöranden av EU-domstolen beaktas. Ambitionen har varit att presentera en djupgående rättsvetenskapligt orienterad behandling av förekommande frågeställningar. Erik Nerep är professor i svensk och internationell handelsrätt vid Handelshögskolan i Stockholm. Per Samuelsson är verksam vid Juridiska fakulteten, Lunds universitet och där innehavare av Skandinaviska Enskilda Bankens professur vid juridisk fakultet. Johan Adestam är jur.dr och lektor i rättsvetenskap vid Örebro universitet.

Detta är en kommentar till aktiebolagslagen kapitel 1-6. Den första svenska aktiebolagslagen tillkom år 1848. Denna följdes sedermera av nya aktiebolagslagar 1895 och 1910. Efter Kreugerkraschen på 1930-talet inleddes ett nytt lagstiftningsarbete som ledde fram till att det år 1944 antogs en ny aktiebolagslag. År 1975 antogs åter en ny aktiebolagslag. En lång rad ändringar genomfördes i 1975 års lagstiftning under dess giltighetstid. En samlad översyn genomfördes under nära femton år, vilket ledde fram till 2005 års aktiebolagslag (2005:551). Härtill kom förändringar i svenskt näringsliv liksom en ökad internationalisering, vilken bland annat kommer till uttryck i det svenska medlemskapet i Europeiska unionen. Lagstiftningen bygger för närvarande på att det bara ska finnas en lagstiftning för alla aktiebolag. Detta är ett skäl till att lagen är mycket omfångsrik med 32 kapitel. Ytterligare märks att lagen gör en åtskillnad mellan privata och publika aktiebolag, vilket ibland ger privata aktiebolag minskade förpliktelser i skilda hänseenden. Aktiebolagslagen är inte bara omfattande utan i vissa avseenden också en jämförelsevis komplex lagstiftning. Författarna prioriterar vad som uppfattats vara praktiskt relevanta problem, men även principiellt orienterade frågor tas upp. I dessa analyser beaktas genomgående svensk rättsvetenskaplig litteratur och övriga traditionella rättskällor som lagmotiv och rättspraxis. Även EU-rättsliga normer och avgöranden av EU-domstolen beaktas. Ambitionen har varit att presentera en djupgående rättsvetenskapligt orienterad behandling av förekommande frågeställningar. Erik Nerep är professor i svensk och internationell handelsrätt vid Handelshögskolan i Stockholm. Per Samuelsson är verksam vid Juridiska fakulteten, Lunds universitet och där innehavare av Skandinaviska Enskilda Bankens professur vid juridisk fakultet. Johan Adestam är jur.dr och lektor i rättsvetenskap vid Örebro universitet.

Detta är en kommentar till aktiebolagslagen kapitel 25-32. Den första svenska aktiebolagslagen tillkom år 1848. Denna följdes sedermera av nya aktiebolagslagar 1895 och 1910. Efter Kreugerkraschen på 1930-talet inleddes ett nytt lagstiftningsarbete som ledde fram till att det år 1944 antogs en ny aktiebolagslag. År 1975 antogs åter en ny aktiebolagslag. En lång rad ändringar genomfördes i 1975 års lagstiftning under dess giltighetstid. En samlad översyn genomfördes under nära femton år, vilket ledde fram till 2005 års aktiebolagslag (2005:551). Härtill kom förändringar i svenskt näringsliv liksom en ökad internationalisering, vilken bland annat kommer till uttryck i det svenska medlemskapet i Europeiska unionen. Lagstiftningen bygger för närvarande på att det bara ska finnas en lagstiftning för alla aktiebolag. Detta är ett skäl till att lagen är mycket omfångsrik med 32 kapitel. Ytterligare märks att lagen gör en åtskillnad mellan privata och publika aktiebolag, vilket ibland ger privata aktiebolag minskade förpliktelser i skilda hänseenden. Aktiebolagslagen är inte bara omfattande utan i vissa avseenden också en jämförelsevis komplex lagstiftning. Författarna prioriterar vad som uppfattats vara praktiskt relevanta problem, men även principiellt orienterade frågor tas upp. I dessa analyser beaktas genomgående svensk rättsvetenskaplig litteratur och övriga traditionella rättskällor som lagmotiv och rättspraxis. Även EU-rättsliga normer och avgöranden av EU-domstolen beaktas. Ambitionen har varit att presentera en djupgående rättsvetenskapligt orienterad behandling av förekommande frågeställningar. Erik Nerep är professor i svensk och internationell handelsrätt vid Handelshögskolan i Stockholm. Per Samuelsson är verksam vid Juridiska fakulteten, Lunds universitet och där innehavare av Skandinaviska Enskilda Bankens professur vid juridisk fakultet. Johan Adestam är jur.dr och lektor i rättsvetenskap vid Örebro universitet.

Detta är en kommentar till aktiebolagslagen kapitel 11-16. Den första svenska aktiebolagslagen tillkom år 1848. Denna följdes sedermera av nya aktiebolagslagar 1895 och 1910. Efter Kreugerkraschen på 1930-talet inleddes ett nytt lagstiftningsarbete som ledde fram till att det år 1944 antogs en ny aktiebolagslag. År 1975 antogs åter en ny aktiebolagslag. En lång rad ändringar genomfördes i 1975 års lagstiftning under dess giltighetstid. En samlad översyn genomfördes under nära femton år, vilket ledde fram till 2005 års aktiebolagslag (2005:551). Härtill kom förändringar i svenskt näringsliv liksom en ökad internationalisering, vilken bland annat kommer till uttryck i det svenska medlemskapet i Europeiska unionen. Lagstiftningen bygger för närvarande på att det bara ska finnas en lagstiftning för alla aktiebolag. Detta är ett skäl till att lagen är mycket omfångsrik med 32 kapitel. Ytterligare märks att lagen gör en åtskillnad mellan privata och publika aktiebolag, vilket ibland ger privata aktiebolag minskade förpliktelser i skilda hänseenden. Aktiebolagslagen är inte bara omfattande utan i vissa avseenden också en jämförelsevis komplex lagstiftning. Författarna prioriterar vad som uppfattats vara praktiskt relevanta problem, men även principiellt orienterade frågor tas upp. I dessa analyser beaktas genomgående svensk rättsvetenskaplig litteratur och övriga traditionella rättskällor som lagmotiv och rättspraxis. Även EU-rättsliga normer och avgöranden av EU-domstolen beaktas. Ambitionen har varit att presentera en djupgående rättsvetenskapligt orienterad behandling av förekommande frågeställningar. Erik Nerep är professor i svensk och internationell handelsrätt vid Handelshögskolan i Stockholm. Per Samuelsson är verksam vid Juridiska fakulteten, Lunds universitet och där innehavare av Skandinaviska Enskilda Bankens professur vid juridisk fakultet. Johan Adestam är jur.dr och lektor i rättsvetenskap vid Örebro universitet.

Det var den 1 december 2003. Försäkringsbranschen var svårt drabbad efter 9/11. Före terrordådet utvecklades Skandia på ett fantastiskt sätt. Efter 9/11 led hela branschen gigantiska förluster. Men nu riktades Sveriges blickar mot Skandia. Kritiken mot miljardbonussystemen i Skandia hade vuxit lavinartat bland Skandias aktieägare, medierna och därmed den svenska allmänheten. Det var dags för en av de mest uppmärksammade presskonferenserna någonsin i svenskt affärsliv. Tiden för efterräkningen var inne. Systemen skulle stoppas och de skyldiga skulle hängas ut. Allt var förberett för en offentlig avrättning. Det var tid för den s.k. Skandiaskandalen. I denna bok beskrivs de verkliga skandalerna i den s.k. Skandiaskandalen. Det är en bok om manipulation av medierna, men också om mediernas okritiska hållning och manipulation av läsarna, om lynchjustis, rättsröta, rättsvårdarnas tillkortakommanden, ryggradslöshet och illojalitet. I allmänhetens ögon rör den s.k. Skandiaskandalen fortfarande egentligen endast två personer. De verkliga Skandiaskandalerna handlar om helt andra aktörer. Erik Nerep är professor i svensk och internationell handelsrätt vid Handelshögskolan i Stockholm sedan år 1992. Han har ägnat den största delen av sitt yrkesliv åt sådana rättsfrågor som var centrala i den s.k. Skandiaskandalen och är författare till ett stort antal böcker och artiklar i aktiebolagsrätt och andra rättsområden.

Ett bolags aktieägare utövar sitt inflytande på bolagsstämma, som är bolagets högsta beslutsfattande organ. I bolag med spridd ägarkrets fungerar bolagsstämman dessutom ofta som aktieägarnas viktigaste källa till information om bolaget. Aktiebolagslagens reglering av bolagsstämma ger emellertid utrymme för en rad tolkningsfrågor. En stämmoordförande ställs många gånger inför praktiska svårigheter och problem som inte har någon lösning i lagtexten. Även andra besvärliga frågor kan möta de olika aktörer som förbereder sig inför eller deltar vid en bolagsstämma. Det är förstås angeläget att dessa frågor behandlas och kan få en lösning. Mot denna bakgrund anordnade Stockholm Centre for Commercial Law vid Stockholms universitet den 7 maj 2013 ett halvdagsseminarium om bolagsstämma. Syftet var att i en krets av framstående rättsvetenskapsmän och verksamma jurister diskutera regler, behov och idéer kring bolagsstämma – såväl de lege lata som de lege ferenda. Denna tjugoförsta volym i skriftserien utgör en sammanställning av anförandena vid seminariet. Lagtext och litteratur som tillkommit efter 2013 har inte kunnat beaktas i texten. Innehåll: - Bolagsstämmoordföranden av Svante Johansson - Bolagsstämmans kompetens att rättshandla av Daniel Stattin - Särskild granskning – frågor för stämmobehandlingen av Urban Båvestam - Klander av bolagsstämmobeslut av Erik Nerep Stockholm Centre for Commercial Law vid Stockholms universitet har till uppgift att främja forskning och forskarutbildning inom affärsjuridik. Det sker bland annat genom att Centret tar initiativ till samt leder och samordnar forskningsprojekt. Centret anordnar också vetenskapliga föreläsningar, seminarier och symposier. I föreliggande skriftserie presenteras fortlöpande bidrag från Centrets verksamhet.