Erik Tängerstad

Om man söker idéhistoriska rötter till sådant som rasism, antisemitism, identitetspolitik, postkolonialism, nationalism, populism, samt inte minst liberalismens och demokratins samtida kris så är chansen stor att namnet Ernest Renan dyker upp. En av förhoppningarna bakom denna volym är att den ska underlätta kritiska granskningar av forskningsfält som behandlar såväl nationalism som postkoloniala studier. Genom att publicera de texter och föredrag som Ernest Renan skrev och höll åren 1882-83 möjliggörs, förhoppningsvis, en utgångspunkt för jämförande studier och självkritisk reflektion inom 2000-talets allmänna samhällsdebatt. Urval och introduktion av Erik Tängerstad. Ernest Renan (1823-1892) var en av 1800-talets mest inflytelserika intellektuella. Han var språk- och religionshistoriker, professor vid Collège de France och populärvetenskaplig författare med världsrykte.

Vid sidan av historieskrivningens breda allfarvägar söker Erik Tängerstad efter historier som kan kasta ljus över demokratins samtida kris. Genom att ställa frågor på annorlunda sätt och leta på oväntade ställen bidrar Tängerstad till demokratins nödvändiga självreflektion. Hur tänker Vladimir Putin? Varför tillgrep Napoleon III i 1860-talets Frankrike så gärna folkomröstningar? Hur kom det sig att talmannen i det brittiska underhuset mitt under den mest intensiva Brexitstriden åberopade en lag från 1604? Varför dröjde det så länge innan USA fick ett konservativt politisk parti? Varför avsade sig Spaniens kung Juan Carlos 2014 tronen för att några år senare fly landet? Hur uppstår egentligen konspirationsteorier? Essäerna i denna bok gör inte anspråk på att lämna lösningar på samtidens kriser. Men kanske kan de kasta lite ljus, lite sidobelysning, över dem. Erik Tängerstad är lärare, historiker och skribent. År 2016 utkom han på Korpen med På flykt En essä om politiskt sönderfall.

Krav på att stänga gränser, bygga murar, resa hinder och jaga bort flyktingar blir alltmer högröstade. Runt om i världen begår unga män spektakulära massmord i politiska syften. Terrorism liksom terrorismbekämpning undergräver förtroendet för politiska institutioner. Europeiska Unionen hotas av sönderfall. Populister och demagoger vinner politiskt inflytande. Vi befinner oss alla på flykt. På flykt är en personligt hållen essä om vår tids politiska konflikter. Många av dessa konflikter kan förstås, hävdar Erik Tängerstad i Hannah Arendts efterföljd, som en förskjutning av relationen mellan makt och våld. Det vi nu ser är ingenting annat än våldsamma reaktioner mot utbredningen av den moderna rätts- och välfärdsstaten. Med auktoritär grabbighet och klanmentalitet bekämpas mänsklig frigörelse. Författaren går i dialog med samhällsteoretiska klassiker, samtida populärkultur och hämtar exempel från utvecklingen i bland annat dagens Spanien, Grekland och USA. På flykt är ett försök att rita en ny karta över samtidens politiska landskap. Erik Tängerstad är lärare, historiker och skribent bosatt i Stockholm och San Sebastian.

Vad betyder bildning idag? Hur kan ett politiskt och pedagogiskt radikalt bildningsbegrepp formuleras i dagens globaliserade värld? Vilken roll kan bildning spela i ett utbildningsväsende som i allt högre grad utmärks av målstyrning och det kortsiktigt nyttoinriktade? Det är angelägna frågor som saknar enkla svar. Men i tidigare bildningstänkande kan man hämta inspiration till nya sätt att tänka kring frågan vad bildning är och skulle kunna vara. I denna antologi får man ta del av en mängd olika perspektiv på svenska bildningstraditioner under de senaste tvåhundra åren. Här finns bidrag om folkhögskolor, bibliotek, studiecirklar och studieförbund, men också porträtt av viktiga folkbildningsföreträdare som Ellen Key, Oscar Olsson och Bengt Nerman. Vissa bidrag ställer sig kritiska till etablerade bildningsbegrepp, andra lyfter fram hur mycket vi har att lära av dem.