Erika Andersson Cederholm

Jakt till salu belyser den kommersiella jaktturismen som samhällsfenomen. Vad händer när affärsdrivande aktörer träder in på en social arena som inte främst organiseras utifrån marknadsprinciper? Vad händer när den traditionella svenska allmogejakten möter nya förväntningar kring jakt? Forskarna Erika Andersson Cederholm och Carina Sjöholm har intervjuat jägare som beskriver jaktens mål och värde som viltvård, kulturarv, troféjakt, kontemplativa naturupplevelser och hållbar köttproduktion. I boken analyseras berättelser från de jägare som, förutom att själva intressera sig för jakt säljer jaktarrangemang med tillhörande service till inresande jägare. Här urskiljs olika moraliska dilemman i en verksamhet som framstår som ett delikat balansarbete där värden och förväntningar ibland sammanfaller, ibland krockar. Boken beskriver ingående jaktföretagarens verklighet men är också en mer generell analys av vår syn på naturen och viltet, och av hur moralfrågor ställs på sin spets när naturens resurser kommersialiseras. Erika Andersson Cederholm är sociolog och Carina Sjöholm etnolog. De är båda verksamma vid Institutionen för tjänstevetenskap, Lunds universitet.

The Open Access version of this book, available at http://www.taylorfrancis.com/books/e/9781003108436, has been made available under a Creative Commons Attribution-Non Commercial-No Derivatives 4.0 license. This book argues that the expansion of administrative activities in today’s working life is driven not only by pressure from above, but also from below. The authors examine the inner dynamics of people-processing organizations—those formally working for clients, patients, or students—to uncover the hidden attractions of doing administrative work, despite all the complaints and laments about "too many meetings" or "too much paperwork." There is something appealing to those compelled to participate in today’s constantly multiplying and expanding administration that defies popular framings of it as merely pressure from above. Hidden Attractions of Administration shows in detail the emotional attractiveness, moral conflicts, and almost magical features that administrative tasks often entail in today’s organizations, supported by ethnographic studies consisting of over 200 qualitative interviews and participant observations from ten organizational settings and contexts across Sweden. The authors also question and complement explanations in administration-related research that have previously been taken for granted, arguing that it is a simplification to attribute all aspects of the change to New Public Management and instead taking into account what the classic sociologist Georg Simmel called an Eigendynamik: a self-reinforcing tendency that, under certain circumstances, needs only a nudge in an administrative direction to get going. By applying ethnography to issues of bureaucratization and meeting cultures and by drawing on findings in emotional sociology and social anthropology, this volume contributes to both the sociology of work and the study of human service organizations and will appeal to scholars and students working across both areas.

The Open Access version of this book, available at http://www.taylorfrancis.com/books/e/9781003108436, has been made available under a Creative Commons Attribution-Non Commercial-No Derivatives 4.0 license. This book argues that the expansion of administrative activities in today’s working life is driven not only by pressure from above, but also from below. The authors examine the inner dynamics of people-processing organizations—those formally working for clients, patients, or students—to uncover the hidden attractions of doing administrative work, despite all the complaints and laments about "too many meetings" or "too much paperwork." There is something appealing to those compelled to participate in today’s constantly multiplying and expanding administration that defies popular framings of it as merely pressure from above. Hidden Attractions of Administration shows in detail the emotional attractiveness, moral conflicts, and almost magical features that administrative tasks often entail in today’s organizations, supported by ethnographic studies consisting of over 200 qualitative interviews and participant observations from ten organizational settings and contexts across Sweden. The authors also question and complement explanations in administration-related research that have previously been taken for granted, arguing that it is a simplification to attribute all aspects of the change to New Public Management and instead taking into account what the classic sociologist Georg Simmel called an Eigendynamik: a self-reinforcing tendency that, under certain circumstances, needs only a nudge in an administrative direction to get going. By applying ethnography to issues of bureaucratization and meeting cultures and by drawing on findings in emotional sociology and social anthropology, this volume contributes to both the sociology of work and the study of human service organizations and will appeal to scholars and students working across both areas.

Vad innebär det egentligen att vara akademiker i vår tid? Vilka är förväntningarna på oss som universitetslärare och forskare och hur lever vi upp till dem? Vad utmärker en skicklig akademiker och vilka är våra skyldigheter som lärare och kolleger? Går det att kombinera forskning och undervisning på ett fruktbart sätt? Och hur når vi ut med vår forskning? Ska vi publicera oss i tidskrifter eller ge ut böcker, skriva på svenska eller engelska? Detta är frågor som akademiker dagligen ställer sig. Med anledning av Lunds universitets 350-årsjubileum bjöd Samhällsvetenskapliga fakulteten in ett antal forskare och lärare från olika discipliner till ett symposium på temat Academic skills – skapar kompletta akademiker excellenta utbildningsmiljöer? Samtliga talare gav sig in i diskussionen med liv och lust och vände och vred på perspektiven. Här är resultatet!

Servicearbetets förvandlingar och förhandlingar tar sin utgångspunkt i de ständigt föränderliga villkor som servicearbetet står inför. Detta temanummer har sin upprinnelse i en workshop med temat ”Service på marginalen” med deltagare från institutionen för service management och tjänstevetenskap och inbjudna gäster. En kritisk och reflekterande ansats, grundad i empiriska studier som sätter servicearbetet i sitt specifika sociala sammanhang, är en utgångspunkt i samtliga bidrag. Essäerna illustrerar konkreta aspekter på servicemötesproblematiken, såsom det ofta blir när det handlar om mellanmänskliga relationer. En mängd motstridiga bilder av tjänstearbetets villkor är återkommande. Bakgrunden till det flera av författarna skriver om är en diskussion om det individualiserade samhället som ofta betraktas vara i ständig förändring och där medborgarna förväntas förvalta sitt pund på bästa sätt. Det handlar inte enbart om att navigera inom ekonomiska ramar, utan också om kulturella förväntningar och normer kring hur vi ska vara i både vårt yrkesliv och som medborgare.

"Luffarturismen" har blivit en populär form av resande. Många svenskar för under en tid - ibland flera månader eller år -- en vagabonderande tillvaro på platser långt hemifrån. Resan blir en parentes i vardagen en extraordinär sfär fylld av förväntningar på äventyret och den äkta upplevelsen. Vad har resenären för bild av det "Långtbortistan" hon lockas av, och hur skapas den bilden? Vad karaktäriserar en lyckad eller misslyckad resenär? Varför fotograferar man, eller låter bli att fotografera, och vilken roll spelar fotograferandet under resan och efter hemkomsten? Dessa är några av de frågor som diskuteras i boken. Vi får en guidad visning av luffarturismens sociala arena med dess aktörer, normer och gränser. Författaren beskriver de paradoxala villkor som karaktäriserar den här typen av turism, och resenärerna själva får komma till tals och berätta om sina upplevelser.