Erland Mårald

Möt tolv forskares olika perspektiv på de decennier under 1900-talet då det moderna Sverige växte fram. I den här antologin berättar de om den tid när välfärdssamhället tog form och "den svenska modellen" blev ett begrepp inom och utanför Sveriges gränser. en tid när när jordbrukande landsbygd blev avfolkad glesbygd, när bostadsstandarden ste, när kvinnorna blev synliga på arbetsmarknaden, när arbetskraftsinvandringen satte fart på hjulen i det allt mer industrialisserade efterkrigssverige och vi blev goda konsumenter med allt mer fritid.

Demokrati är ingen självklarhet. Idén om demokrati i betydelsen folkstyre går tillbaka till antikens Aten, men vilka som ska utgöra folket och hur styret ska bedrivas har debatterats alltsedan dess. Över tid har allt fler grupper av människor inkluderats i demos. Samtidigt har det under demokratins hela historia funnits ett motstånd mot att gemene man och kvinna ska ha inflytande över politiska angelägenheter. Borde int­e styret skötas av experter? Räcker det inte med att en upplyst ledare eller ett parti med bred förankring kanaliserar folkviljan? Bokens redaktörer, Jonny Hjelm och Christer Nordlund, är professorer i historia respektive idéhistoria vid Umeå universitet. Övriga med­verkande är: Magnus Blomgren, Anders Burman, S­andra Grahn, Staffa­n I. Lindberg, Anna Lührman, Erland Mårald, Malin Rönn­blom och Josefi­n Rönnbäck.

Våra jordar är basen för en hållbar matproduktion. Vi har tagit jorden och jordarna för självklara men jordens hälsa är en garanti för framtiden. Jorden vi trampar på är av största vikt för allt levande på land. Med tanke på den alarmerande hastighet med vilken världens jordar håller på att förstöras är det viktigt att fästa uppmärksamheten på jord som en värdefull resurs som måste bevaras och utnyttjas skonsamt. Människans historia har varit beroende av hur vi skött eller misskött våra jordar. Våra jordar är dock så mycket mer än den geologiska och biologiska sfären. Jord är också ett laddat begrepp. Jorden bevarar spåren efter tidens flöde och berättar med sina på många ställen tjocka kulturlager. Den är ett arkiv över människans historia och utveckling. Jordens bördighet har varit grunden för alla stora kulturer på vår planet, och krig har utkämpats för att mätta hungern efter bördig jord. Under millennierna har jorden haft en stor symbolisk betydelse, Av jord är du kommen och fosterjorden är uttryck som visar det laddade värdet som jorden och myllan har. Att äga och bruka sin egen jord har under alla tider varit en drivkraft hos människan. Vi lever i människans tidevarv, Antropocen, och i dag är det vi som styr jordens naturgeografi. Är det en slump att rädda våra själar , Save Our Souls (S. O. S.), låter så lika rädda våra jordar , Save our Soils? Ande och materia är nära förbundna och att rädda den värdefulla jorden bidrar också till att rädda oss själva. Är det också en slump att den jorden vi odlar i är homonym till planeten Jorden vi bor på när den astronomiskt korrekta termen egentligen är planeten Tellus? Med denna essäantologi vill vi belysa komplexiteten i begreppet jord och hur dess betydelse genomsyrar hela vår tillvaro. Den är ett möte mellan humaniora, naturvetenskap och agrikultur och syftar till att öka kunskapen och förståelsen om vår sköna och sköra jord.

The influence of the past, and of the future on current-time tradeoffs in the forest arena are particularly relevant given the long-term successions in forest landscapes and the hundred years’ rotations in forestry. Historically established path dependencies and conflicts determine our present situation and delimit what is possible to achieve. Similarly, future trends and desires have a large influence on decision making. Nevertheless, decisions about forest governance and management are always made in the present – in the present-time appraisal of the developed situation, future alternatives and in negotiation between different perspectives, interests, and actors. This book explores historic and future outlooks as well as current tradeoffs and methods in forest governance and management. It emphasizes the generality and complexity with empirical data from Sweden and internationally. It first investigates, from a historical perspective, how previous forest policies and discourses have influenced current forest governance and management. Second, it considers methods to explore alternative forest futures and how the results from such investigations may influence the present. Third, it examines current methods of balancing tradeoffs in decision-making among ecosystem services. Based on the findings the authors develop an integrated approach – Reflexive Forestry – to support exchange of knowledge and understandings to enable capacity building and the establishment of common ground. Such societal agreements, or what the authors elaborate as forest social contracts, are sets of relational commitment between involved actors that may generate mutual action and a common directionality to meet contemporary challenges.

The influence of the past, and of the future on current-time tradeoffs in the forest arena are particularly relevant given the long-term successions in forest landscapes and the hundred years’ rotations in forestry. Historically established path dependencies and conflicts determine our present situation and delimit what is possible to achieve. Similarly, future trends and desires have a large influence on decision making. Nevertheless, decisions about forest governance and management are always made in the present – in the present-time appraisal of the developed situation, future alternatives and in negotiation between different perspectives, interests, and actors. This book explores historic and future outlooks as well as current tradeoffs and methods in forest governance and management. It emphasizes the generality and complexity with empirical data from Sweden and internationally. It first investigates, from a historical perspective, how previous forest policies and discourses have influenced current forest governance and management. Second, it considers methods to explore alternative forest futures and how the results from such investigations may influence the present. Third, it examines current methods of balancing tradeoffs in decision-making among ecosystem services. Based on the findings the authors develop an integrated approach – Reflexive Forestry – to support exchange of knowledge and understandings to enable capacity building and the establishment of common ground. Such societal agreements, or what the authors elaborate as forest social contracts, are sets of relational commitment between involved actors that may generate mutual action and a common directionality to meet contemporary challenges.

Motorspriten kommer! löd budskapet i början av 1900-talet. Liknande utfästelser om alternativa drivmedel har gång på gång hörts genom historien. Men de oljebaserade bränslena har behållit sitt grepp om transportsystemet, trots att de alltid ansetts problematiska. Varför? Den här boken handlar om olika försök att utveckla och förverkliga alternativ till oljebaserade drivmedel i Sverige. Den spänner över ett drygt sekel, från slutet av 1800-talet och framåt, och behandlar bland annat sulfitsprit, syntetisk bensin, gengas, metanol och den första och andra generationens etanol. I fokus står motiven bakom dessa alternativ varför de har ansetts angelägna och önskvärda liksom de problem och strukturella hinder som de har mött och alltjämt fortsätter att möta. Boken ger historiska och medievetenskapliga perspektiv på de pågående försöken till en omställning på drivmedelsområdet och bidrar till kunskap av värde för såväl beslutsfattare som allmänhet. Boken bygger på forskning som utfördes inom det tvärvetenskapliga projektet Framtidens drivmedel? Biobränslen i historisk och kulturell belysning. Den är skriven av samtliga forskare i projektet Annika Egan Sjölander, Helena Ekerholm, Jenny Eklöf, Erland Mårald, Christer Nordlund och Bosse Sundin i samarbete med Henrik Lång.

Svenska miljöbrott och miljöskandaler 19602000 undersöker tre uppmärksammade händelser från slutet av 1960-talet fram till idag: miljöskandalerna vid Teckomatorp och Hallandsåsen samt ett numera mindre känt fall i Umeå i slutet av 60-talet. Boken visar hur föreställningen om att något är ett miljö­brott uppstod och hur sedan lagstiftning och organisationer växt fram för att hantera detta. Ur ett brett samhälleligt och kulturellt perspektiv lyfts olika aktörer och synsätt i processen fram. Erland Mårald är docent i idéhistoria och lektor vid Institutionen för historiska studier, Umeå universitet.