Esbjörn Larsson

Den här boken ger en lättillgänglig presentation av det svenska utbildnings­systemets historia. Utbildningsreformer för förskolan, grundskolan, folk­bildning och universitet beskrivs och introduktioner till skolämnenas historia presenteras, däribland svenska, historia och samhällskunskap. Övergripande och tvärgående perspektiv på utbildningshistorien anläggs för frågor som rör utbildningens ekonomiska historia, lärarkårens utveckling, sociala förhållandens betydelse för utbildning, utbildningspolitik samt betyg och bedömning. I boken medverkar ett tjugotal författare, varav de flesta är ledande specialister inom de ämnen de skriver om. Denna fjärde upplaga är uppdaterad med bland annat beskrivningar av sexualundervisningens historia. Utbildningshistoria – en introduktion vänder sig till blivande lärare samt studenter och forskare i till exempel historia och pedagogik som behöver kunna placera skolans situation i ett vidare sammanhang och i ett längre tidsperspektiv.

Utvecklingen av förskolan till en central samhällsinstitution har gått mycket fort sedan 1970-talets omfattande utbyggnad. Förskolan har idag en självklar plats i det svenska välfärdssamhället och utgör en betydande del av skolsystemet – men den är också en del av det marknadsanpassade skolsystemet med privata aktörer, koncept och profiler för vårdnads­havare att välja mellan. Dessa två aspekter präglar den svenska förskolan idag. Med utgångspunkt i aktuell forskning beskriver och analyserar förfat­tarna denna utveckling och situation. Perspektiven är omväxlande historiska, sociologiska och pedagogiska. Fokus riktas även mot vilka konsekvenser utvecklingen haft för förskolans organisering och hur detta påverkar både barn och föräldrar i ett alltmer socialt skiktat utbildningssystem. Förskolans expansion och marknadisering vänder sig till såväl förskollärar­studenter som yrkesverksamma förskollärare och skolledare genom att belysa förskolans betydelse för samhället från olika perspektiv.

Efter stora nordiska krigets slut hade Ryssland fått besittningar vid östersjökusten och med hotet från öster behövde Sveriges sjöförsvar förstärkas. Det skedde med fästningsbyggen, nya fartygstyper och en flotta vars befälskår var specialiserad för strid i skärgård. Många av officerarna i den nya flottan kom från högreståndsmiljöer och medelklassfamiljer, men en stor del också från hem med små ekonomiska möjligheter. Anställningen gav tillfälle att komma upp sig i samhället och åtskilliga som börjat som skeppsgossar nådde långt i befordran. Här presenteras officerarna med familjeförhållanden, karriärer och kommenderingar och de åtaganden de hade utanför sin tjänst. Tack vare det detaljerade materialet belyses de möjligheter som fanns till social mobilitet i det svenska samhälle som från 1700-talets mitt var i stark ekonomisk expansion, inte minst inom handel och sjöfart. Boken kan bidra med underlag för vidare marina studier och för forskning med personhistorisk inriktning. Inte minst kan den vara en användbar resurs för släktforskare.

Som namnet antyder är Från Afrikakompaniet till Tokyo en bok som tar oss med på en resa genom tid och rum. Den innehåller artiklar som rör sig från 1600-talet till nutid, runt om i världen till så skilda platser som Saint Barthélemy, Zambia och Grönland. Bokens texter tar upp en rad olika teman, som minnes-kulturen kring slaveriet under svensk flagg, synen på pirater, svensk sjöfart i Sydeuropa, sökandet efter försvunna polarforskare, jordbruk under och efter kolonial-tiden i Afrika, disciplinen vid kadettutbildningen på Karlberg, det militära indelningsverket och antirasisters syn på antisemitism. Från Afrikakompaniet till Tokyo är en vänbok till György Nováky, med artiklar skrivna av historiker från Sverige och Finland.

Växelundervisningen tillhör utan tvekan en av det tidiga 1800-talets mest fascinerande exempel på ett samhälle i förändring och den kan även ses som en av världshistoriens första riktiga pedagogiska flugor. Under bara ett antal år spred sig denna undervisningsmetod från Storbritannien över världen och under en tid praktiserades den på jordens samtliga kontinenter för att sedan ersättas av andra metoder för undervisning. Det som särskilde växelundervisningen från tidigare undervisningsmetoder var framförallt att den gjorde bruk av de främsta eleverna som hjälplärare - så kallade monitörer - vilket gjorde det möjligt för en lärare att undervisa mycket stora grupper av barn. Vidare präglades metoden ofta av en vilja att skapa en rationell och effektiv form av undervisning. I denna bok utmanas tidigare uppfattningar om växelundervisningen genom ett antal studier av dess införande och praktiska tillämpning i Sverige under framförallt 1800-talets första hälft. Frågor som boken försöker besvara är exempelvis varför växelundervisningen infördes i Sverige, i vilken mån metoden var ett sätt att spara pengar på undervisning, hur den påverkade skrivundervisningens utbredning i landet och i vilka delar av utbildningsväsendet den kom till användning. Vidare undersöks även dess betydelse i samband med disciplinens framväxt och då särskilt eventuella skillnader vid dess användning inom olika skolformer. Avslutningsvis, försöker denna bok även sätta in växelundervisningen i sitt historiska sammanhang som en del av 1800-talets utbildningsrevolution. ESBJÖRN LARSSON, f. 1968, är fil. dr i historia och universitetslektor i utbildningshistoria vid Uppsala universitet.