Eva Blomberg

Åren kring 1990 var en dramatisk tid. Muren föll och Sverige gick med i EU. Landet drogs in i en ekonomisk kris med ränta på 500 procent. Arbetslösheten steg från 2 till 12 procent och dramatiska nedskärningar i välfärdssystemet genomfördes. Samtidigt avreglerades välfärdsstaten. Nu beslutades om friskolereformer, avreglering av bankverksamhet, kommunikationer och teletrafik; TV-monopolet avskaffades och sjukvård och äldre­omsorg konkurrensutsattes. Var syftet att skapa ett systemskifte eller en nödvändig modernisering av den svenska modellen? För att hitta förändringarnas rötter och förstå deras genomslag måste tidsperspektiv vidgas. Antologin Det långa 1990-talet är skriven av forskare vid Samtidshistoriska institutet. Det är en bok som fördjupar analysen av ett viktigt skede i vår samtid.

Vid internationella jämförelser framstår Sverige som ett av världens mest jämställda länder. De flesta kvinnor förvärvsarbetar idag och har en egen inkomst. Särbeskattning, föräldraförsäkring, dagis och pappamånader gör att både kvinnor och män kan förena lönearbete och familjeliv. Hur har vi kommit så här långt? Vad återstår att göra? Denna antologi tar avstamp i 1960-talets jämställdhetsdiskussion då boken "Kvinnors liv och arbete" (Studieförbundet Näringsliv och Samhälle 1962) bidrog till att starta debatten om könsroller. "Arbete och jämställdhet" belyser vad som hänt i arbetslivet och i jämställdhetsdiskussionen under femtio år. Den innehåller såväl problematiserande kapitel som kapitel med kunskapsöversikter. och vänder sig till alla som vill öka sina kunskaper om arbetsmarknadsfrågor och jämställdhet. Elva forskare från sex discipliner medverkar. Frågor som författarna behandlar är: förändring i teoretiska förståelser av kvinnor som lönearbetare, historien om invandrade kvinnors arbete, de mångfacetterade grunderna för diskriminering i arbetslivet, nya mönster av arbetskraftsmigration och arbetsgivar-arbetstagarrelationer i servicesektorn, genusmönster i kvinnors företagande, könsrollstänkandets utveckling samt pappapolitikens historia. Medverkande författare: Eva Blomberg och Kirsti Niskanen (red.), Kristina Abiala, Helene Ahl, Monika Edgren, Anne Lise Ellingsæter, Roger Klinth, Anita Nyberg, Jenny-Leontine Olsson, Elisabeth Sundin och Soheyla Yazdanpanah.

Varför vill vi läsa om stjärnor och kändisar i tidningar, se dem på TV och hur kan vi förklara den magnetism som tycks stråla om dem? Varför skriver journalisterna på de sätt de gör och hur skapas en stjärnimage? Eva Blomberg analyserar hur stjärnor framställdes i tidningen Filmjournalen, hur reportagen och de fotogra ska bilderna i samspel med lmindustrin förändrades under 1900-talets första hälft. Hon ger en historisk bakgrund till dagens kändiskultur och hur en underhållningsbransch växte fram där artister, journalister och fotografer blev till varandras levebröd. Vill ni se en stjärna? belyser hur artister lanserades och hur de som hade skrivmaskinen och kameran som sina verktyg förmedlade sin bild av stjärnan. Ur ett genusperspektiv analyseras hur kön formades, hur artisterna skildrades i förhållande till sina roller, typer och karaktärer. En lmstjärna skulle vid denna tid ha en vinnande personlighet som kunde iklädas och exponeras i de senaste kreationerna. Artisten skulle även uppfylla stjärnfabrikens krav på normalitet, borgerlighet, heterosexualitet och etnicitet i en värld späckad av möjligheter.