Eva-Lotta Hultén

Ny reviderad upplaga! De svenska naturskogarna fortsätter att avverkas, mångfalden minskar, en tredjedel av avverkningarna når inte upp till lagens miljökrav och lönsamheten i svenskt skogsbruk sjunker. Den här boken berättar lättbegripligt om ett hållbart och ekonomiskt lönsamt alternativ till dagens skogsbruk. Naturnära skogsbruk innebär att vi slutar röja, kalhugga och markbereda och låter skogen växa på ett mer naturligt sätt. Avverkning sker allteftersom träden blir mogna för skörd och utifrån efterfrågan på marknaden. Det ger mindre risk för stormskador och storskaliga angrepp av skadeinsekter. Ekologiska och sociala värden hålls intakta och ekonomin förbättras. Det finns alternativ till trädplantager, kalhyggen, utarmad mångfald, sönderkörd mark och sjunkande intäkter. Men det brådskar!

Vi lever i en tid av galopperande miljöförstöring, klimatuppvärmning, ökande fascism och extremism, fake news och propaganda. Utbildning har en viktig roll att spela de kommande decennierna. Unga behöver lära sig att orientera sig, finna sig en roll och känna att de kan göra världen till en bättre plats. Eva-Lotta Hulténs bok Vad ska vi med skolan till? kretsar kring tre frågor: Vad ska vi med skolan till? Om vi inte vet vad vi vill åstadkomma kan vi ju inte avgöra vad vi ska göra. Först när vi har ett svar kan vi gå vidare till den andra frågan: Vilket innehåll ska skolan ha? Vad behöver man lära sig för att nå de där övergripande målen? Den sista frågan lyder Hur ska skolan arbeta? Alltså, när vi vet vad vi vill uppnå och vad vi vill förmedla hur gör vi? Det mesta författaren föreslår ryms inom vad rådande styrdokument stadgar. Så vad väntar vi på? Eva-Lotta Hultén har som utbildningsjournalist alltid lyft fram de goda exemplen och konstruktiva idéerna och tagit ett holistiskt grepp på frågor som rör skolan, dess roll i samhället och dess betydelse för individens utveckling. Denna bok är en syntes av hennes slutsatser och tankar. Eva-Lotta Hultén är författare och journalist, född 1972 och bosatt på västkusten. I snart femton år har hon skrivit om skolan för bland andra GP, DN, Sveriges Radio och Lärarförbundets olika tidningar. Hon har gjort reportage från svenska och europeiska skolor, intervjuat lärare, rektorer, forskare och skolmakthavare både i Sverige och utomlands, läst och recenserat doktorsavhandlingar, debatt- och reportageböcker och skrivit essäer och krönikor om utbildning.

Arbete är en institution. Partierna är överens om att jobben är den viktigaste politiska frågan. Samtidigt blir arbetstillfällena allt färre. De som har jobb arbetar för mycket, de som inte har det straffas och kontrolleras. Att hålla hjulen snurrande tär också på miljön. Men det finns alternativ till arbetslinjen. Författarna diskuterar idéer som arbetstidsförkortning, medborgarlön och lokala valutor. De beskriver hur synen på arbete har vuxit fram historiskt och teoretiserar begrepp som arbete och fritid på ett nyfiket och kritiskt prövande sätt. Vill vi ha jobb till varje pris? Är fler jobb enda vägen till jämlikhet och ökat välbefinnande? Är alla jobb nödvändiga? Att kritisera lönearbetet är att rucka på det moderna samhällets grundval. Det väcker frågor om kapitalismen, men också om vår existens. Vilket värde har människan i ekonomin och hur ser människans villkor efter arbetet ut? Den första svenska antologin om arbetskritik spänner över fält som idéhistoria, ekonomi, sociologi, politisk filosofi och filmvetenskap. Författarna är akademiker, aktivister och journalister som delar insikten att arbetslinjen har nått vägs ände. Boken är en lättillgänglig introduktion till arbetskritik i dag och en plattform för vidare debatt. Redaktören Kristian Borg är journalist, tidigare kulturredaktör på Fria Tidningen och förläggare på Verbal förlag.

Vad är ondska? Vilka är det som begår de onda handlingar som bevisligen sker i världen? De flesta av oss vill inte göra ont, ändå gör vi det. Hur kan vi motverka det? Hur skapar vi ett samhälle där de onda handlingarna inte utförs, eller åtminstone utförs mycket sällan? Eva-Lotta Hultén borrar djupt i frågan om ondskan. Hon går tillbaka till Tyskland under nazitiden, till Rwanda, Abu Ghraib och andra platser och tider där fruktansvärda brott har begåtts. Hon granskar också några av Stanley Milgrams och andra socialpsykologers experiment. De har försökt hitta svaret på varför alldeles vanliga människor, som du och jag, visar sig beredda att plåga och skada oskyldiga personer. I Resan från mörkrets hjärta skapar Eva-Lotta Hultén en bild av hur ondskan ser ut. Men boken handlar också om vägarna ut. Hur formar vi ett samhälle där risken för folkmord, massmord, pennalism och mobbning minimeras? Ett kritiskt samhälle där civilt motstånd, uppbrott och eget tänkande premieras.