Eva Mörk

Sedan tjugo år tillbaka har andelen privata utförare ökat kraftigt i den offentligt finansierade välfärden i Sverige. Idag har närmare en femtedel av de anställda inom välfärdssektorn en privat arbetsgivare och mer än var femte gymnasieelev går i en friskola. Men har det ökade inslaget av konkurrens infriat förhoppningarna om effektivitet och högre kvalitet? Konkurrensens konsekvenser är den första breda analysen av privatiseringarnas omfattning och följder. Här granskar åtta forskare välfärdsområdena förskola, skola, ungdoms- och missbrukarvård, arbetsmarknadspolitik, hälso- och sjukvård samt insatser för äldre och funktionshindrade. Frågorna som ställs är bland andra: Hur långt har konkurrensutsättningen gått inom de olika områdena? Hur stora är de geografiska skillnaderna och vad beror de på? Vilka är producenterna? Vilka effekter har privatiseringarna haft för kvalitet och effektivitet? Vilka är tendenserna och utmaningarna framöver?

Sveriges kommuner står inför stora utmaningar vad gäller finansiering, kompetensförsörjning, en åldrande befolkning, ett högt flyktingmottagande och ökande skillnader mellan städer och landsbygd. SNS Konjunkturråd 2019 undersöker hur ändamålsenlig den nuvarande svenska kommunmodellen är för att möta dessa utmaningar. De föreslår reformer som syftar till att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan stat och kommun, säkerställa kvaliteten på den kommunala verksamheten i små och krympande kommuner, stärka väljarnas ansvarsutkrävande samt säkra finansieringen av morgondagens välfärd. SNS Konjunkturråd 2019 består av Eva Mörk (ordförande), professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet, Gissur Ó Erlingsson, biträdande professor i statsvetenskap vid Linköpings universitet, och Lovisa Persson, fil.dr i nationalekonomi och forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN).

Att förbättra barns hälsa och utjämna hälsoskillnader är en investering i barnens välbefinnande och deras framtid. Det är också ett viktigt led i att skapa ett samhälle där alla barn har samma möjligheter. Om barns hälsa till stor del bestäms av uppväxtvillkor och familjebakgrund försvåras social rörlighet och initiala orättvisor blir bestående. Även om svenska barn är friska i ett internationellt perspektiv är de socioekonomiskt betingade skillnaderna i hälsa stora. I Hellre rik och frisk om familjebakgrund och barns hälsa diskuteras bland annat dessa frågor: Hur ser skillnaderna i hälsa ut i dagens Sverige? Hur har de utvecklats sedan början av 1990-talet? Hur mår barn som lever i ekonomisk utsatthet? Vilka konsekvenser får ohälsa i barndomen senare i livet? Rapporten bygger på ett rikt datamaterial baserat på rikstäckande register över barns sjukhusbesök, diagnoser, läkemedelsförskrivning och dödsfall och över barnens familjebakgrund och uppväxtförhållanden. Resultaten visar på stora men oförändrade socioekonomiskt betingade skillnader i hälsa och en oroande utveckling av den psykiska ohälsan bland ungdomar. Författarna avslutar rapporten med en diskussion av möjliga vägar att komma till rätta med problemen. Författare är Eva Mörk, professor i nationalekonomi, Uppsala universitet, Anna Sjögren, docent i nationalekonomi, IFAU, och Helena Svaleryd, docent i nationalekonomi, Uppsala universitet.

400 000 svenskar får socialbidrag. De hushåll som tar emot bidraget får det i genomsnitt sex månader. SNS Välfärdsråd 2008 analyserar hur man ska bete sig för att minska antalet individer som får socialbidrag och kostnaderna för bidraget. Sedan 1999 har regeringen haft en ambition att kraftigt minska kostnadena för socialbidragen, vilket har visat sig vara svårt att göra. Rapporten kartlägger vilka grupper som får socialbidrag, går igenom vad man gjort i andra länder och diskuterar därefter för- och nackdelar med olika förslag. Forskarna avslutar med ett antal policyförslag till de svenska beslutsfattarna. Välfärdsrådet 2008 består av docent Matz Dahlberg (ordförande, Uppsala universitet), fil dr Karin Edmark (IFAU), associate professor Jörgen Hansen (Concordia University, Kanada) och docent Eva Mörk (IFAU).