Eva Söderberg

Den kända och älskade barnboksförfattaren och konstnären Elsa Beskow (1874-1953) har fängslat många generationers barn med sina livfulla berättelser och lockande bilder. Hur gjorde hon? Boken Förtrollad vardag visar genom brev, skisser, foton och illustrationer hur Elsa använde inspiration från sitt eget liv i sitt skapande. Med varm medmänsklighet, konstnärlig skicklighet och skimrande fantasi verkade hon för att nå barnen och ge dem ljusa minnen i barndomen. Bokens rika bildmaterial, biografiska texter och fördjupande avsnitt med olika infallsvinklar ger en sällsynt och fascinerande inblick i Elsa Beskows arbete för att förvandla vardagen från verklighet till fantasi. I boken medverkar Dag Beskow, Petra Bäni Rigler, Lars Häggström, Eva Nordlinder, Martin Olin, Daniel Prytz, Gitten Skiöld och Eva Söderberg.

Många studier om Astrid Lindgrens författarskap har publicerats genom åren finns det verkligen mer att säga? Jo, med tanke på bredden, djupet och den påfallande multimediala ansatsen i skapandet, liksom Lindgrens olika verksamhetsområden över påtagligt lång tid, vill vi besvara frågan med ett ja. Dessutom utvecklas ständigt de vetenskapliga fält som är angelägna för Lindgren-forskare. I denna antologi ger vi några exempel där Astrid Lindgren inte bara undersöks som författare, utan också som förlagsredaktör, filmskapare och opinionsbildare. Eva Söderberg skriver om Lindgren och flickböckerna, Philippe Couderc återbesöker sin gamla hemstad Paris i Katis sällskap, Lisa Källström undersöker hur Lindgrens böcker togs emot i Östtyskland och Dagmar Brunow ägnar sig åt Lindgren och filmskapandet. Vidare studerar Anette Almgren White hur man arbetat med Pippi Långstrump i en årskurs 1, Filippa Söderström skriver om tillsägelser i Emil och Madicken-böckerna utifrån ett genusperspektiv och Anna Sandahl fokuserar på den sjungande pigan Lina i det multimodala berättelseuniversum där hon framträder. Helene Ehriander studerar Astrid Lindgren i rollen som förlagsredaktör för John- Lennart Linders flickböcker. Ehriander gör även en läsning av Lindgrens egna flickböcker mot bakgrund av hennes omtalade krigsdagböcker. Dagböckerna utgavs efter Lindgrens död, vilket kan ses som ett av många exempel på att hon fortsätter att vara en angelägen person. Många läser fortfarande hennes böcker, tar del av hennes växande fiktionsuniversum och uppfattar detta som ett kulturarv. För en ny generation läsare vilket undersöks i Helene Ehrianders tredje bidrag i antologin framställs författaren själv rent av som en smart, stark och modig hjältinna.

Den som skriver barn- och ungdomslitteratur behöver både kunskap om litterära verktyg och insikter i hur andra författare har löst berättartekniska problem. Att skriva barn- och ungdomslitteratur behandlar skrivandets hantverk samtidigt som den utifrån ett litteraturvetenskapligt perspektiv fördjupar förståelsen för hur man skriver i olika genrer för en ung läsekrets. Boken tar bland annat upp vad som kännetecknar en berättelse för barn och ungdomar och hur den skrivs: Vad har den för egenart, vad skiljer den från vuxenlitteratur, och hur skapar man ett tilltal som passar unga? Genrer som fantasy, magisk realism och historiska berättelser behandlas, men också gränsgenrer och gränsmedier som fan fiction, datorspel och filmmanus. Här diskuteras också strategier för att gestalta det hotfulla eller svåra moraliska dilemman samt hur man kan undvika genusfällor. Att skriva barn- och ungdomslitteratur vänder sig till alla som är intresserade av barn- och ungdomslitteratur och som vill utveckla sitt eget skrivande. Den är avsedd för kurser i kreativt skrivande, men lämpar sig också i fortbildning för lärare, bibliotekarier och andra som vill fördjupa sin förståelse för barn- och ungdomslitteratur.

Begrepp som ”flicka” och ”tant” a¨r ta¨njbara och ibland motsa¨gelsefulla. De kan vara uttryck fo¨r genus, fo¨rbundna med kultur, kroppsideal, livsfo¨rlopp och normer. I Att konstruera en kvinna anva¨nder fo¨rfattarna flickan, tjejen, kvinnan och tanten fo¨r att ska¨rska°da a°lders- och ko¨nsordningar och tillga¨ngliggo¨ra forskning om ko¨n, a°lder och a°ldrande. Flickan ser vi oftast som ett barn, men ordet har ocksa° kommit att anva¨ndas om tjejer och unga kvinnor. Tanten i sin tur har kommit att bli en symbol fo¨r ”det lilla livet” med hantverk och la°ngkok, men a¨ven fo¨r sja¨lvsta¨ndighet och kritisk blick: hon so¨ker inte behaga utan kan sa¨ga emot och visar civilkurage. Ba°de tanten och flickan anva¨nds ibland pa° ett a°lderso¨verskridande och subversivt sa¨tt. Fo¨rfattarna diskuterar hur kulturella fo¨resta¨llningar skapas och a°terspeglas i medierade sammanhang: i sko¨nlitteratur, tidningar, tecknade barnfilmer, bloggar och olika popula¨rkulturella sammanhang – men ocksa° i ma¨nniskors egna bera¨ttelser. Har vi idag ett uppluckrat a°lderslandskap da¨r ma¨nniskor a¨r friare fra°n normer om ”passande beteende” och kan iscensa¨tta sina liv som de o¨nskar utan att beho¨va fo¨rha°lla sig till sociala tidtabeller?

Med nya upplagan av Sagor och sanningar kan eleverna öva läsförståelse, muntlig interaktion och skriftlig färdighet, samtidigt som de allmänbildas och får ett rikt ordförråd. Beskriver och berättarHuvudtexterna är faktatexter som har världsomspännande teman som genomsyrar alla övningar. Varje text har både ett historiskt och aktuellt perspektiv som inspirerar till diskussion. Till varje faktatext hör även en klassisk saga för att träna den berättande genren. Då faktatexten exempelvishandlar om Dinosaurier, är sagan i samma tema Sankt Göran och draken. Tre färdigheterSagor och sanningar övar tre färdigheter: läsförståelse, muntlig interaktion samt skriftlig färdighet. Språket utvecklas och ord och begrepp repeteras för att eleven fullt ut ska kunna tillägna sig språket. Alla texter och övningar är anpassade efter de språkliga kraven för sfi kurs D. Kapitlen är uppdelade i delarna: Läsför­stå­else, ordförståelse, grammatik och skriva. Läsförståelse och lässtrategiVarje kapitel inleds med en beskrivande faktatext med läsförståelsefrågor i tre nivåer för att visa eleven hur den kan träna på strategier för att få en djupare förståelse för texten. Bredvid texterna finns också ordlistor. Varje kapitel innehåller även ett antal kortare texter av olika texttyper som insändare, artiklar och mejl. Varje kapitel innehåller även ett antal kortare texter av olika texttyper som insändare, artiklar och mejl. Dessa texter har samma tema som huvudtexten vilket är fördelaktigt när eleven tränar mer på lässtrategier. Lärarstöd på webbenKopieringsunderlag, facit, lärarstöd och ljudfiler finns på sidan ”Extramaterial”. För att nå materialet loggar du in via Mina sidor, alternativt med inloggningskoden som du hittar på omslagets insida.