Fanny Ambjörnsson

»Jag blir gladare när jag tar på mig nåt starkt. Och rosa är väldigt starkt och glatt för mig. Jag tänker att även andra blir glada när man syns eller när man har nåt fint på sig.«Rosa är en färg som väcker känslor, alltifrån vällust och begär till avsky och hat. Men vad är det som gör färgen så laddad? Varför kan en man bära rosa skjorta utan att väcka uppmärksamhet i vissa sammanhang, men anses provocerande om han gör det i andra? Vad betyder rosa för unga feminister? Och varför är en del föräldrar tveksamma till att klä sina döttrar i rosa medan flickorna själva gärna frossar i färgen? I Rosa: Den farliga färgen försöker Fanny Ambjörnsson ta reda på vad människor menar när de säger sig älska rosa, och vad de hatar och känner sig äcklade av. Genom att undersöka betydelsen av en rosa herrskjorta, den rosa prinsessfasen och rosa motstånd granskar hon vad färgen står för här och nu. Och vad människors attityder till rosa säger oss om vår samtid. Fanny Ambjörnsson är socialantropolog och genusforskare vid Stockholms Universitet. År 2004 utkom hennes hyllade doktorsavhandling I en klass för sig. Hon har bland annat skrivit Vad är queer? (2006) samt medverkat i antologierna Queersverige (2005), Motstånd (2009), Livslinjer (2010) och Den moderna homofobin (2011). Hon är bosatt i Stockholm.

Hur berättar man om någon som saknar röst? När lillasyster Nadja föddes blev inget som någon hade tänkt sig. Hon kunde inte andas själv och uppvisade tecken på allvarliga hjärnskador. Det visade sig att Nadja skulle behöva assistans 24 timmar om dygnet under hela sitt liv. Den här boken är ett försök att närma sig Nadjas liv, speglat genom alla som funnits runt henne: En storasyster som plötsligt måste bli vuxen. Åldrande föräldrar vars dotter aldrig kommer att klara sig själv. Assistenter som vet mer om Nadja än vad hennes familj gör. Vad säger Nadjas historia om oss och om vår tid? Om vad det innebär att vara människa i ett samhälle där utveckling, självständighet och framgång ses som högsta dygd?

Med nytt efterord av Fanny Ambjörnsson Unga tjejer har hamnat i fokus. I massmedier avhandlas deras dåliga självförtroende, anorexi, sexliv och språkbruk. Men hur blir man egentligen tjej? Vad är normalt och onormalt, rätt och fel? Hur högt får man skratta och hur bredbent får man sitta innan man riskerar sitt rykte? Och när riskerar man att bli kallad för hora? I I en klass för sig, ger Fanny Ambjörnsson svar på dessa frågor samtidigt som hon ger en alldeles unik inblick i unga tjejers vardag och villkor. Fram växer en bild, som är mera komplicerad och mycket intressantare än den vi möter i medierna. Vi får veta hur unga tjejer både upprätthåller och utmanar föreställningarna om den normala tjejen. Om vilken roll klass, sexualitet och etnicitet spelar. Ett trettiotal tjejer mellan 16 och 18 år, på två skilda gymnasieprogram, skildras. De går Samhällsprogrammet och Barn- och Fritidsprogrammet, två klasser med olika syn på sig själva och andra. Och som de själva uttrycker: »Ja, och om BF tänker man rassel rassel i korridorerna, såna som typ gör mer väsen av sig« och »Tjejerna i Natur och Samhälls är finare kan man säga. De går liksom med sina små dräkter i skolan. De är lite fina i kanten, lite mer strikta«. FÖRFATTAREN: Fanny Ambjörnsson är socialantropolog och verksam vid Stockholms Universitet. Tillsammans med fyra vänner har hon skrivit böckerna Ett Hjärta i Jeans. Och Andra texter om Tjejer och Tjejers Grejer. (Alfabeta 1997) och Uppror Pågår. Feminister i Tre Generationer. (Alfabeta 1999), som båda vänder sig till ungdomar i högstadie- gymnasieåldern. Ambjörnsson har också medverkat i antologierna Behag och Begär (Carlssons 1998) och Sexualitetens Omvandlingar (Daidalos 2003).

Vi kommer inte undan städningen. Vissa städar som yrke, de flesta städar sitt hem. En del städar åt sina föräldrar eller andra släktingar. Att ha ett städat hem ger respekt och status. Själva städandet - vare sig det gäller att ta hand om andras eller sin egen smuts - har däremot väldigt låg status, och det tycks smitta av sig på personen som utför arbetet. Städning genomsyras av makthierarkier och leder till ständiga konflikter både i vardagen och inom politiken. Hur kommer det sig att en sådan viktig del av livet är så lågt värderad och så känsligt att prata om? Med sin starka känsla för samhällets smärtpunkter borrar sig Fanny Ambjörnsson ner i denna konflikthärd. Boken kretsar kring frågor om vad städning betyder i människors liv. Kort sagt: vad är det egentligen städningen står för - för oss själva, i våra relationer och i samhället? "en ytterst läsvärd bok om ett angeläget ämne"BTJ"Intressant, tänkvärd och välskriven!" Jennies Boklista

Vad är fiktion och vad är verklighet? Debatterna om verklighetsbakgrund till skönlitteratur och film avlöser varandra i dagens kulturliv, och fiktion är samtidigt alltid ett bärande element av verkligheten. I "Fiktion och verklighet" möts tolv forskare från genusvetenskap, antropologi, etnologi, litteraturvetenskap, arkeologi, medievetenskap och konstnärlig forskning i en undersökning av hur fiktion och verklighet är oupplösligt förbundna i en spänningsfylld relation. Flickidoler på film, dagens queerfeminister som tittar på reality-tv och ­recensenter som läser Knausgårds autofiktion möter Selma Lagerlöfs hängivna fans. Fredrika Bremers vallfärd till Jerusalem belyser nutidens pilgrimsresor till Santiago de Compostela och helgonanimationer skapar en alternativ modernitet i en by i Mexiko. Vikingatida skelett i Norden likaväl som musikfilmer i Nepal kan användas i nationens tjänst - och de kommenteras ur historien av Karen Blixens allegori över Danmark under andra världskrigets ockupation, när verkligheten inte kunde uttalas annat än som fiktion.

Efter att ha läst den här boken kommer du inte att se på världen på samma sätt igen. Queer ger redskap att ifrågasätta det vi upplever som naturligt och självklart, vare sig det handlar om genus, sexualitet eller så kallad normalitet. Frågor som rör lhbtq-personer har på många sätt tagit steget från barrikaderna in i den etablerade offentligheten. Lagar har ändrats så att samkönade par kan gifta sig, personer som genomgår könsbekräftande kirurgi avkrävs inte längre sterilisering och lesbiska par har tillgång till insemination och assisterad befruktning. Samtidigt kvarstår stigmatisering och utanförskap. Vad är egentligen queeri dagens Sverige? Fanny Ambjörnsson har nu uppdaterat sin lättillgängliga introduktion i ämnet. Utifrån vardagsförankrade exempel beskriver hon rörelsens politiska bakgrund, dess teoribildning och den samtida queeraktivismen. Framför allt visar hon att queer är djupt samhällsrelevant.

Det är en folkbildningsgärning att lyckas få snåriga teser från poststrukturalister och sociologer att bli lättillängliga. Rosa – den farliga färgen blir på så vis inte bara en socialantropologisk studie kring vårt förhållningssätt till en laddad färg, utan lika mycket en god introduktion till tankar kring hur normer samverkar och formar oss. Elin Grelsson, GP»Jag blir gladare när jag tar på mig nåt starkt. Och rosa är väldigt starkt och glatt för mig. Jag tänker att även andra blir glada när man syns eller när man har nåt fint på sig.«Rosa är en färg som väcker känslor, alltifrån vällust och begär till avsky och hat. Men vad är det som gör färgen så laddad? Varför kan en man bära rosa skjorta utan att väcka uppmärksamhet i vissa sammanhang, men anses provocerande om han gör det i andra? Vad betyder rosa för unga feminister? Och varför är en del föräldrar tveksamma till att klä sina döttrar i rosa medan flickorna själva gärna frossar i färgen? I Rosa den farliga färgen försöker Fanny Ambjörnsson ta reda på vad människor menar när de säger sig älska rosa, och vad de hatar och känner sig äcklade av. Genom att undersöka betydelsen av en rosa herrskjorta, den rosa prinsessfasen och rosa motstånd granskar hon vad färgen står för här och nu. Och vad människors attityder till rosa säger oss om vår samtid. Fanny Ambjörnsson är socialantropolog och genusforskare vid Stockholms Universitet. År 2004 utkom hennes hyllade doktorsavhandling I en klass för sig. Hon har bland annat skrivit Vad är queer? (2006) samt medverkat i antologierna Queersverige (2005), Motstånd (2009), Livslinjer (2010) och Den moderna homofobin (2011). Hon är bosatt i Stockholm.

Hur gammal är du? Vad ska du bli när du blir stor? Lever du fortfarande ensam? När ska du stadga dig och skaffa barn? Man är inte en dag äldre än man känner sig. Är du inte för gammal för att klä dig sådär! Så tänkte jag också i din ålder. "Livslinjer" handlar om åldrandet och framtiden. Om de förväntningar som sätter gränser för hur en levnadsbana kan se ut i vår samtid. Om de gränser som får oss att inte vilja framstå som omogna eller lastgamla, som gubbtjyvar eller snorungar. Men den handlar också om de möjligheter som finns att påverka och rita om våra livslinjer. Om hur vi aktivt kan använda oss av föreställningar om ålder för att förskjuta gränser och vidga vårt utrymme. Fokus ligger på livslinjernas sexuella och genussprängande dimensioner, det vill säga hur genus och sexualitet skapas i relation till ålder och åldrande. Här finns till exempel en analys av femåringars föreställningar om sin framtid och vad det innebär att vara kär, en undersökning av äldre mäns lust och sexualitet, en studie av åldersmotstånd bland queerkids och en analys av osamtidigt åldrande i Kerstin Thorvalls författarskap. Skribenterna är forskare med olika ämnesmässig bakgrund - antropologi, litteraturvetenskap, kulturgeografi, etnologi, idéhistoria - från olika lärosäten i landet.

Unga tjejer har hamnat i fokus. I massmedier avhandlas deras dåliga självförtroende, anorexi, sexliv och språkbruk. Men hur blir man egentligen tjej? Vad är normalt och onormalt, rätt och fel? Hur högt får man skratta och hur bredbent får man sitta innan man riskerar sitt rykte? Och när riskerar man att bli kallad för hora? I I en klass för sig - Genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer, ger Fanny Ambjörnsson svar på dessa frågor samtidigt som hon ger en alldeles unik inblick i unga tjejers vardag och villkor. Fram växer en bild, som är mera komplicerad och mycket intressantare än den vi möter i medierna. Vi får veta hur unga tjejer både upprätthåller och utmanar föreställningarna om den normala tjejen. Om vilken roll klass, sexualitet och etnicitet spelar. Ett trettiotal tjejer mellan 16 och 18 år, på två skilda gymnasieprogram, skildras. De går Samhällsprogrammet och Barn- och Fritidsprogrammet, två klasser med olika syn på sig själva och andra. Och som de själva uttrycker: »Ja, och om BF tänker man ’rassel rassel’ i korridorerna, såna som typ gör mer väsen av sig« och »Tjejerna i Natur och Samhälls är finare kan man säga. De går liksom med sina små dräkter i skolan. De är lite fina i kanten, lite mer strikta«. Omslag av Lotta Kühlhorn. Format 130 x 210 mm. Mjukband.