Fatima Bremmer

Smarta, modiga och oemotståndliga. En grupp kvinnor i Stockholm bestämmer sig för att utmana mansväldet. De rör sig mellan hetsiga tidningsredaktioner, kungamiddagar och krigszoner. Det blir början på deras banbrytande stordåd och svindlande resa genom svenskt 1900-tal. Men det handlar lika mycket om livslånga vänskapsband. Om att bära varandras hjärtan genom sjukdomar, otrohet, förbjuden kärlek och missbruk. Det här är historien om Ligan – Klarakvarterens blodsystrar. Efter den Augustprisbelönade ”Ett jävla solsken” är Fatima Bremmer tillbaka med en gripande kollektivbiografi om ett radikalt kompisgäng som banade väg för en genomgripande förändring av samhället." Man smittas av Bremmers förälskelse i sina subjekt, och trots de inlevelsefulla gestaltningarna så tycks hon vara källorna ytterst trogen, vilket gör boken till ett sällsynt konststycke av kombinerad berättarglädje och historisk noggrannhet. Ängsligt följer jag förvecklingarna i deras kärleksliv, hur Célie ska klara av att fortsätta skriva med sex barn och hur Gerda räddar otaliga flyktingbarn under andra världskriget. När Elin Wägner begravs i slutet fäller jag faktiskt tårar ner i boken. Vi kvinnor som skriver i dag är skyldiga att känna till de oförskämt tankfulla pennskaften som banade väg för oss. Alla andra också." Expressen"Det som Fatima Bremmer gör, i denna doktorsavhandling till kollektiv­biografi, är att blåsa liv även i deras svartvita studioporträtt och bana väg för en ny historieskrivning där fler feministiska förgrundsgestalter kan få sin rättmätiga plats." SvD"Vilket häftigt gäng det var, Ligan, och så mycket alla fick gjort. Dessutom verkar de ha haft förbannat roligt tillsammans under tiden. Just den sociala livskänslan är urstarkt fångad i Fatima Bremmers livliga, smarta och lärorika bok." DN"Men det finns ett ljus i mörkret; kollektiviseringen, samarbetet och systerskapet. Trots att kvinnorna slåss om arbetstillfällen och artikeluppslag, lyckas de hålla ihop. Bland det mest gripande i boken är när Ellen Rydelius och hennes dotter Ria Wägner - Elin Wägners brorsdotter - drabbas av fattigdom och misär. Men Ligan är där för att bidra med pengar, emotionellt stöd och arbetsmöjligheter. Det är ett vackert beskrivet kamratskap som, i en tid när journalistiken håller på att monteras ned av auktoritära makthavare världen över, är värt att återuppliva." Göteborgs-Posten"Ligan är en gripande och känslosam bok om dessa färgstarka personligheter som rör sig i den speciella tid av samhällsförändring som präglade Sverige. Efter sista sidan saknar jag dem omgående och sätter mitt hopp till att Bremmer fortsätter skriva om dessa inspirerande kvinnor. Helhetsbetyg: 5." BTJ"Den historiskt grävande journalisten och författaren Fatima Bremmerhar nu (efter den Augustprisbelönade biografin 'Ett jävla solsken' som handlar om Ester Blenda Nordström) kommit tillbaka med en forskarinsats av Guds nåde. Man vill bara säga: TACK! Tack för storartat intressant läsning! Fatima Bremmer har på sympatiskt gestaltande sakprosa och med inkännande porträtt författat den lärorika, storartade, myllrande och gripande kollektivromanen Ligan – Klarakvarterens blodsystrar." Västerbottens-Kuriren"Fatima Bremmer skriver levande och medryckande, lockar fram bilder av miljöer och människor och kryddar med en rad cliffhangers, som gör det svårt att sluta läsa. Missa inte "Ligan". Det slår gnistor om det här gänget." Länstidningen Östersund

Den norm- och banbrytande journalisten som wallraffade långt innan begreppet var uppfunnetHon var den ostyriga pojkflickan som skickades hemifrån för att bli snäll och foglig. Men Ester Blenda Nordström lät sig aldrig tämjas. Som Sveriges första undersökande reporter gjorde hon det ingen annan vågade. Under falsk identitet slet hon som piga på en bondgård, hon levde ett halvår med samer i Lapplands piskande snöstormar och reste som tredjeklasspassagerare med fattiga emigranter till Amerika. Hon räddade hela byar från svältdöden under finska inbördeskriget och deltog i en flera år lång expedition till ett farligt vulkanområde i Sibirien. De banbrytande reportage som hon tog med sig hem förändrade den svenska journalistiken. Ester Blenda Nordström var en av sin tids pionjärer och stjärnor. Hyllad, beundrad och vän med personer som Anders Zorn, Evert Taube och Elin Wägner. Hon körde motorcykel, rökte pipa och trotsade alla normer som begränsade kvinnors liv i början av 1900-talet. Men så plötsligt tystnade hennes starka röst. De spektakulära äventyren och kampen för ett liv på egna villkor visade sig ha ett högt pris. I den första biografin om Ester Blenda Nordström berättar journalisten och författaren Fatima Bremmer historien om vad som fick Sveriges modigaste journalist att tappa modet. Med hjälp av tidigare okända brevsamlingar och dagböcker porträtteras en av 1900-talets mest fascinerande svenska kvinnor.

An award-winning biography of one of the first undercover journalists—a pioneering Swedish woman who lived a fascinating life of adventure and forbidden love and who changed journalism forever. Born in 1891 in Stockholm, Ester Blenda Nordstro¨m defied stereotypes from an early age. She wore trousers, smoked a pipe, and rode motorbikes, much to the chagrin of her esteemed family. As a young woman, she captivated the public as Sweden’s first investigative journalist. Ester’s real passion was uncovering the truth, which she did by inhabiting the lives of others. Under an assumed identity, she toiled as a Swedish milkmaid on a farm, lived for six months with the Indigenous Scandinavian Sami people, and journeyed to America alongside poor emigrants aspiring to a better life. She saved villages from starvation during the Finnish Civil War and joined an expedition to study volcanoes in Siberia. Her groundbreaking reports were received by a spellbound audience and would change journalism forever. But just as Ester’s star was rising, her forbidden love affair with a woman ended in heartbreak, nearly destroying her. Her spectacular adventures and untamed heart concealed an inner turmoil that threatened to silence her powerful voice, but Ester’s life and spirit were ultimately irrepressible. Life in Every Breath brings Ester’s story back to the fore—and showcases one of the most fascinating women of the twentieth century.

Lär känna tanten! Hon som lägger upp håret på papiljotter, som bakar sina egna kakor, som aldrig skulle sätta på sig ett par jeans men gärna en rockklänning med knäppning i ryggen. Tanterna har länge varit osynliga. De har slitit i det tysta. De stod hemma i fläckiga förkläden och rullade köttbullar till de män och kvinnor som nu styr Sverige. De sydde deras kläder, badade dem och talade om vad som är rätt och fel. Hittade knepen för att få pengarna att räcka till under en tid när det inte var självklart att få vara mätt. De svenska tanterna är födda under 1910–1930-talen och tillhör generationerna som aldrig fick en egen ungdomskultur. Deras storhetstid infaller strax efter andra världskriget. På bio visas då filmer som "Maj på Malö" och "Kyssen på kryssen". På gatorna rullar Volkswagens Bubblor och Volvos PV. Mäns och kvinnors världar är tydligt uppdelade. Om det finns plats för en hobby är den oftast praktiskt inriktad och har en nyttotanke. I De sista tanterna har Fatima Bremmer och fotograf Magnus Wennman klivit in i tanternas värld. Följt med Ebba, 85, på syjunta, Maj-Britt, 82 till Salong Fleur, ställt frågor och lyssnat. Boken tar upp ämnen som husmorsideal och familjepolitik, ger bakgrund till tanternas karakteristiska inredning, frisyr, klädstil och fritidsintressen och blickar framåt till dagens hemmafrutrend och tantinspirerade mode.

Ester Blenda Nordströms roman En rackarunge från 1919 i nyutgåva på Bakhåll. Ester Blenda Nordström var en pionjär inom den undersökande journalistiken och en lysande författare som skrev briljanta böcker under nittonhundratalets första decennier men som med tiden glömts bort nästan helt, ända tills Bakhåll började återutge hennes böcker. I rask följd kom nyutgivningarna av En piga bland pigor, Kåtornas folk, Amerikanskt och Byn i vulkanens skugga. Dessutom Anna Hylanders dokumentärfilm Ester Blenda och Fatima Bremmers Augustprisbelönade biografi Ett jävla solsken. Nu är Ester Blenda Nordström åter ett uppmärksammat namn i det svenska kulturlivet. Hon var Sveriges första wallraff­journalist – och en av världens första, i alla fall långt före Günther Wallraff – när hon år 1914 utgav sig för att vara bondpiga och sökte jobb på en gård i Sörmland. Resultatet blev En piga bland pigor som avslöjade hur pigorna på landet hade det. Ester Blenda gjorde så mycket annat också. Hennes resor världen över blev lysande resereportage. Och vad många inte vet är att denna multibegåvade skribent även skrev barn- och ungdomsböcker, som även de blev bestsellers på sin tid, men som idag är så gott som bortglömda och inte funnits i tryck på decennier. Boken som Bakhåll nu utger – En rackarunge – handlar om Ester Blendas alter ego Ann-Mari och hennes bravader när hon utplacerats hos släktingar på landet för att det ska bli folk av henne. Idag skulle man väl säga att Ann-Mari har problem med impulskontrollen – den tidens termer var av typen ”vanartig” eller ”sjövild” – och som framgår av Fatima Bremmers efterord är boken i många avseenden självbiografisk, om än tillspetsad. Något som är extra intressant är att Ester Blendas Ann-Mari-böcker blev en stor inspirationskälla för Astrid Lindgren. Ann-Maris otyglade personlighet känns igen hos såväl Madicken som Pippi och Emil. Madicken hoppar från taket med ett paraply som fallskärm – det gjorde Ann-Marie redan 1919. Och den ”förgrömmade ungen” Emils busstreck är nästan kopior av Ann-Maris. Pippi Långstrumps sätt att resonera, särskilt gentemot Prusseluskan, andas Ann-Mari lång väg. Möjligen är Ann-Mari som figur ett ordentligt snäpp mer anarkistisk än både Pippi och Emil. Ann-Mari är så frimodigt oregerlig att hon får ett lätt surrealistiskt sken över sig. En uppspeedad flickversion av Groucho Marx som går loss på svenska bonnlandet. Ester Blenda Nordströms roman En rackarunge. ISBN 978-91-7742-503-8. Högkvalitetspapper, sydda ark, mjuka pärmar med flikar. 144 sidor.