Fay Lundh Nilsson

Den här boken ger en lättillgänglig presentation av det svenska utbildnings­systemets historia. Utbildningsreformer för förskolan, grundskolan, folk­bildning och universitet beskrivs och introduktioner till skolämnenas historia presenteras, däribland svenska, historia och samhällskunskap. Övergripande och tvärgående perspektiv på utbildningshistorien anläggs för frågor som rör utbildningens ekonomiska historia, lärarkårens utveckling, sociala förhållandens betydelse för utbildning, utbildningspolitik samt betyg och bedömning. I boken medverkar ett tjugotal författare, varav de flesta är ledande specialister inom de ämnen de skriver om. Denna fjärde upplaga är uppdaterad med bland annat beskrivningar av sexualundervisningens historia. Utbildningshistoria – en introduktion vänder sig till blivande lärare samt studenter och forskare i till exempel historia och pedagogik som behöver kunna placera skolans situation i ett vidare sammanhang och i ett längre tidsperspektiv.

Ekonomi och socialpolitik är två områden som är ömsesidigt beroende av varandra. Utan en väl fungerande samhällsekonomi skapas inga gemensamma resurser för socialt arbete. Utan ett fungerande socialt skyddsnät tas inte de mänskliga resurser tillvara som i sin tur är med och skapar en god samhällsekonomi. Samhällsekonomi för socionomer ger grundläggande kunskaper om samhällsekonomiska företeelser som påverkar socialpolitikens förutsättningar och finansieringen av välfärdsstaten, liksom det praktiska sociala arbetet och människors möjligheter till försörjning. Boken inleds med en historisk tillbakablick över hur svensk ekonomi och socialpolitik samspelat och utvecklats sedan mitten av 1800-talet. Fokus ligger emellertid på de utmaningar som verksamma inom socialt arbete ställs inför i dag, exempelvis ungas och utrikes föddas etablering på arbetsmarknaden, växande klyftor i samhället och en åldrande befolkning. Boken tar även upp företeelser och utmaningar som vi än bara sett början på, som en ökad privatisering av den offentliga välfärden och en ökad automatisering på arbetsmarknaden. Denna andra upplaga är grundligt reviderad. Utöver att alla statistiska uppgifter har uppdaterats har vissa begrepp fått större utrymme. Till exempel har ett nytt avsnitt om inflation och dess konsekvenser tillkommit. Författarna diskuterar också förändringar i socialförsäkringssystem, till exempel pensionssystemet. Boken tar även upp de senaste årens världsomspännande pandemi och kriget i Ukraina som visar att stora ekonomiska och sociala utmaningar inte ligger bakom oss utan är en del av den framtid vi alla måste förbereda oss på. Syftet med boken är att ge läsaren verktyg för att kunna se och skapa vägar till förändring och förbättring av det sociala arbetet. Den vänder sig primärt till socionomstudenter och verksamma inom socialt arbete, men även till studenter inom närliggande ämnen på universitet, högskolor och folkhögskolor. Fay Lundh Nilsson är fil. dr i ekonomisk historia. Hon har varit verksam som forskare vid Ekonomiskhistoriska institutionen vid Lunds universitet och har undervisat i ekonomi och socialpolitik på Socialhögskolan vid Lunds universitet. Erika Werner är fil. dr i socialt arbete. Hon är verksam som lärare och forskare på Socialhögskolan vid Lunds universitet.

»De olika uppsatserna bygger på gedigen forskning, men de är ändå skrivna så att de är tillgängliga för annat än forskare. Läsaren får på köpet en god inblick i Sveriges ekonomiska historia under perioden 19401975.« Bibliotekstjänst Yrkesutbildningen i gymnasieskolan debatteras ständigt och kritiseras ofta. Det är egentligen inte så konstigt eftersom den ska uppfylla många krav som inte alltid är så lätta att förena. Det svenska sättet att organisera yrkesutbildning kännetecknas bland annat av krav på likställdhet mellan teoretiska och yrkesinriktade program och att elever vid de yrkesinriktade programmen både förväntas uppnå högskolebehörighet och bli väl förberedda för yrkeslivet. I studien Yrkesutbildningens formering i Sverige 19401975 beskriver en grupp ekonomhistoriker hur utbildningsideal och samhällsvillkor påverkat utvecklingen av dessa utbildningar under en kritisk period när den svenska yrkesutbildningsmodellen formerades. Den är unik i ett internationellt perspektiv och har, trots många reformer, i allt väsentligt behållit sina kännetecken sedan den cementerades för mer än fyrtio år sedan. Hur och varför kom den svenska yrkesutbildningsmodellen att skapas och utvecklas? För att förstå det måste även dess ursprung och framväxt förstås något som debatten ofta missar. Författarnas syfte är att ge kunskap om den yrkesutbildning som föregick den nuvarande utbildningsmetoden, men också att ge nya insikter i de processer som ledde fram till att en helt ny modell etablerades.

Inom internationell forskning har på senare år intresset ökat för frågan om vad de teknologiska och organisatoriska förändringarna under den andra industriella revolutionen innebar för kraven på arbetskraftens kvalifikationer och kompetens. Av de industrier som kom att spela en viktig roll för den starka ekonomiska utvecklingen i Sverige från 1890-talet och framåt befann sig verkstadsindustrin i frontlinjen. I denna studie, som baseras på ett unikt källmaterial med detaljerade uppgifter på individ- och företagsnivå, studeras sambandet mellan teknologisk förändring, yrkesskicklighet och lön i ett antal verkstadsföretag. I avhandlingen visas att den snabba utvecklingen av verkstadsindustrin i hög grad underlättades av en välutbildad arbetskraft och av att ett betydande humankapital hade ackumulerats i branschen i slutet av 1800-talet. Erfarenhet var den viktigaste lönebestämmande faktorn, men även formell utbildning hade börjat få betydelse för verkstadsarbetarnas löneutveckling. I avhandlingen visas också att den relativa efterfrågan på yrkesskicklig arbetskraft följde de stora cykliska förändringarna i den ekonomiska utvecklingen under 1800-talets senare decennier.