Fia Sundevall

Klimatkris, högerpopulism, systematiskt våld och ojämlika livsvillkor världen över. Feministiska perspektiv på global politik visar att feministisk forskning ger oss verktyg för att analysera dessa brännande politiska problem. När vi ställer frågor om kön och undersöker maktordningar som innefattar sexualitet, klass, ras och nation, ökar kunskapen om hur hierarkier och orättvisor skapas och kan utmanas. Inom ramen för fem teman - klimatpolitik och hållbarhet, institutioner och styrning, ekonomi och arbete, transnationell mobilisering och aktivism samt krig, våld och militarisering - presenteras centrala feministiska teorier genom nedslag i aktuell forskning. Dessutom ingår ett kapitel som ger vägledning i att genomföra egna studier av global politik. Boken riktar sig till studenter i ämnen som genusvetenskap, statsvetenskap och internationella relationer och alla andra som är intresserade av globala frågor.

För hundra år sedan lyckades arbetarrörelsen och kvinnorörelsen driva igenom sina krav på allmän rösträtt i Sverige. I första världskrigets slutskede gav högern -- skrämda av revolutionära krafter i Ryssland och Västeuropa -- till slut upp sitt motstånd mot demokratiseringen och 1921 hölls det första valet med så kallad allmän och lika rösträtt. Men hur omfattande var den rösträtt som infördes 1918--1921? I denna bok tecknas rösträttens historia i Sverige efter den allmänna rösträttens införande. Det visar sig här att rätten att rösta under 1900-talet inte alls omfattat alla befolkningsgrupper. Fattiga, gamla och konkursdrabbade har tidvis exkluderats, värnpliktsvägrare, fångar och omyndigförklarade likaså. Åldersgränserna har varierat, liksom relationen mellan rösträtten och det svenska medborgarskapet. Dessutom har reglerna för hur röstningen rent praktiskt ska gå till gjort det svårt för vissa grupper, bland annat renskötande samer, att utnyttja sin rätt. Allmän rösträtt? Rösträttens begränsningar i Sverige efter 1921 handlar om rösträttens föränderliga gränser och ställer frågor om demokratins räckvidd -- i det förflutna och i vår samtid. Redaktörer: Annika Berg, idéhistoriker vid Stockholms universitet, och Martin Ericsson, historiker vid Lunds universitet. Medverkande författare: Anders Ahlbäck, Jonathan Josefsson, Mattias Lindgren, Julia Nordblad, Bengt Sandin, Fia Sundevall. Trådbundet kartonnageband med klotrygg.

Sverige har aldrig haft någon allmän värnplikt -- bara manlig värnplikt. Inte ens den aktiva jämställdhetspolitiken från 1970-talet och framåt lyckades ändra på detta. Jämställdheten diskuterades gärna i termer av kvinnors rättigheter, medan skyldigheter som värnplikten förutsattes kvarstå hos männen. Men värnpliktslagens utformning gjorde inte bara könsskillnad mellan medborgarna när det gällde deras skyldigheter mot nationen. Den hindrade också kvinnor från att skaffa sig den utbildning som krävdes för att utföra vissa militära uppgifter. Först år 1989 gavs kvinnor samma formella rättigheter som män att utöva militärt arbete. Ekonomhistorikern Fia Sundevall undersöker här det sista manliga yrkesmonopolet och dess fall. Sundevall visar hur värnpliktslagen länge bekräftade och återskapade militären som ett manligt kompetensområde, men också att hundratusentals kvinnor bedrev militärt arbete långt innan militäryrkena öppnades för dem. Genom bland annat lottarörelsen gavs kvinnor möjlighet till viss militär utbildning och kunde tjänstgöra inom krigsmakten på frivillig väg. Men deras närvaro var villkorad och deras verksamhet organiserades i hög grad utifrån föreställningar om kvinnors och mäns skilda egenskaper och nationsuppgifter. Fia Sundevall är forskare vid Stockholms universitet där hon även undervisar i ekonomisk historia, internationella relationer och genusvetenskap. Detta är hennes doktorsavhandling i ekonomisk historia.