Filip Wollter

Om Makt och bestämmanderätt i socialtjänsten Vem har egentligen makten över samhällets yttersta skyddsnät? Hur fattas besluten som avgör vem som får stöd och hur stödet ska se ut? Makt och bestämmanderätt i socialtjänsten ger fördjupad förståelse för hur socialtjänstens beslut växer fram i skärningspunkten mellan lagstiftning, professionellt omdöme och politiska prioriteringar. Genom historiska tillbakablickar, aktuell forskning och teoretiska perspektiv visar författaren Filip Wollter hur makten över socialtjänstens arbete har formats och hur den utövas i dag. Wollter beskriver hur brukare, socialarbetare, chefer och socialnämnder påverkar beslutsprocesserna och hur makt, ansvar och inflytande fördelas mellan dem. Boken visar hur samspelet mellan aktörerna tar sig uttryck i samarbete, förtroende och förhandlingsliknande processer men i vissa fall även i oenigheter och konflikter. Genom att belysa både strukturella och vardagliga maktförhållanden synliggör boken det sociala arbetets kärna: mötet mellan individ och samhälle, mellan behov och resurser, mellan stöd och kontroll. Makt och bestämmanderätt i socialtjänsten riktar sig till studenter på socionomprogrammet och yrkesverksamma inom socialt arbete, men också till beslutsfattare och andra som vill fördjupa sin förståelse av makten bakom socialtjänstens beslut.

Våld mot barn undergräver på ett fundamentalt sätt barns rättigheter och integritet. För de utsatta barnen utgör våldet en mycket komplex problematik. När det gäller arbetet mot våld mot barn har socialtjänsten en helt central roll, och det är därför viktigt att stärka det kunskapsbaserade sociala arbetet. Men barn som är utsatta för olika former av våld kommer inte bara i kontakt med den sociala barnavården, utan med många olika aktörer. Det är därför nödvändigt att få till stånd en bättre samordning mellan olika parter. I den här boken redovisas erfarenheter från ett sexårigt forskningsprogram som syftat till att utveckla ett barncentrerat, samordnat interventionssystem för barn utsatta för våld. Boken vänder sig till studerande på olika utbildningar som förbereder de studerande för att arbeta med frågor när det gäller våld mot barn (socionomutbildningen, sjuksköterskeutbildningen med flera), men även till yrkesverksamma och andra som på olika sätt kommer i kontakt med dessa frågor.

Sverige har en lång tradition av beslutsfattande på lokal nivå. Inledningsvis omfattade det lokala beslutsfattandet främst äldreomsorg och skola, men under åren har det utökats till fler områden, såsom migration, miljö och lokal utveckling. Trots att den lokala nivån svarar för en stor del av välfärdsstatens kärna har det saknats en bok om hur politik skapas på lokal nivå. Den här boken ger en översikt över hur lokalt beslutsfattande fungerar i praktiken. Utifrån en genomgång av sju politikområden – skola, socialtjänst, äldreomsorg, migration, miljö, fysisk planering och lokal utveckling – analyseras det lokala beslutsfattandet. Vilka likheter respektive skillnader finns mellan de olika politikområdena? Hur skiljer sig det institutionella ramverket åt och vilka aktörer deltar i beslutsprocesserna? Denna andra upplaga har uppdaterats genomgående. Dessutom har två helt nya kapitel, om lokalt beslutsfattande inom socialtjänsten och vid fysisk samhällsplanering, tillkommit. Lokalt beslutsfattande är i första hand en lärobok i statsvetenskap, men den är även intressant läsning för politiker och tjänstemän inom offentlig förvaltning.

Hur kan vi förstå den pågående samhällsdiskussionen om fattigdom? Varför betonas enskilda människors ansvar framför kollektivets eller samhällets? Hur kan utsatthet inte bara förstås, utan åtgärdas? Boken berör ovanstående frågor utifrån teoretiska presentationer i relation till empiriska exempel, med ambitionen att reda ut de olika begreppen främst i förhållande till socialt arbete. Utsatthet, marginalisering och utanförskap presenterar teoretiska begrepp med avstamp i konkreta analyser. Författarna söker svar på frågor om olika begrepps innebörd och hur de förhåller sig till varandra. Här beskrivs hur utanförskapet kan uppkomma i många olika sammanhang och av skilda orsaker. Författarna beskriver utsatthet och marginalisering i skolan, genom arbetslöshet, sjukdom eller funktionsnedsättning, fattigdom och etnisk diskriminering, missbruk och misshandel, men ger även förslag på tänkbara åtgärder för att minska marginalisering och utanförskap. Antologin riktar sig till blivande socionomer och andra samhälls- och beteendevetare.