Fraser Nelson

Vi har kommit långt från de religioner, myter och grundarberättelser som lade grunden till människans tidiga förståelse av världen och allting i den, och våra kunskaper har på senare tid ökat exponentiellt. I den här boken diskuterar ledande forskare inom konst och vetenskap hur kunskap och information har bevarats och förmedlats i historien, vilket leder oss fram till dagens digitala tidsålder och de många utmaningar som den ställer oss inför, inte minst beträffande våra persondata. Kommer vårt informationssamhälle, under växande spänning mellan en kunskapselit och dem som känner sig utestängda från offentlig diskussion och beslutsfattande, liksom under ökad friktion om tolkningsfrihet och yttrandefrihet i den akademiska världen, att bli en upplysningstid eller går vi in i en ny mörk tid för kunskapen? Texterna i den här illustrerade antologin härrör från det internationellt välrenommerade Engelsbergsseminariet 2018. Huvudredaktörer är Kurt Almqvist och Mattias Hessérus.

Det var inte länge sedan idén om att vi nått historiens slut vann kraft och spridning: tanken att människans sociokulturella evolution nått fram till en punkt där den knappast kunde nå längre. Ett kvartssekel senare verkar denna optimism ha försvunnit. I stället bevittnar vi nu geopolitikens återkomst. Ett tjugotal experter utforskar i denna antologi hur vi hamnade där vi är idag men också vart vi kan tänkas vara på väg. Huvudredaktörer är Kurt Almqvist och Alexander Linklater.

Sverige uppfattades länge som ett samhälle präglat av jämlikhet, social sammanhållning och en ambitiös välfärdspolitik. Med sin självständiga utrikespolitik stod man utanför stormaktskonflikterna. På senare år har gängkriminalitet och skjutningar fått stor uppmärksamhet i medierna, ett högerpopulistiskt parti har blivit en del av regeringsunderlaget och vi har avslutat 200 år av alliansfrihet genom att bli medlemmar av Nato. Hur har det förändrat bilden av vårt land och oss själva? I denna antologi diskuterar ett antal skribenter Sverigebilden förr och nu, både innanför och utanför landets gränser. Svante Nordin skriver om Sverige och Luther, Elisabeth Braw om utlandssvenskarnas betydelse, Mikael ­ Wiberg om teknikundret, Fraser Nelson om gängbrottsligheten och Sofia Bard om Sveriges mjuka makt. Per Enerud, Anna von Bayern och Nathan Shachar tar upp Sverigebilden i Ryssland, Tyskland och Spanien och Richard Swartz kritiserar det svenska språkets förfall.

Hur har idén om frihet utvecklats och förändrats under århundradena? Vad betyder frihet idag och vad behöver vi göra för att behålla de friheter som generationer män och kvinnor har kämpat, och till och med dött, för? Frihet är en grundförutsättning för att ett samhälle ska frodas och utvecklas. Dess historia är brokig: mänsklighetens eviga kamp mot ödet, våra förfäder som outtröttligt stred för att upprätta tanke- och religionsfrihet, demokratiska friheter i samhället i stort och kampen mot auktoritära regimer och tyranner världen över. I denna essäsamling utforskar ledande akademiker, författare och historiker vad frihet har betytt genom tiderna. De reflekterar över detta ständigt pågående drama och varför vi så villigt offrar oss för friheten när den hotas.

Historien, mänsklighetens samlade erfarenheter, lär oss om nuet och framtiden. Hur är det möjligt att titta på händelser i det förflutna och med hjälp av dem lösa samtidens politiska eller ekonomiska förhållanden och konflikter? Essäerna i denna antologi härrör från Engelsbergsseminariet 2019 där dessa frågor diskuterades. Ur bland annat idéhistoriskt och evolutionspsykologiskt perspektiv tillämpar skribenterna historien på nutida företeelser som internationella relationer, geopolitik och nationalekonomi, individens roll och den mänskliga naturen. Kanske är det bara genom att tillämpa historien som vi hittar vägen framåt?