Fredric Bauer

I många forskares värld utgör seminarierummet en förtätad plats. Själva idén om det akademiska textseminariet är omhuldad, särskilt inom de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnesområdena. Seminariet är en väl förankrad arbetsform inom universitetet. Det är där de höga tankarna tänks och ventileras, det är där lärande och forskning går hand i hand, och det är där kollegialiteten praktiseras i sann demokratisk anda. I bästa fall skapas en helhet som är större än summan av delarna ett MED-vetande. Men idealet utmanas också av mindre smickrande sidor. Seminariet kan vara en plats för konkurrens och hierarkier, talarordningar och outtalade regler som begränsar och skapar murar. Antologin "Det goda seminariet" tar ett helhetsgrepp på forskarseminariet som lärandeform och kollegialt rum. Högskolepedagogiska perspektiv varvas här med kulturanalytiska, i syfte att skapa en bred förståelse av seminariet som fenomen. Fokus ligger på forskarutbildningen och danandet av nya generationer forskare. Hur lär vi oss hur vi ska bete oss och känna på ett seminarium? Vilken är seminarieledarens roll? Vilken typ av makthierarkier är vanliga och hur kan de hanteras?

Efter Parisavtalet 2015 har synen på politikens roll i klimatomställningen gradvis förändrats. Klimatfrågan betraktas numera som en central del av samhällsutvecklingen snarare än som ett isolerat problem. Frågan som ställs är: Hur kan samhällsutvecklingens inriktning påverkas så att ekonomin fortsätter utvecklas samtidigt som klimatmålet om nettonollutsläpp till 2050 nås? För att klara av en klimatomställning inom utsatt tid krävs strukturella förändringar av ekonomin. I denna rapport diskuteras politikens roll i att möjliggöra för näringslivet att ställa om, med utgångspunkt i forskning och lärdomar från historiska strukturomvandlingar. Författarna granskar vilka åtgärder och områden som klimatpolitiken behöver fokusera på för att Sverige, liksom övriga Europa, ska kunna uppnå det globala klimatmålet att begränsa temperaturökningen. Författare: Fredrik N G Andersson, docent, Nationalekonomiska institutionen, Lunds universitet, Fredric Bauer, fil.dr, Institutionen för teknik och samhälle, Lunds tekniska högskola, och Lars J Nilsson, professor, Institutionen för teknik och samhälle, Lunds tekniska högskola. Rapporten är en del i SNS forskningsprojekt Klimatomställningen och näringslivet.

Based on an interdisciplinary investigation of future visions, scenarios, and case-studies of low carbon innovation taking place across economic domains, Decarbonising Economies analyses the ways in which questions of agency, power, geography and materiality shape the conditions of possibility for a low carbon future. It explores how and why the challenge of changing our economies are variously ascribed to a lack of finance, a lack of technology, a lack of policy and a lack of public engagement, and shows how the realities constraining change are more fundamentally tied to the inertia of our existing high carbon society and limited visions for what a future low carbon world might become. Through showcasing the first seeds of innovation seeking to enable transformative change, Decarbonising Economies will also chart a course for future research and policy action towards our climate goals. This title is also available as Open Access on Cambridge Core.