Fredrik Alvén

Litteracitet har traditionellt beskrivits utifrån människors läs- och skrivförmågor eller förmågan att hantera siffror och enkla problemlösningssituationer i vardagen. I den här antologin tar författarna i stället avstamp i ett vidgat perspektiv på begreppet för att undersöka hur det gestaltar sig inom olika ämnesområden. Genom exempel från olika klassrum och ämnen belyser författarna ämneslitteracitet och ger uppslag till hur lärare kan arbeta för att utveckla och förstärka elevers ämnesspråkliga kunskaper och förmågor. Utgångspunkten är att ämneslitteracitet och ämnes­kunskaper utvecklas i nära samspel, vilket återspeglas i ett specifikt agerande som tar sig olika uttryck i olika ämnen. Här diskuteras även på vilka sätt som fokus på ämneslitteracitet och ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt kan medverka till en inkluderande undervisning. Boken vänder sig främst till lärarstudenter och lärare i grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning.

Historiedidaktik handlar om människors möten med historia. De flesta kommer i kontakt med historia under sin skolgång, men också på en mängd olika arenor i samhället: i politik, medier, digitala forum, musik, datorspel, filmer och tv-serier såväl som på museer och i arkiv. Denna bok speglar spännvidden mellan de olika sätt historien kommer till uttryck på. I ett grundläggande kapitel redogörs för de teoretiska och analytiska utgångspunkterna i form av historia som medvetande, lärdom och kultur. Fyra kapitel fokuserar därefter på historieämnet i skolan: från kontinuitet och förändring i skolans styrdokument via hur lärare kan arbeta med historiebruk och identitetsbaserad historia till utformningen av de nationella proven i historia. I bokens avslutande kapitel möts historia och framtid slutligen i en diskussion om digitaliseringens konsekvenser för historieundervisning och historieförmedling. Historiedidaktik i skola och samhälle vänder sig främst till studenter och lärarstuderande i historia på universitet och högskolor samt till yrkesverksamma historielärare och historiker.

Alltsedan politiker i inledningen av 1800-talet började tala om en sammanhållen enhetsskola för hela befolkningen har man också debatterat visionerna om hur en föredömlig framtida medborgare ska kunna formas. Olika idealbilder av den goda medborgaren har avlöst varandra, emellanåt abrupt och andra gånger mer utdraget. Här analyserar historikern Fredrik Alvén politiska dokument för skolans styrning och för­söker blottlägga vilka karaktärsdrag makthavarna sett som önskvärda. Önskemålen har växlat: från underdåniga lutheranskt troende medborgare, via meritokratiska kompetenta invånare, kollektivt solidariska lagspelare fram till entreprenörsdrivna medborgare som med lätthet navigerar på den fria marknaden. Utgångspunkten för analysen är teorier om människans temporala orientering och Alvén visar hur idéerna utgått från föreställningar om en gången tid för att förstå samtiden och skapa sig uppfattningar om framtiden. Hans studie ger på så sätt också en beskrivning av skolans form och innehåll från tidigt 1800-tal till och med 1990-talet.

Att undervisa i historia är en viktig, spännande och givande uppgift! Eleverna ska få orientera sig i tid och utveckla historiska kunskaper av olika slag: lära sig om aktörer, händelser och processer i det förflutna och få möjlighet att undersöka dessa i arbete med historiska källor, utveckla sin förståelse för historiska begrepp samt analysera människors användning av historia. Att som lärare lyckas med detta kan dock upplevas som en krävande uppgift. Undervisa i historia är tänkt som en hjälp i skapandet av en intresseväckande och lärorik historieundervisning. I boken kombineras didaktik med metodik och på en fast grund av historiedidaktisk teori ges konkreta och detaljerat beskrivna undervisningsförslag. Dessa övningar har ett brett historiskt innehåll med exempel från både äldre och nyare historia, såväl svensk som internationell. Undervisningsförslagen kan anpassas till olika svårighetsgrader och olika elevgruppers behov. Undervisa i historia är en användbar och tillgänglig bok för både lärarstudenter och yrkesverksamma ämneslärare i historia. Författarna Fredrik Alvén, Malmö universitet, och Anna-Lena Lilliestam, Göteborgs universitet, är båda lärarutbildare med mångårig erfarenhet som historielärare i grundskolan och på gymnasiet.

Etik är ett kunskapsområde som främjar elevers kritiska tänkande, men också ett ramverk för fostran av eleverna till demokratiska medborgare. Etik är dock komplicerat och som lärare kan man hamna i situationer där elever uttrycker åsikter som klart strider mot skolans värdegrund. Boken vill ge lärare möjligheter att bättre förstå och hantera sin egen roll i detta spänningsfält. Boken lyfter fram vikten av intellektuell fostran som ett redskap för att motverka polarisering och kunskapsrelativism. Aktuell forskning inom det växande fältet ”kontroversiella frågor” ges stort utrymme i boken. Till exempel diskuteras antisemitism, hedersrelaterat våld och undervisning om kön och sexualitet, och författarna resonerar kring hur man som lärare i praktiken handskas med sådana, emotionellt laddade ämnen. Mellan kunskap och fostran vänder sig till blivande och redan verksamma lärare i samhällsorienterande ämnen, men tar också upp frågor om etik som alla lärare - oavsett ämne - kommer i kontakt med i skolvardagen. Den är också tänkt att fungera som kurslitteratur inom den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK) i lärarutbildningen.

På väg mot läraryrket är skriven för att hjälpa dig som är lärarstuderande att strukturera och använda din verksamhetsförlagda utbildning på bästa sätt. Boken hjälper dig att anta utmaningar som att skapa relationer till eleverna, leda en klass, planera och genomföra lektioner och arbetsområden samt med att utveckla ditt språk och förhålla dig till skolans värdegrund. Kapitlen inleds teoretiskt, men blir snart praktiskt inriktade. I varje kapitel finns också arbetsuppgifter och reflektionsfrågor. Dessa hjälper dig att praktisera innehållet och att reflektera över det i förhållande till de erfarenheter du samtidigt gör på praktikskolan. Boken innehåller också ett kapitel för att underlätta ditt första år som verksam lärare. I boken ges handfasta råd som hjälper dig att didaktisera dina ämneskunskaper till god undervisning. Den ger också vägledning om konstruktivt ledarskap och framhåller vikten av att skapa goda relationer till eleverna. Kort sagt: att verka som lärare. Det är viktigt att den verksamhetsförlagda utbildningen blir en bra och givande tid och att den ger dig möjlighet att pröva dina teoretiska kunskaper. Läraryrket kräver också ständig reflektion som kan leda till utveckling. Allt det här vill den här boken hjälpa dig med. Sagt om boken"På väg mot läraryrket vänder sig till blivande lärare, men är också mycket användbar för handledare och hela arbetslag som kan diskutera sin egen verksamhet och didaktiska upplägg i relation till bokens innehåll. Det är en briljant bok som ger stöd åt lärarstudenter i deras ledarskap och i prövandet av teoretiska kunskaper omsatta i en skolvardag." Helhetsbetyg: 5 av 5. Katharina Jacobsson, lektör, BTJ-häftet nr 8, 2021. Om författarnaSenait Bohlin är verksam som adjunkt på lärarutbildningen på Malmö Universitet. Där undervisar hon blivande grundskolelärare i SO-ämnena, samt om bedömning och planering. Senait leder även VFU-kurser. Hon är utbildad 4-9-lärare i svenska, religion och historia, och har varit verksam i grundskolan i 15 år. Fredrik Alvén är verksam som lektor på lärarutbildningen på Malmö Universitet. Där undervisar han främst i historia och geografi, men också om bedömning och rättvis utbildning. Han leder även VFU-kurser och har varit verksam som grundskolelärare i 14 år. Fredriks forskningsintressen rör historiedidaktiska frågor, bedömning samt moraliska aspekter kring undervisning.

Att ge plats för att bearbeta motsättningar och konflikter är en viktig del av skolans uppdrag. Skolan är en av de viktigaste arenorna för byggandet av framtidens samhälle, och därför behöver ungdomar få resurser och verktyg för hur de ska hantera och förhålla sig till den mångfald och de åsiktsskillnader som präglar dagens samhälle och som de möter i medier och andra vardagliga sammanhang. I antologin Känsliga frågor, nödvändiga samtal diskuteras hur lärare kan bemöta känsliga frågor samt hur dessa frågor förstås i aktuell forskning och relaterar till skolans styrdokument. I både skola och samhälle kan frågor som berör yttrandefrihet, klimatförändringar, genus, rasism, migration, populism och religion, men också civil olydnad, artificiell intelligens, mänskliga rättigheter och resursfördelning skapa häftiga reaktioner och ibland konflikter. Oavsett vad vi tycker i dessa laddade frågor är det nödvändigt att vi lär oss bygga våra resonemang på vetenskapligt belagd kunskap och att vi kan skapa ytor där olika åsikter kan diskuteras i skolan. Bokens målgrupp är främst lärare och lärarstudenter inriktade på grundskolans senare år och gymnasiet.