Fredrik Charpentier Ljungqvist

This volume comprises of an extensive introduction followed by ten cutting-edge thematic studies that explore diverse aspects of the social and economic history of the three medieval Scandinavian kingdoms – Denmark, Norway, and Sweden (including Finland). Contributed by archaeologists and historians, these chapters present new empirical findings, methodological innovations, and critical syntheses of current research. The topics addressed span a wide range of fields, including population estimates, building activity levels and their implications, the impact of plagues, residential architecture, coinage, trade, mobility, gender dynamics, Saami trade networks, and wage structures. The Nordic countries are examined both individually and collectively, as well as in relation to their broader European context.

Hur lika eller olika är egentligen Europas länder politiskt, demografiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt? Vilka länder är mest lika varandra, och vad består de största skillnaderna i? Detta analyserar Fredrik Charpentier Ljungqvist med hjälp av 50 kartor som tagits fram speciellt för boken. Kartorna belyser en rad högaktuella samhällsfrågor, och läsaren får en färsk översikt över skillnader och likheter i ekonomi, demografi, folkhälsa, jämställdhet, kriminalitet, migration, politiska förhållanden och kulturella värderingar. Ljungqvist tittar också de stora förändringarna som ägt rum sedan millennieskiftet och skillnaderna i värderingar mellan åldersgrupper som ofta är större än de mellan länder. Boken slår hål på många förlegade föreställningar och uppmärksammar en rad oväntade saker. Bland annat framgår att Sverige och Österrike numera är snarlika länder, att Irland har kommit att bli mer likt Luxemburg än Storbritannien och att Bulgarien och Rumänien fortfarande skiljer sig betydligt från alla andra EU-länder. Vidare har skillnaderna mellan protestantiska och katolska länder i praktiken försvunnit i stället går numera den främsta skiljelinjen, och då i fråga om sociala värderingar, längs den forna järnridån. En central bok för alla som bättre vill förstå 2020-talets Europa samt de möjligheter och utmaningar som EU står inför. Fredrik Charpentier Ljungqvist är professor i historia vid Stockholms universitet. Han har tidigare publicerat de prisade böckerna Den långa medeltiden och Klimatet och människan under 12 000 år.

Medeltidshistorikern Fredrik Charpentier Ljungqvist bjuder på en lättläst exposé över den politiska, ekonomiska, sociala och kulturella utvecklingen i Norden under tusen år med utgångspunkt i de senaste rönen från arkeologisk och historisk forskning. Den långa medeltiden är en introduktion till Nordens historia från folkvandringstiden på 500-talet fram till reformationen på 1500-talet. Till skillnad från tidigare översiktsverk behandlas här hela Norden, och inte bara ett enskilt nordiskt land, och den traditionella uppdelningen mellan medeltid och forntid överges. Ett av kapitlen skildrar den politiska utvecklingen, men i övrigt står de sociala förhållandena i centrum i denna översikt. Hur bodde man och vad åt man? Vilka möjligheter fanns det att resa och hur utvecklades skeppsbyggnadskonsten? När skedde klimatförändringar och hur påverkade de människor? Vilka redskap användes i jordbruket, för hantverk och för att bygga hus och skepp? I vilken grad levde människor av självförsörjning och hur utvecklad var handeln? Hur såg lag och rätt ut? I boken behandlas allt från framväxten av nordiska kungariken och städer till jordbrukets och konsthantverkets utveckling och människors hälsa under forna tider. Vi får bekanta oss med livet för såväl kungar som trälar och följa med genom sociala omvälvningar som kristnandet, digerdöden och ståndssamhällets framväxt. Geografiskt rör vi oss från den karga nordnorska kusten i norr till den bördiga danska myllan i söder, med avstickare till Island och Grönland och med vikingafärder i öster- och västerled. Denna andra upplaga har aktualiserats med de senaste forsk­ningsresultaten. Fredrik Charpentier Ljungqvist är docent i både historia och naturgeografi på Historiska institutionen, Centrum för medeltidsstudier och Bolincentret för klimatforskning, alla vid Stockholms universitet. Han är även knuten till Swedish Collegium for Advanced Study (SCAS) i Uppsala. Sin doktorsavhandling ägnade han åt kungamaktens reglering i de nordiska medeltidslagarna, och numera forskar han och undervisar både i nordisk medeltidshistoria och i paleoklimatologi (klimathistoria). Denna bok har delvis vuxit fram utifrån hans egen undervisning vid Stockholms universitet.

I boken presenteras för första gången på svenska resultaten från den senaste klimathistoriska forskningen för en bred publik. I en välblandad mix av historia och klimatvetenskap får läsaren följa med på en medryckande resa genom världshistorien då kraftiga och plötsliga klimatförändringar emellanåt dramatiskt förändrat livsvillkoren för miljoner människor. För 6 000 år sedan var till exempel Sahara en frodig savann i stället för världens största öken, samtidigt som klimatet var varmt nog i Sverige för sköldpaddor och vilda vindruvor. Senare under historien har stora variationer i monsunregnen i Asien gett upphov till antingen välstånd eller hungersnöd för miljontals människor. För tusen år sedan kollapsade indianska civilisationer av torka, samtidigt som ett varmare klimat tillät nordbor att kolonisera södra Grönland. Den så kallade lilla istiden, som kulminerade på 1600-talet, orsakade försörjningskriser i Europa och Kina och på många andra håll i världen. Författaren ger oss åtskilliga spännande och lärorika exempel på hur klimatförändringar under historien påverkat utvecklingen i olika delar av världen och hur människor hanterat eller inte hanterat konsekvenserna av klimatförändringar. Det är insikter som är mycket relevanta i vår tid. Fredrik Charpentier Ljungqvist är fil.dr i historia och knuten till både Historiska institutionen och Bolincentret för klimatforskning vid Stockholms universitet. På Dialogos har han tidigare publicerat Den långa medeltiden (2015), som han året därpå belönades med Cliopriset för, för sin förmåga att förmedla färska vetenskapliga insikter till en bred publik .

Denna bok behandlar lagregleringen av den expanderande kungamakten i det högmedeltida Danmark, Norge och Sverige ur ett komparativt perspektiv. Utifrån bevarat lagmaterial undersöks utvecklingen av kungamaktens rättsliga och militära befogenheter och funktioner i relation till tingsmenigheternas och kyrkans förändrade maktställning. Dessa statsrättsliga frågeställningar, som ägnats förhållandevis lite intresse under senare år, blir belysta utifrån den numera omfattande internationella forskningen om den medeltida statsbildningsprocessen i Europa. Såväl danskt, norskt som svenskt lagmaterial ger uttryck för en påtaglig ökning av samhälleliga funktioner underställda en allt starkare kungamakt. Likväl framträder samtidigt betydande internordiska skillnader avseende såväl omfattningen av, som formerna för, den kungliga maktutövningen. Den lagreglerade kungamakten var, i de flesta avseenden, starkast och tidigast utvecklad i Norge och svagast och senast utvecklad i Sverige. Studien visar att den allt mer centraliserade och institutionaliserade kungliga maktutövningen, som präglades av en ökad ensamrätt till bruket av legitimt våld, kan betraktas som uttryck för en pågående statsbildningsprocess. Lagregleringen av rättslig makt framstår som avsevärt viktigare för denna utveckling än regleringen av militär eller fiskal makt. Ett annat viktigt resultat är att kunglig exekutiv makt först uppträdde efter etableringen av dömande, och i många avseenden även lagstiftande, kunglig makt.

Stockholms universitets studentkår genomförde läsåret 2012/2013 en omfattande enkätundersökning riktad till alla aktiva doktorander vid Stockholms universitet för att belysa utbildningen på forskarnivå ur ett doktorandperspektiv. Detta är rapporten från enkätundersökningen med presentation och analys av resultaten och vissa rekommendationer till förbättringar. De villkor för doktoranderna, som framkommit av doktorandenkäten, diskuteras utifrån resultaten från tidigare doktorandundersökningar vid Stockholms universitet och doktorandundersökningar som gjorts vid andra lärosäten i Sverige. Det framkommer av doktorandenkäten att det skett avsevärda förbättringar av utbildningen på forskarnivå vid Stockholms universitet de senaste cirka tio åren. Överlag verkar också utbildningen på forskarnivå vid Stockholms universitet i många avseenden fungera bättre än vid de flesta andra svenska lärosäten. Alla svaren i doktorandenkäten har särskilt analyserats utifrån respondenternas fakultetstillhörighet, kön, ålder, föräldrarnas utbildningsnivå och genomsnittlig uppgiven veckoarbetstid. Ingen av dessa faktorer har någon märkbar inverkan på de flesta svarsvariabler. Ett särskilt viktigt resultat är att fakultetsskillnaderna är mycket små avseende hur doktoranderna upplever sin situation och att könsskillnaden dessutom är avsevärt mindre än vad som framträtt i tidigare undersökningar. Fem brister som tycks framstå som mer generella problem, vilka särskilt bör försöka åtgärdas, har kunnat identifieras utifrån svaren i doktorandenkäten: 1) otillräcklig introduktion till utbildningen på forskarnivå för nyantagna doktorander, 2) avsaknad av adekvat karriärvägledning för doktorander och nydisputerade forskare, 3) otillräckliga åtgärder vid institutioner där den psykosociala arbetsmiljön brister för doktoranderna, 4) villkoren för ett gott handledarskap är inte överallt de bästa, och 5) det vetenskapliga samtalsklimatet och den vetenskapliga ambitionsnivån från institutionernas sida tycks ibland lämna övrigt att önska.