Fredrik Gregorius

Vem är "den andre"? I alla kulturer och sammanhang tycks det vara så att det finns olika typer av beskrivningar av "den andre". I denna antologi rymms en rad aspekter på detta fenomen. Det kan gälla den filosofiska frågan om "den andre" över huvud taget existerar eller om tanken på "den ädle vilden" brukas i frågan om hållbar utveckling eller hur man pekar ut "den andre" på ett sätt som gör att man självklart kan lagstifta om att tvångssterilisera densamme. Det kan också handla om hur konstnärer porträtterar personer från Orienten, eller att man som konstnär gör publiken till "den andre" eller hur man tar parti för "den andre". Det kan även vara så att man väljer att definiera sig själv som "den andre" och med starka uttryck markerar ett provocerande utanförskap. De olika disciplinära perspektiven vi här får del av kan tydligt berika vår bild på hur man kan se på "den andre" eller "det andra" och ge incitament till fortsatta meningsfulla diskussioner. Vem är jag och vem är egentligen "den andre"? Bokens redaktör, Kjell O. Lejon, är professor i religionsvetenskap. Övriga medarbetare är Björn Alm, socialantropolog, Niclas Franzén, konstvetare, Fredrik Gregorius, religionsvetare, Anna Ingemark, konstvetare, Åsa Nilsson Dahlström, socialantropolog, Kerstin Lind, konstvetare, Fredrik Stjernberg, filosof, Karin Ström Lehander, konstvetare, Gary Svensson, konstvetare, András Szigeti, filosof och Håkan Ulfgard, religionsvetare. Alla verksamma vid Linköpings universitet och utgav våren 2017 boken Föreställningar om döden: Forskares aspekter på vår existens och dess begränsning.

Ingen undgår döden. Vad händer efteråt? Har vi ett eller flera liv? Kan vi tala med de döda? Här skriver ett antal forskare om ämnet: Om konsten att dö; Att umgås med de döda; Fåfängligheters fåfänglighet; Kan vi förlåta de döda?; Snövits död o.s.v. Här behandlas hur döden i västerlandet skiljer sig från den i andra kulturer liksom hur man i konsten handskas med döden. Läsaren överrumplas av de olika bidragens rikedom på infallsvinklar.

Intresset för vikingatiden och de fornnordiska gudarna är stort i dagens Sverige och utgör en central del av den nationella självförståelsen. Varje sommar hålls vikingamarknader på flera platser i landet och i många butiker säljs smycken med fornnordiska motiv. De flesta ser det som en historisk epok som inte omedelbart påverkar deras liv idag. Men för vissa blir intresset för vikingatiden och dess gudar vägen till en ny livsåskådning. I den här studien behandlas modern asatro och dess strävan att konstruera en etnisk och religiös identitet. Den moderna asatron är en paradoxal religion. Den baserar sig på äldre religiösa föreställningar och sätter sig genom sin syn på kulturell och etnisk identitet i opposition till det moderna urbana samhället. På ett liknande sätt framhåller de asatroende sig som en minoritet men utgår från etniska föreställningar som delas av en majoritet som inte har något intresse för asatron. Den moderna asatron är inte skild från bredare föreställningar om fornnordisk kultur; snarare har den dragit dessa till sin spets. Det handlar om ett sökande efter något som kan fungera som en fast punkt i en tid som upplevs som allt mer föränderlig och där rådande strukturer saknar varaktighet. Historien blir inom asatron en väg mot något permanent, en symbol för något som den moderna människan har förlorat. Men tolkningen av det förflutna ligger inte fast. Historien omvandlas ständigt för att passa samtida behov och värderingar. Den moderna asatron blir därmed ett exempel på hur våra föreställningar om det förflutna ständigt påverkar oss.